Posted by Daniel Nyqvist |
Naturresurs rinnande vatten
The River Daugava flows through Russia, Belarus and Latvia and empties in to Gulf of Riga in the Baltic sea. Historically the river hosted an important Atlantic salmon population. Since the construction of large dams in the mid-20th century, the salmon has lost access to their historical spawning grounds and only a hatchery supported, sea ranched population remains. Salmon, has, however persisted as a cultural, and locally economically, important fish, and now the idea of restoring wild salmon to the River Daugava system is gaining followers.
A trap and transport solution – based on hatchery fish (that is, salmon released in the river as smolts, now returning to spawn) and/or release of eggs and fry – have been discussed as an initial solution. Here, returning spawners would be trapped, transported upstream dams blocking their migration, and released to continue their spawning migration. To study the potential of trapping and transporting returning hatchery fish Karlstad University, the Institute for Environmental Solutions and Latvenergo, are currently studying the spawning migration of trap and transported salmon spawners in the River Daugava. The spawners, caught by the commercial fishery, have been equipped the radiotransmitters and transported upstream of two dams and released in the River Ogre, a tributary to River Daugava. Now, their movements in the river are being tracked using a stationary automatic receiver and manual tracking. Fish are still moving in the river, but preliminary results show some fish gathering at potential spawning grounds, whereas others have fallen behind the downstream dam.
The Latvian tv show “Makšķerē ar Olti” made a short documentary, mainly in Latvian but with informative images, about the study. It is available online here.
In a pilot-study, Oscar Askling studied salmon spawning and fallback behavior in the River Daugava 2014. Results of this study is available in the Master thesis: “A telemetry study for reintroducing wild Atlantic salmon (Salmo salar L.) in the Daugava and Ogre Rivers, Latvia”.
Tagging an Atlantic salmon with an external radiotransmitter. (Photo: Marta Dievina)
Releasing a tagged salmon in the River Ogre, a tributary to River Daugava. (Photo: From the documentary by Nomad.)
Tracking radiotagged salmon in River Ogre, a tributary to River Daugava.
The tagging crew. From left, Daniel Nyqvist, Linda Buholce, Matiss Zagars, Marta Dievina, Marta Utane and Armands Roze repressenting Institute for Environmental Solutions, Latvenergo and Karlstad University.
Posted by Daniel Nyqvist |
Rapporter och övriga publikationer
Calles O, Christiansson J, Kläppe S, Alenäs I, Karlsson S, Nyqvist D, Hebrand M. 2015. Slutrapport Hertingprojektet – Förstudie och uppföljning av åtgärder för förbättrad fiskpassage 2007-2015. Naturresurs rinnande vatten, Karlstads universitet, 34 sidor.
Calles O, Gustafsson S, Olsson P, Gullberg K. 2015. Återställande av fiskvandring i Gästrikland – Gavleån – Kraftverk och åtgärders potential och kostnadseffektivitet. Karlstad University Studies, 2015:48: 71 sidor.
Karlsson S, Christiansson J, Calles O. 2015. Granö fiskavledare. Karlstad University Studies. 2015:10. 59 sidor.
Comoglio C, Calles O, Zagars M, Askling O. 2015. Preliminary telemetry study on Ogre river (Latvenergo – Latvia). Fluvial Management and Ecology (Flume), 37 sidor.
Calles, O., Griffioen, B., Winter, E., Watz, J., Nyqvist, D., Hagelin, A., Gustafsson, S., Österling, M., Piccolo, J., Greenberg, L. & Bergman, E. (2014) Fish Migration River Monitoring Plan. Karlstad University Studies. 2014:69. 43 sidor.
Stein F, Calles O, Hübner E, Östergren J, Schröder B. 2014. Understanding downstream migration timing of European eel (Anguilla anguilla) – analysis and modelling of environmental triggers. 2014. Elforsk rapport 14:51. 49 sidor.
Calles O, Christiansson J, Andersson J-O, Karlsson S, Wickström H. & Östergren, J. 2014. Tekniska lösningars tillämpbarhet för förbättrad nedströms passage för ål – Applicerat på Göta älv och Motala ström. Elforsk rapport 14:35. 83 sidor.
Östergren J., Karlsson S., Leonardsson K., Eriksson A., Wickström H. & Calles, O. 2014. Radiotelemetriundersökning av ålens passage av vattenkraftverk i Motala ström. Elforsk rapport 14:34. 55 sidor.
Christiansson J, Nilsson A, Olsson P, Heiss M, Calles O. 2014. Test av olika åtgärdsutformningar för att optimera ålyngelfångst vid vattenkraftverk. Elforsk rapport 14:38.
Calles, O. 2013. Förbättrad nedströmspassage vid vattenkraftverk. A/S Jacob Aall & Søn, Nes Verk, Tvedestrand, Norge.
Calles O, Degerman E, Wickström H, Christiansson J, Gustafsson S, Näslund I. 2013. Anordningar för upp- och nedströmspassage av fisk vid vattenanläggningar – Underlag till vägledning om lämpliga försiktighetsmått och bästa möjliga teknik för vattenkraft. Havs- och vattenmyndighetens rapport, 2013:14 , 114 sidor.
Näslund I, Degerman E, Calles O, Wickström H. 2013. Fiskvandring – arter, drivkrafter och omfattning i tid och rum, en litteratursammanställning Havs- och vattenmyndighetens rapport, 2013:11: 44 sidor.
Degerman E, Calles O, Näslund I, Wickström H. 2013. Påverkan på strömlevande fisk av anlagda lugnvatten. Havs- och vattenmyndighetens rapport, 2013:15: 20 sidor.
Calles O, Christiansson J. 2012. Ålens möjlighet till passage av kraftverk – En kunskapssammanställning för vattendrag prioriterade i den svenska ålförvaltningsplanen samt exempel från litteraturen. Elforsk rapport. 57 sidor.
Calles O, Christiansson J, Andersson J, Sahlberg T, Stein F, Olsson B-M, Alenäs I, Tielman J. 2012. Ål i Ätran – En fallstudie för svensk ålförvaltning. Karlstad University Studies. 50 sidor.
Calles O, Gustafsson S, Österling M. 2012. Naturlika fiskvägar i dag och i morgon. Karlstad University Studies. 2012:20. 45 sidor.
Calles O, Karlsson S, Tielman J. 2012. Improving downstream passage conditions for fish at hydroelectric facilities in Sweden. I boken From sea to source; International guidance for restoration of fish migration highways. , P. Gough (eds). Hunze and Aa’s Regional Water Authority: Veendam (The Netherlands); Sid. 184-185.
Calles O, Gustafsson S, Österling M, Levein U, Löfqvist M, Comoglio C, Vezza P. 2011. Årsrapport 2011 – Nedströmspassage för ål i Alsterälven. Forskningsrapport, Naturresurs rinnande vatten. 12 sidor.
Olsson, I., Bergengren, J., Schneider, L., Österling, M. (2013) Den tjockskaliga målarmusslans återkomst. Sötvatten 2013. Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag. Havs och Vatten myndigheten.
Kriström, B., Calles, O., Greenberg, L.A., Leonardsson, K., Paulrud, A. & Ranneby, B. 2010. Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan. Vetenskaplig slutrapport. (Cost-Benefit Analysis of River Regulation: The case of Emån and Ljusnan. Scientific summary report). Elforskrapport.
Calles, O. 2009. Nedströms passage för ål vid Ätrafors kraftverk. I ”Restaurerade vatten – Exempel på fiskevård i svenska vatten.” Sportfiskarna. Ödeshög. 4 sidor.
Calles, O. 2009. Framtidens fiskevård – fria vandringsvägar. I ”Restaurerade vatten – Exempel på fiskevård i svenska vatten.” Sportfiskarna. Ödeshög. 1 sida.
Calles, O. & Bergdahl, D. 2009. Ålens nedströmspassage av vattenkraftverk – Före och efter åtgärd. Karlstad University Studies. 2009:19. 37 pages. In Swedish.
Calles, O. 2009. Möjligheter till nedströmspassage för fisk i Österdalälven. Rapport Fiskeriverkets utredningskontor i Härnösand. 9 pages.
Calles, O. & Andersson, J. 2009. Nedströmspassage för ål i Alsterälven. Rapport Naturvårdsverkets havsmiljöanslag. Delrapport 1 – 2009. 6 pages.
Calles, O. 2008. Exempel på kompensationsåtgärder. In: Vattendomar och fiskevård – En vägledning.(Eds Anonym), Vol. Sportfiskarna, Ödeshög.
Greenberg, L.A., Calles, E., Löwgren, M. & Forsberg, J. 2006. Fiskvägar som restaureringsåtgärd för fragmenterade fiskpopulationer i reglerade vattendrag. In:Vattenkraft – miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten. Etapp 2. Slutrapport mars 2006. Elforsk rapport 06:37.(Eds L. Tegnér), pp. 38-56, Vol.Calles, O. (2005) Fiskars migration och reproduktion i reglerade vatten – Restaureringsåtgärder och dess effekter. Introduktionsuppsats Biologi, Karlstads Universitet. 23 pages.
