Den vetenskapliga artikeln “Spawning migration of wild and supplementary stocked landlocked Atlantic salmon (Salmo salar)”, om laxens lekvandring i Klarälven, har publicerats i River Research and Applications. Författare är Anna Hagelin, Olle Calles, John Piccolo, Larry Greenberg och Eva Bergman från NRRV, Karlstads Universitet. I artikelns abstrakt skriver de:

“Upstream migration by adult salmonids is impeded by dams in many regulated rivers, as is the case for landlocked Atlantic salmon, Salmo salar, in the River Klarälven, Sweden. There, the salmon cannot reach the spawning grounds due to the presence of eight dams. Hence, hatchery-reared smolts are released downstream of the dams, and upstream migrating spawners are caught in a trap at the lowermost dam before transported by truck to the spawning grounds past the dams. To identify the spawning grounds and compare the behavior of wild and hatchery-reared Atlantic salmon during upstream migration and spawning, 34 wild and 28 hatchery-reared, radio-tagged Atlantic salmon were followed during their spawning migration from August to October 2011. Half (50%) of the hatchery fish, but only 11,8% of the wild fish ended up as fallbacks, i.e. they migrated past the first downstream power station, and did not spawn. A significantly higher proportion (21.4%) of hatchery- reared salmon moved in an erratic way, with several up and down stream movements, when compared to the wild salmon (5.9%). When looking at the salmon that stayed in the river (exc. fallbacks), wild individuals exhibited a holding behavior (little or no movements before presumed spawning) more often (86.7%) than the reared ones (50%). The wild salmon also held position (and presumably spawned) for longer time (25.4 days) than the reared salmon (16.1 days). Reared salmon held position, on average, 10 km further upstream than wild salmon, passing the presumed best-quality spawning habitat. The migration speed (average 17.4 km/day) between two logger stations did not differ between wild and reared fish or between sexes. Our results suggest that the reproductive success of hatchery-reared Atlantic salmon is relatively low and their capacity as supplementary spawners to the wild population in the Klarälven, is probably small.”

Läs artikeln här. Om du inte har tillgång till tidskriftens innehåll men ändå vill läsa artikeln, maila författarna!

Marius Heiß, a master student who has been working by River Ätran has finished his thesis titled “Evaluation of innovative rehabilitation measures targeting downstream migrating Atlantic salmon smolt (Salmo salar) at a hydroelectric power plant in southern Sweden” . In the abstract he writes:

“The ecological state of streams and rivers has aggravated on a global scale due to a wide range of anthropogenic influences. The disruption of migratory routes for diadromous fishes by hydroelectric power plants have led to major stock declines over the last century. As a result fishways have been built at many hydroelectric power plants in Europe to improve migration conditions at such obstacles. This measure may improve upstream migration, but typically does not solve corresponding passage problems for downstream migrating fish. Consequently large numbers of downstream migrants, e.g. Atlantic salmon smolt (Salmo salar), are forced to pass turbines on their way to the ocean. There are few rehabilitation measures specifically targeting downstream passage conditions and most of them lack scientific evaluation.

This thesis reports on a radio-telemetric-study to evaluate innovative rehabilitation measures targeting downstream migrating Atlantic salmon smolt, at a hydropower plant in southern Sweden. There had been extensive renovation works at the study site to improve passage conditions for migrating fishes. The conventional turbine rack and a modified conventional trash gate were replaced by a low sloping β-rack adjacent to a full depth bypass channel. Moreover, a nature-like fishway was built at the site.
The results show that the evaluated rehabilitation measures were able to significantly improve downstream passage conditions for Atlantic salmon smolts. Total passage success was high (94%) and bypass efficiency has increased by 68%, whereas the number of smolts passing through the turbines was reduced by 63%. Although there were some issues associated with the monitoring station in the new bypass, the results are promising and so prospective constructions of low-sloping β-racks with full-depth bypasses should lead to improved downstream passage conditions at additional hydroelectric power plants.”

Read the master thesis here.

En rapport om årets ålyngelforskning vid Ätran är nu tillgänglig online: “Under juni-aug 2014 har en ålyngelstudie ägt rum vid Ätrafors kraftstations turbinutlopp i Ätran, Halland. Syftet har varit att studera hur man kan öka fångstbarheten av ålyngel i ålyngeluppsamlare/ledare. Experimenten genomfördes dels i två testramper på land, och dels i vattendraget med fyra ålyngeluppsamlare. Försöken i testramperna bestod i effektivitetstest av tre olika typer av vandringsmedier/substrat. Ålyngel (N=2853) placerades i ett kar i testrampens nederkant där de fick valmöjligheten att klättra upp ett av tre olika substrat, vid två olika ramplutningar. I testramperna studerades dessutom inverkan av mörker, ljus och lockvatten på val av passageväg. I vattendraget intill kraftverkets turbinutlopp genomfördes en studie på hur ålyngeluppsamlarens placering påverkar ålfångsten.”

Läs rapporten här eller ladda ner den genom att trycka på bilden nedan.

Olle Calles, intervjuas om nedströmspassage, mortalitet och forskning kring en ny passagelösning på SR: Ny teknik underlättar fiskvandring

Passage-lösningen som ska utforskas vid Rickleån lär handla om en lösning med ett horisontellt galler ovanpå turbinen och spillvatten som rinner rakt fram och över. Läs lite mer om den forskningen på LTU:s hemsida.

Ett laxsmolt från Klarälven.

Just nu befinner sig Olle Calles med Oscar Askling (Masterstudent) i Riga för att tillsammans med Latvenergo och Politecnico di Torino inleda ett pilotprojekt på lax i ett av Östersjöns största vattendrag, Daugava.

Han rapporterar: “Det är fortsättningen på ett uppdrag där vi bedömt möjligheterna att få tillbaka vandrande fiskpopulationer i Daugava förbi de tre kraftverk som sammanlagt står för en betydande del av Lettland energibehov (drygt hälften om jag inte missminner mig)”

Här är en post från det inledande besöket förra året. http://www.nrrv.se/?s=latvenergo

Daugava rinner genom Riga.

Arbetarbladet skriver om en åtgärd för att underlätta laxens vandring vid vattenkraftverket i Strömsbro i Testeboån: “Genom åren har en stor andel av fiskarna som försökt passera slagits ihjäl i turbinerna på sin väg mot havet. – Även kraftverkskanalen har blivit en dödsfälla när fiskar hamnat där men inte kunnat ta sig därifrån, säger länsfiskekonsulenten Kalle Gullberg. Men nu ska det bli slut på det. Just nu pågår montering av ett galler som ska hindra lax och annan fisk från att simma in i kraftverket.” 

För att även underlätta uppströmsvandringen, som tidigare administrerats via en fiskfälla, ska en fisktrappa byggas. Olle Calles , NRRV och Karlstads Universitet, är inblandad i projektet.

Även Larry Greenberg har denna vecka förekommit i pressen i relation till fiskvandring och vattenkraft. Det är i Landets fria, där han uttalar sig om fiskforskning i artikeln ”Läget för vandrande fiskarter är katastrof”.

Hasvnejonöga – en av våra vandrande fiskarter.

Under förra veckan besökte sju av oss från Karlstads Universitet Nederländerna för att diskutera den projekterade Fish Migration River. Det är en enorm fiskväg som är tänkt att gå genom Afsluitdijk, en tidvattensbarriär mellan Waadenzee i Nordsjön och den skapade sötvattenssjön Zuiderzee i Nederländerna. NRRV, med Olle Calles och Eva Bergman i spetsen, har varit ansvariga för att ta fram en monitoringplan för att utvärdera fiskvandringen genom och vid den tänkta fiskvägen. I fredags besökte vi Afsluitdijk tillsammans med forskare från IMARES, lokala förvaltare och organisatörer från Fish-migration-river-teamet. Efter besöket disktuerade vi fiskvägens design och monitoringens utförande.

Den stora utmaningen är att släppa in vandrande fiskar men inte saltvatten. I dagsläget är tidvattenslussarna stängda vid högvatten och fisken tvingas, om den vill förbi slussarna, simma mot starka strömmar vid lågvatten. Fiskar som kan tänkas använda fiskvägen är bland annat storspigg, ål, havsnejonöga, flodnejonöga, staksill, nors, skrubbskädda, öring och sik, med lax och stör som spektakulära framtida målarter. För den mer långvandrande anadroma fisken är Rhens vattenssystem ett troligt slutmål. En tiondel av Rhens vatten rinner ut genom slussarna vid Afsluitdijk. Fiskvägen skulle också kunna användas av sötvattensfisk, såsom gös och gärs, för att ta sig in i sjön igen, efter att ha spolats ut när tidvattensslussarna öppnas.

En simulering av Fish migration River (bilden från www.wageningenur.nl)

Utflödesområdet för vatten från slussarna. Det är i det här området, förmodligen till vänster om bilden, som fiskvägen planeras att byggas. Stolparna vi ser, och de ryssjor som hör till dem, är en del av ett övervakningsprogram för att undersöka vilka fiskar som finns i området, var de uppehåller sig och hur detta skiljer sig åt i tiden.

Slussarna under fallande tidvatten. När tidvattennivån är låg strömmar sötvatten ut från sjön, genom slussarna.

Larry Greenberg och Olle Calles deltog under veckan vid World Water Week i Stockholm. Larry höll ett föredrag med titeln ‘Sustainable Hydropower and environmental flows’ medan Olle modererade en diskussion inom samma ämne.

Larrys föredrag kan ses online, han börjar prata efter 47min:

Larry Greenberg pratar på World Water Week. Klicka på bilden för att komma till filmen. Larrys föredrag börjar efter 47min.

Imorgon lördag kl 06:10-07:55 kommer Naturmorgon i P1 sända Live ifrån Herting och förhoppningsvis vara med när vi fångar det första havsnejonögat. Så upp och lyssna!

I veckan gjorde man reklam för inslaget med bl.a. en kort intervju med Olle Calles, lyssna på det här!

För de av er som inte har tid eller möjlighet (eller kanske sover) på lördag morgon kan programmet naturligvis höras i efterhand på webben eller laddas ned som pod-radio via SR:s hemsida.

Efter ett par dagar med fiskmärkning, vittjning och telemetri i alla dessa former presenterade studenterna fiskmärkning och pejling för Ingemar Alenäs och en grupp besökare. På plats var även Mats Hebrand (Fiskevårdsteknik), Johan Tielman (E.ON), Erik Sparrevik (Vattenfall), Marco Blixt (Fortum) och Pelle Oskarsson (Kaliber Producutions). Se Ingemars beskrivning av aktiviteterna på:

http://www.falkenberg.se/1/bygga-bo–miljo/nyheter/hertingprojektet/2014-05-23-examination-vid-herting.html#.U3-m9-lZqmQ

http://www.falkenberg.se/1/bygga-bo–miljo/nyheter/hertingprojektet/2014-05-23-doktorand-fran-munchen-vid-herting.html#.U3-nLulZqmQ