Herting

The Herting dam with the low sloping intake rack in the intake channel to the left and the large nature-like fishway to the right. (Photo from Fiskevårdstekniks film)

Recently, the paper ”Upstream and downstream passage of migrating adult Atlantic salmon: Remedial measures improve passage performance at a hydropower dam” was published in the journal Ecological Engineering. The paper was authored by Daniel Nyqvist, Anders Nilsson, Ingemar Alenäs, Jonas Elghagen, Mats Hebrand, Simon Karlsson, Stefan Kläppe and Olle Calles. They summarize the paper: ”Habitat connectivity is central for life-cycle progression for migrating organisms. Passage of hydropower dams is associated with mortality, delay, and migratory failure for migrating fish, and the need for remedial measures to facilitate passage is widely recognized. Lately, nature-like fishways have been promoted for upstream migrating fish, and low-sloping turbine intake racks for downstream migrating fish, but evaluations of these remedial measures are largely lacking. At Herting hydropower dam in southern Sweden, a technical fishway for upstream migrating salmonids, and a simple bypass entrance/trash gate for downstream migrating fish have been replaced by a large nature-like fishway for up and downstream migrating fish, and a low-sloping rack, guiding downstream migrating fish to the bypass entrance, has been installed. In this study, we evaluated these remedial measures for adult Atlantic salmon, spawners and kelts, in a before/after improved remedial measures radio telemetry study. Passage performance was improved for both up- and downstream migrating adult Atlantic salmon after remedial measures. Passage rate increased for fish migrating in both directions, and overall delay decreased while overall passage efficiency increased for upstream migrating fish. After the improved passage solutions almost all tagged fish passed the dam with very little delay. Before modifications, upstream passage performance through the technical fishway was higher at higher temperatures, at day compared to night, and for males compared to females. No such effects were observed for the after-measures nature-like fishway, indicating good passage performance for both sexes under a wide range of environmental conditions. Similarly, for downstream migrating kelts, discharge positively affected passage rate before but not after the fishway modifications. Altogether, our work demonstrates the possibility of coexistence between hydropower and Atlantic salmon in a regulated river.”

Access the paper here. For questions, e-mail the authors.

atran_sept1

Studiebesök och radioinspelning vid fiskfällan i Nydala i Ätran.

Under den här veckan har Sveriges Radios vetenskapsprogram Vetendets värld sänt två avsnitt om vandrande fisk, vattenkraft och fiskpassage. Karlstads Universitetet är väl repressenterat av forskaren Olle Calles men också av fältarbetaren och studenten Robin Lindgren. Lyssna på programmen här:

Fiskens kamp mot vattenkraften

När forsarna återföds – om vattenkraften och miljön

Mycket uppmärksamhet ägnas åt passage-lösningarna vid Hertings kraftverk i Ätran. Läs mer om projektet i Ätran här på NRRV.se, på HaVs sida om Bästa möjliga teknik eller på Falkenbergs kommuns hemsida.

Andra länkar relaterade till de två programmen och av intresse för den fiskvandringsintresserade är World Fish Migration Day’s hemsida, FiskaGävleborg (Länsstyrelsen i Gävleborgs facebooksida om fisk) och Älvräddarnas facebookgrupp.

HaV har börjat samla ”nya rön om bästa möjliga teknik för vattenkraften från 2015 och framåt” online. Till en början ligger fokus på fiskpassage lösningarna vid Hertings kraftverk i Ätran om vilka de skriver:

”Nya fiskpassagelösningar vid Herting vattenkraftverk i Ätran har markant förbättrat passagemöjligheterna för lax, ål och havsnejonöga. De nya passagelösningarna, en stor naturlik fiskväg och ett låglutande galler, illustrerar potentialen av att ersätta gamla passagelösningar med nya, utformade enligt rekommendationer om bästa möjliga teknik.”

På sidan finns flera länkar för den vetgirige. Kolla in den på havochvatten.se.

Herting

Hertings kraftverk. Till vänster syns det snedställda gallret för nedströmsvandrande fisk medan den stora naturlika fiskvägen tar upp bildens högra del.

Falkenbergs kommun och Länsstyrelsen Halland bjöd tidigare under veckan in till ett seminarium om passageåtgärderna vid Hertings kraftverk i Ätran. Utifrån uppföljningsstudien och andra resultat diskuterades hur väl projektet nått sina syften; vad det inneburit för vandringsfisk, miljö, biologi, kraftproduktion, för Falkenberg, Halland och Sverige. Olle Calles, från Karlstads Universitet höll en presentation och refereras i Hallands Nyheter:

Herting

Hertings kraftverk. Till vänster syns det snedställda gallret för nedströmsvandrande fisk medan den återställda älvfåran tar upp bildens högra del.

”Vad är det då som gör Herting- forsens omvandling så unik? Mycket, enligt forskaren Olle Calles, som har följt projektet sedan 2007. Då började universitetet undersöka hur väl skyddsvärda och vandrande fiskar tog sig förbi kraftverket. Okej, blev svaret för laxen. Inte alls bra, var facit för ål och havsnejonöga. Nio år senare är läget ett annat. Nu är dammen borta, fiskens naturliga färdväg har återställts, och ett fisksäkert galler har placerats framför den gamla kraftstationen. Resultatet beskriver Calles som ”otroligt mycket bättre än väntat”:

• Tidigare kom tre av fyra laxar förbi, och de tog tre veckor på sig. Nu passerar
alla, oftast på en dag.
• Havsnejonöga klarade inte passagen alls tidigare. Nu tar sig merparten förbi.

• Ål och unglax, som tidigare hamnade i turbinen, tar sig tack vare gallret och en flyktöppning vid sidan av kraftverket i stället förbi.

Att riva bort en damm och samtidigt återställa fiskens gamla färdväg hör inte till vanligheterna. Inte heller att – genom ett låglutande fingaller och en flyktöppning – även fånga upp fiskens färdväg nedströms.

– Man har satsat på bästa möjliga teknik, trots att det har påverkat produktionen, och samtidigt låtit forskningen vara med och utvärdera. Den kombinationen är mycket ovanlig, säger Olle Calles, som också prisar samarbetet mellan alla olika intressenter i projektet.”

Läs hela artikeln på Hallands Nyheters hemsida.

Studenterna på masterkursen ”Vetenskapliga metoder i sötvattensekologi” skriver här om sina upplevelser i Falkenberg.

ryssja

Ryssjan placeras ut.

”20 maj startade äventyret på Karlstad Universitet inför våra fältdagar i Falkenberg med att vi drillades i konsten att suturera fisk. Det hela föregicks av att vi fick träna på blå disktrasor för att få in sutureringstekniken. Sedan gick vi över till att träna på avlivad fisk under verkliga omständigheter med tidtagning under ingreppet och insättning av sändare och PIT-tags. Som ett sista eldprov fick vi märka bedövad levande öringsmolt.

Dagen därpå packade vi bilarna fulla med fältutrustning och styrde kosan mot Falkenberg. Väl på plats vid Hertings vattenkraftverk startade vi med en rundvandring för att orientera oss i vårt klassrum för de kommande dagarna. Vi tittade på fiskräknaren vid uppströmspassagens början och fiskfällan vid nedströmspassagen. Vi beundrade också det nya lutande intagsgallret och njöt av forsen i den naturlika fiskvägen. Den sköna skåningen Jonas Christiansson, för tillfället ansvarig för uppföljningsprojektet vid Herting, tog väl hand om oss både denna första skakiga dag och resten av vistelsen.

Vi startade fredagen med att titta på när fällan vid nedströmspassagen vittjades, vilket görs dagligen. Utöver några smolt så fanns en kraftigt sälbiten stackars lax. På förmiddagen hade vi besök av årets naturvårdsbiologistudenter från KAU som vi demonstrerade vår nyförvärvade fiskmärkningskunskap för. Vi upprättade tre stationer som studenterna i mindre grupper fick besöka. En där de fick prova på radiopejling av fisk, en där fiskmärkning demonstrerades samt en där de själva fick testa att sy i disktrasor. Studenterna verkade nöjda och glada och vi hade kul. Efter lunch blev det en liten båttur för att vittja ryssjor. Ryssjorna är utplacerade för att fånga uppströmsvandrande havsnejonöga (Petromyzon marinus) som tidigare inte kunnat ta sig förbi kraftverken. Genom att fånga och märka havsnejonöga är målet att undersöka om den nya fiskvägen fungerar även för dem. Men vi kammade noll denna dag, ryssjorna var tomma. Vi hann också med ett besök längs Högvadsån och kvarnen i Nydala och avslutade med en skön promenad vid Sumpafallen. Kvällen avrundades med gemensam grillning på Skrea camping. Kockarna serverade flankstek, fransk potatissallad och ett mustigt rött vin.

havsnejonoga

Ett av de fångade havsnejonögonen på märkningsbordet.

Lördagen blev en spännande dag. Direkt på morgonen vittjades nedströmspassagen i vanlig ordning men denna gång fick vi själva ansvara för att håva, artbestämma, räkna och mäta den sprattlande fisken. Sedan var det dags för ryssjorna där vi, hör och häpna, lyckats fånga årets första havsnejonöga. Den oväntade och roliga fångsten kullkastade det planerade schemat för dagen och fokus fick istället läggas på förberedelser för märkning. Nu blev det dessutom plötsligt bråttom att rengöra och rätta till ryssjorna inför den förmodade och efterlängtade anstormningen av havsnejonögon. En högtryckstvätt införskaffades i all hast och ryssjorna plockades upp på land och spolades. När ryssjorna var rena och vi var blöta och nergeggade så sattes de tillbaka i strömmen. Ett konststycke som krävde vältajmat samarbete av fyra man i två gummibåtar. Som en belöning för slitet med ryssjorna fick vi bevittna en exemplarisk radiomärkning utav havsnejonöga utförd av dr Olle Calles.

Sista dagen startade vi med att i ett rasande tempo först vittja nedströmspassagen och sedan ryssjorna. Gårdagens slit med att iordningställa ryssjorna visade sig ha varit mödan värt då vi faktiskt fann ytterligare ett havsnejonöga. Därmed upprepades märkningproceduren, denna gång med Jonas som kirurg. Av nyfikenhet bestämde vi oss också för att pejla gårdagens märkta havsnejonöga. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Efter att ha letat i närområdet vid kraftverket utan resultat fortsatte vi cirka 2 km nedströms ända till Tullbron i Falkenbergs centrum. (På vägen passerades även Vallarnas friluftsteater där Johannes passade på att kliva upp på scen och framföra ”Gubben Noak” på munspel för oss.) Men fortfarande hörde vi inga signaler och vände med tunga steg åter till Herting och grubblade på vad som hade gått snett. Var det sändaren som inte fungerade? Hade havsnejonögat rymt? Eller var det något fel på vår mottagare? Det visade sig dock att det eftersökta objektet hela tiden befunnit sig vid kraftverket. Den hade gömt sig i en av betongfickorna vid turbinutloppet vilket gjorde att signalen blev svår att uppfatta. Att äntligen få lägga in positionen i GIS-programmet på surfplattan kändes som en perfekt avslutning på mycket lärorika, roliga och berikande fältdagar.

Och förresten, alla våra övningsmärkta öringar lever ännu.

Emmy, Johannes, Kristin, Peter, Pia och Simon”

Nedströmsvandringen av kelt vid Hertings kraftverk i Ätran är nu i full gång. Fisken som passerar by-passen fångas i en fälla vilket gör det möjligt att räkna och mäta dem. Jonas Christiansson som följer passagen vid kraftverket rapporterar att det i måndags fångades över 450 lax- och öringkelt i fällan. Fisken har också möjligheten att vandra förbi kraftverket i den naturlika fiskvägen, alla kelt fångas med största sannolikhet alltså inte i fällan. Angeånde de senaste dagarna berättar Jonas att kelt-fångsten trappat  av rejält och att det igår endast fångades 4 kelt i fällan. Sedan massfångsten har temperaturen sjunkit och vattnet klarnat. Under den aktuella ”massutvandringsdagen” var det stigande vattentemp och hög turbiditet på grund av regn. Samband eller slump?

Smolten har också börjat vandra men ännu ej i så spektakulära antal. Falkensbergs kommun skriver om fiskutvandringen här.

Herting

Hertings kraftverk, den naturlika fiskvägen till höger och intagskanalen till turbinen till vänster. I änden av intagskanalen finns det snedställda gallret som ska leda den nedströmsvandrande fisken till by-passen till höger om turbin-intaget. Det är i by-passen fisken fångas. (Foto:Stillbild från Fiskevårdstekniks film)

masteratranMarius Heiß, a master student who has been working by River Ätran has finished his thesis titled ”Evaluation of innovative rehabilitation measures targeting downstream migrating Atlantic salmon smolt (Salmo salar) at a hydroelectric power plant in southern Sweden” . In the abstract he writes:

”The ecological state of streams and rivers has aggravated on a global scale due to a wide range of anthropogenic influences. The disruption of migratory routes for diadromous fishes by hydroelectric power plants have led to major stock declines over the last century. As a result fishways have been built at many hydroelectric power plants in Europe to improve migration conditions at such obstacles. This measure may improve upstream migration, but typically does not solve corresponding passage problems for downstream migrating fish. Consequently large numbers of downstream migrants, e.g. Atlantic salmon smolt (Salmo salar), are forced to pass turbines on their way to the ocean. There are few rehabilitation measures specifically targeting downstream passage conditions and most of them lack scientific evaluation.

This thesis reports on a radio-telemetric-study to evaluate innovative rehabilitation measures targeting downstream migrating Atlantic salmon smolt, at a hydropower plant in southern Sweden. There had been extensive renovation works at the study site to improve passage conditions for migrating fishes. The conventional turbine rack and a modified conventional trash gate were replaced by a low sloping β-rack adjacent to a full depth bypass channel. Moreover, a nature-like fishway was built at the site.
The results show that the evaluated rehabilitation measures were able to significantly improve downstream passage conditions for Atlantic salmon smolts. Total passage success was high (94%) and bypass efficiency has increased by 68%, whereas the number of smolts passing through the turbines was reduced by 63%. Although there were some issues associated with the monitoring station in the new bypass, the results are promising and so prospective constructions of low-sloping β-racks with full-depth bypasses should lead to improved downstream passage conditions at additional hydroelectric power plants.”

Read the master thesis here.

Filmtips: Fria Vatten

Posted by Daniel Nyqvist | Projekt Herting

En film om fiskvandring och passage i Ätran. Fokus ligger på Herting, det nedersta kraftverket. I början beskrivs hur fiskvandringen förbi kraftverket gick till tidigare och sedan avslutas filmen med de nyinstallerade upp- och nedströmslösningarna. Filmen är gjord av produktionsbolaget Caliber.

Högt vatten

Posted by Peter Olsson | Projekt Herting

Förberedelserna inför laxstudien var precis klara och vi skulle börja fisket med våra laxnät efter ett lyckosamt testfiske då vi på kort tid fångade en fin öring. Då kom regnet med stigande vatten som följd och översvämningarna i Halland har väl knappast undgått någon. Vi hann precis rädda våra loggrar undan drunkning vilket var en stor tröst. Fisket efter lax skjuts upp tills vattnet sjunkit undan såpass att fiske åter är möjligt.

Vattnet har dock satt fart på ål utvandringen och igår fångades 38 blankålar innan Ätrafors kraftverk och idag var det ytterligare 28st.

HertingHV1

HertingHV3

HertingHV4

HertingHV2

HertingHV5

Ålyngel

Posted by Peter Olsson | Projekt Emån, Projekt Herting

Just nu är vi mitt uppe i våra studier av ålyngel. I den ena studien testar vi ut nya material för ålyngelledare. Vid det första testet med 30 graders lutning på testrampen utmärkte sig ett av de nya materialen. Nu har lutningen på testrampen höjts till 45 grader och det ska bli intressant att se om samma material blir vinnare även i detta test.

I den andra studien tittar vi på hur olika modifieringar med ljus och extra lockvatten påverkar fångsterna av ålyngel, än är det dock för tidigt att säga något om resultatet ifrån detta.

altest