Sista dagen av vår finsk-svenska workshop med forskare från Vilt och fiskeriforskningsinstitutet i Oulo ägnades åt ett studiebesök till Gullspångsälvens nedre delar. Robert Skogh, miljöinspektör på Mariestads Kommun guidade oss runt kraftverket, laxtrappan, restaureringsåtgärderna och lekplatserna. Historiskt fångades 40-50 ton lekvandrande laxfisk i Gullspångsälven men ända sedan älven blockerades 6km från Vänern i början av 1900-talet (som en av Sveriges första helt dämda älvar) har lax- och öringbestånden inte haft det lätt. Antalet lekande laxfiskar (både lax och öring) uppskattas idag till runt 200, utspridda över tre lekområden. Ett mellan dammen och laxtrappan, i den gamla älvfåran, och två nedströms – de så kallade Åråsforsarna. Åtgärder såsom utsättning av lekgrus, byggande av en laxtrappa i den gamla torrfåran (alltså inte förbi utan fram till dammen) och minskad korttidsreglering har genomförts för att förbättra situationen för den vandrande laxfisken.
Vi tackar våra finska gäster för en mycket trevlig och givande workshop. Och Robert Skogh för en intressant guidning.
Läs mer om Gullspångslaxen på gullspangslaxen.se.
Robert Skogh vid informationstavlan nära laxtrappan.
Fisktrappan som leder upp till torrfåran vid dammen. Mellan trappan och dammen (som är ett definitivt vandringshinder) finns en del lek- och uppväxtplatser för lax och öring.
Delar av lekområdet mellan fisktrappan och dammen.
Skogh guidar oss framför dammen.
Nedre Åråsforsen. En av tre lämpliga lekplatser tillgängliga för den Vänervandrande laxen och öringen.