Läs mer om det imponerande projektet “Målarmusslans återkomst” och invigningen av ett storslaget restaureringsprojekt i Fyleån, där Martin Österling från NRRV är vetenskaplig koordinator och Lea Schneider är hårt arbetande doktorand.
Fylans invigning – vilken succé
‘Last chance for the Pacific Salmon’ är en dokumentär om Stillhavslaxen, dess ekologi och hot från mänsklig aktivitet. Markanvändning, dammar, fiske, och habitatförstörelse diskuteras med folk från trakten och lokala forskare. Åtgärder och möjligheter att förbättra situationen tas också upp. Filmen har några år på nacken och även om situationen idag har förändrats en del, tex. har timmer-industrin gått tillbaka och utgör inte längre samma akuta problem för fisken, är filmen – och dess diskussion om laxen, dess ekologi och mänsklig påverkan – fortfarande aktuell.
I veckan har vi studenter på kursen Ekologisk miljövård på Karlstads Universitet gjort fyra studiebesök. Vi gjorde ett besök i Almarskogen där Ove Nystrand från Karlstad Stift informerade om skogsbruk och skogsvård i Sverige, samt Svenska kyrkans förvaltning av sin skog. Samma dag åkte vi vidare till Gullspångsälven där bland annat Länsstyrelsen och kommunen inventerade lekgropar. Vi fick också möjlighet att studera lekgropar och få en insyn i förvaltningen av lax och öring i Gullspångsälven.
Andra dagen bjöd på minusgrader och solsken då vi åkte till Öjenäsbäcken utanför Arvika. Först träffade vi Bo-Erland Johansson som informerade om de biotopåtgärder som gjorts för att restaurera bäcken då man tidigare använde ån för flottning av virke. Bäcken har i samband med flottningen rätats och rensats ur och nu försöker man återställa dess naturliga tillstånd eftersom det finns skyddsvärda arter så som flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) och mossan timmerskapania (Scapania apiculata).
Efter lunch fick vi möjlighet att testa på biotopkartering tillsammans med Richard Gow från Länsstyrelsen Värmland. Vi fokuserade på strömhastighet, öringbiotop samt bottensubstrat.
Sista dagen bjöd på ett besök vid Forshaga kraftverk där vi fick se Fortums avelsfiske. Vi missade tyvärr kramningen av lax och öring som ägde rum dagen innan, men fick studera deras anläggning och laxtrappa samt videoinspelning från laxtrappan.
Till vänster: Johnny Norrgård visar en stor lekgrop i Gullspångsälven
Mitten: Vi letar förgäves efter lekande lax och öring uppströms laxtrappan i Gullspång. Istället för lax fick vi dock se en strömstare!
Höger: Laxtrappan vid kraftverket i Gullspång
Till vänster: En kramad Klarälvslax i Forshagas avelsfiske
Mitten: Kläckningsboxarna med befruktad rom från avelsfiskarna
Höger: Laxtrappan vid kraftverket i Forshaga
Vi har haft roliga, givande dagar och fått se samt uppleva många nya saker!
/Biologistudenterna på KaU
Vi har tidigare på bloggen skrivit om restaureringsprojektet i Penobscot river där en restoration trust, kraftbolag, naturvårdsorganisationer, delstatsregering, indian förvaltning och den federala staten samarbetar för att riva bort ett par vattenkraftverk och samtidigt öka kraftproduktionen på återstående.
Här följer ett inslag från CBS News om floden som “runs wild once more”…:
Här följer tre korta men vackra feel-good filmer från Freshwater Illustrated om livet i rinnande vatten. Trevlig helg!
Diversitet och entusiasm i Appalacherna:
—
Död ved och habitat restaurering i McKenzie River, västra USA:
—
Migrerande mountain whitefish i Colorado River
Sista dagen av vår finsk-svenska workshop med forskare från Vilt och fiskeriforskningsinstitutet i Oulo ägnades åt ett studiebesök till Gullspångsälvens nedre delar. Robert Skogh, miljöinspektör på Mariestads Kommun guidade oss runt kraftverket, laxtrappan, restaureringsåtgärderna och lekplatserna. Historiskt fångades 40-50 ton lekvandrande laxfisk i Gullspångsälven men ända sedan älven blockerades 6km från Vänern i början av 1900-talet (som en av Sveriges första helt dämda älvar) har lax- och öringbestånden inte haft det lätt. Antalet lekande laxfiskar (både lax och öring) uppskattas idag till runt 200, utspridda över tre lekområden. Ett mellan dammen och laxtrappan, i den gamla älvfåran, och två nedströms – de så kallade Åråsforsarna. Åtgärder såsom utsättning av lekgrus, byggande av en laxtrappa i den gamla torrfåran (alltså inte förbi utan fram till dammen) och minskad korttidsreglering har genomförts för att förbättra situationen för den vandrande laxfisken.
Vi tackar våra finska gäster för en mycket trevlig och givande workshop. Och Robert Skogh för en intressant guidning.
Läs mer om Gullspångslaxen på gullspangslaxen.se.
Robert Skogh vid informationstavlan nära laxtrappan.
Fisktrappan som leder upp till torrfåran vid dammen. Mellan trappan och dammen (som är ett definitivt vandringshinder) finns en del lek- och uppväxtplatser för lax och öring.
Delar av lekområdet mellan fisktrappan och dammen.
Skogh guidar oss framför dammen.
Nedre Åråsforsen. En av tre lämpliga lekplatser tillgängliga för den Vänervandrande laxen och öringen.
Syftet med projektet är att återskapa och bevara naturliga miljöer och biologisk mångfald och hjälpa vandrande fisk i de två största vattendragen i Gästrikland; Gavleån och Testeboån. Totalt har projektet en budget på 7,2 miljoner kronor. Mer info på länkarna nedan:
Länsstyrelsen Gävleborgs hemsida
Se mer information på Svenska Naturskyddsföreningens hemsida
Hej!
Peter Olsson heter jag och kommer i samband med mitt examensarbete blogga om det här med hopp om intressant och lärorik läsning. Syftet med examensarbete är att undersöka hur aspen (Aspius aspius) beter sig om den flyttas över vandringshinder i de åar där den naturligt leker, mao. Utreda förutsättningarna för återkolonisation om fiskvägar byggs eller vandringshinder tas bort. För att kunna göra detta kommer 20 aspar att radiomärkas och följas. Studien görs i Glumman ca två mil öster om Karlstad och jag har nu sedan 11 dagar haft en ryssja i ån för att fånga in asp. Hittills har jag fångat 13 olika arter men dessvärre ingen asp. Glädjande nog verkar det vara mycket fisk i rörelse i ån då det de två senaste dagarna har varit betydligt större fångster än tidigare, mestadels små mört, björkna och braxen. Förhoppningsvis kommer aspen också snart .
Återkommer när den första aspen fångats.
Mvh Peter
NRRV:s musselexpert Martin Österling har tillsammans med vår tidigare kollega Ivan Olsson (nu Lst Skåne) rott hem ett LIFE-projekt som ska rädda den hotade tjockskaliga målarmusslan. Detta har uppmärksammats stort i media:
Fortum har fått klartecken från miljödomstolen att driftsätta Eldforsens kraftverk. Det innebär att biokanalen/Eldbäcken äntligen kommer att förses med vatten utan pumpar och både biokanal och torrfåran nedströms kan få mer vatten! Så fort det börjar töa kommer mer vatten att släppas genom biokanalen för att efterlikna det som händer ute i naturen. Vi återkommer i frågan!
