As part of the Gullspång salmon and -trout monitoring program, a group of people from the management group, Gammelkroppa Lax and Jyväskylä University/Fortum perform redd surveys in the river every year in early December. The salmon and trout in the Gullspång River spawn fairly late in the season, first trout in October-early November and then salmon in November until around the beginning of December.

This year I was invited to assist in the redd surveys, which I of course said yes to! Any chance to learn more about the Gullspång salmon and -trout is valuable for the model I’m making. Plus, it’s nice to get out of the office, even when the temperature is close to zero. And it’s also very inspiring to meet other people who are studying the Gullspång salmonids.

 

Lilla Åråsforsen. With sunrise at around 8:30 and sundown at 15:30, we had to be efficient to cover the three areas (about 6.4 hectares) in the precious daylight hours the four days.

 

So, we started by the Årås bay (Åråsviken) on Tuesday, and slowly worked our way upstream. With layers upon layers (upon layers…etc.) under our waders, and thick, wadded rubber gloves we walked gracefully around in the three spawning areas – Lilla & Stora Åråsforsen and Gullspångsforsen- to look for anything that could be a fish-made structure in the gravel beds. Sometimes we had redds that looked like textbook examples of redds, other times they didn’t look like anything. To confirm or disprove that it was an active redd, we did some careful digging in the pit itself to see if it contained at least two live eggs. The females often do some test diggings before the “real deal”.

We marked confirmed redds with conspicuously colored stones so that they can be found again in the spring; their location was also mapped with a GPS. Initially, we started with Finnish marking stones, but to our slight surprise they ran out (see why further down). We therefore had to settle with slightly lighter Swedish stones the last few days. Sadly, Norway was not represented with any stones (but we’ll see next year).

We also took measurements of the dimensions of the redds, as well as the depth and velocities along the gradient between start of pit and end of tail. I quickly took the role of propeller lady, taking the flow velocity measurements with NRRV’s OTT meters. It was interesting to see how much higher the velocity generally was in the tail compared to in the pit.

 

Horseshoe-formed tail of a large redd in Lilla Åråsforsen rapids marked with a white-painted and numbered stone. The marking stones were bought from a local stone dealer in Finland and brought to Gullspång.

 

I’ve saved the best for the end: the reason why we kept running out of marking stones was that we counted a record number of redds this year! We found redds also where they usually are not found, in total around 190 of them! It’s a careful victory, because we don’t yet know how many of them are salmon respective trout redds. But it was a nice early Christmas present, and I’m glad I joined!

/Kristine Lund Björnås

 

Learn more:

Management report on the monitoring results on Gullspång salmon and –trout in 2017:

http://extra.lansstyrelsen.se/vanern/Sv/publikationer/2018-2020/Sidor/Gullsp%C3%A5ngs%C3%A4lven_2017.aspx

 

Salmon females design their redds in a sophisticated way to increase velocities and dissolved oxygen to the egg pockets as shown with a 3D fluid dynamic model:

Tonina, D. & Buffington, J.M. (2009). Doi:10.1139/F09-146

John Piccolo writes about the ongoing Masters course Ecological Resource Management at Karlstad University:

“Our Masters course on Ecological Resource Management is now underway for fall 2015.  Students can read the course on campus or by distance, and we have a field and lab study week in the beginning of November. This year we discussed watershed management and invasive species in the historic Alsterdalen, home of reknowned poet Gustaf Fröding. Professor Lutz Eckstein led the discussion on invasive plants (such as late-blooming Lupine, see group foto). Then we drove over the divide to Klarälvsdalen and downriver to the Almar Forest (Almar skogen). There we discussed forest management with Ove Nystrand, forester for Svenska Kyrkan. 

On the second day we traveled down the River Gullspångsäven, home of the world-reknowned landlocked salmon, Gullspångslaxen. We met Robert Skogh, Mariestads kommun, and got a great overview of his efforts over the past 20 years to protect Gullspångslaxen. Then it was back up to the River Klarälven, where Johnny Norrgård and Olle Calles led the discussion on migration and conservation of Klarälvslaxen (Klarälven salmon).  In the course we use Lake Vänern salmon and trout as a case study for resource management. The students follow up with their own case studies, which will include diverse topics such as Lynx, Lupine, woodpeckers and windpower/bat interactions. It is an exciting course and educational for the teachers and well as the students. “

resman_group

John Piccolo (far left) and students at the Masters course “Ecological Resource Management”.

resman_

Invasive Canadian goldenrod (Solidago canadensis) by the River Klarälven.

resman_forest

Small stream in the Almar forest.

I veckan har vi studenter på kursen Ekologisk miljövård på Karlstads Universitet gjort fyra studiebesök. Vi gjorde ett besök i Almarskogen där Ove Nystrand från Karlstad Stift informerade om skogsbruk och skogsvård i Sverige, samt Svenska kyrkans förvaltning av sin skog. Samma dag åkte vi vidare till Gullspångsälven där bland annat Länsstyrelsen och kommunen inventerade lekgropar. Vi fick också möjlighet att studera lekgropar och få en insyn i förvaltningen av lax och öring i Gullspångsälven.

Andra dagen bjöd på minusgrader och solsken då vi åkte till Öjenäsbäcken utanför Arvika. Först träffade vi Bo-Erland Johansson som informerade om de biotopåtgärder som gjorts för att restaurera bäcken då man tidigare använde ån för flottning av virke. Bäcken har i samband med flottningen rätats och rensats ur och nu försöker man återställa dess naturliga tillstånd eftersom det finns skyddsvärda arter så som flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) och mossan timmerskapania (Scapania apiculata).

Efter lunch fick vi möjlighet att testa på biotopkartering tillsammans med Richard Gow från Länsstyrelsen Värmland. Vi fokuserade på strömhastighet, öringbiotop samt bottensubstrat.

Sista dagen bjöd på ett besök vid Forshaga kraftverk där vi fick se Fortums avelsfiske. Vi missade tyvärr kramningen av lax och öring som ägde rum dagen innan, men fick studera deras anläggning och laxtrappa samt videoinspelning från laxtrappan.

GullspångsälvenGullspångGullspång

Till vänster: Johnny Norrgård visar en stor lekgrop i Gullspångsälven

Mitten: Vi letar förgäves efter lekande lax och öring uppströms laxtrappan i Gullspång. Istället för lax fick vi dock se en strömstare!

Höger: Laxtrappan vid kraftverket i Gullspång

ForshagaForshaga1Forshaga2

Till vänster: En kramad Klarälvslax i Forshagas avelsfiske

Mitten: Kläckningsboxarna med befruktad rom från avelsfiskarna

Höger: Laxtrappan vid kraftverket i Forshaga

 

Vi har haft roliga, givande dagar och fått se samt uppleva många nya saker!

/Biologistudenterna på KaU

Studiebesök vid Gullspångsälven

Posted by Daniel Nyqvist | Events

Sista dagen av vår finsk-svenska workshop med forskare från Vilt och fiskeriforskningsinstitutet i Oulo ägnades åt ett studiebesök till Gullspångsälvens nedre delar. Robert Skogh, miljöinspektör på Mariestads Kommun guidade oss runt kraftverket, laxtrappan, restaureringsåtgärderna och lekplatserna. Historiskt fångades 40-50 ton lekvandrande laxfisk i Gullspångsälven men ända sedan älven blockerades 6km från Vänern i början av 1900-talet (som en av Sveriges första helt dämda älvar) har lax- och öringbestånden inte haft det lätt. Antalet lekande laxfiskar (både lax och öring) uppskattas idag till runt 200, utspridda över tre lekområden. Ett mellan dammen och laxtrappan, i den gamla älvfåran, och två nedströms – de så kallade Åråsforsarna. Åtgärder såsom utsättning av lekgrus, byggande av en laxtrappa i den gamla torrfåran (alltså inte förbi utan fram till dammen) och minskad korttidsreglering har genomförts för att förbättra situationen för den vandrande laxfisken.

Vi tackar våra finska gäster för en mycket trevlig och givande workshop. Och Robert Skogh för en intressant guidning.

Läs mer om Gullspångslaxen på gullspangslaxen.se.

Gullspångsälven - info

Robert Skogh vid informationstavlan nära laxtrappan.

Gullspångtrappa

Fisktrappan som leder upp till torrfåran vid dammen. Mellan trappan och dammen (som är ett definitivt vandringshinder) finns en del lek- och uppväxtplatser för lax och öring.

Nedan dammen

Delar av lekområdet mellan fisktrappan och dammen.

Dammen

Skogh guidar oss framför dammen.

Nedre Årosforsen

Nedre Åråsforsen. En av tre lämpliga lekplatser tillgängliga för den Vänervandrande laxen och öringen.

 

För att följa upp blogg-inlägget om laxkramningen, så var vi i somras på studiebesök vid Fortums kompensationsodling i Gammelkroppa. Här odlar Fortum lax och öring från Klarälvens och Gullspångsälvens stammar. Fiskens föräldrar fångas i fällan i Forshaga och kramas på rom respektive mjölke. Äggen befruktas med mjölken och utvecklas i rombackar på odlingen. Därefter lever de små juvenilerna i kar – ungefär en kvadratmeter – stora medan de växer till sig. Ungefär 20 000 yngel lever tillsammans i de här karen:

När fisken växt tills sig lite mer överförs de till större tankar (ungefär 50 kvadratmeter). När fiskarna slutligen smoltar – ofta efter 2år – släpps de ut i Klarälven (där även den odlade Gullspångsfisken sätts ut). En del fisk sätts också ut på utvalda platser i Vänern. Utsättningarna sker för att kompensera fisket för minskad fiskproduktion på grund av vattenkraftverk i de båda älvarna.

2012-07-31 10.54.46

Även om odlingen främst är inriktad på lax och öring från Klarälven och Gullspångsälven, så odlar man även andra varianter av öring. Dessa odlas också till större storlekar. På bilden ovan ser vi, om jag inte missminner mig, just en sådan fisk – den snabbväxande Konnevesi-öringen – som sätts ut i vissa sjöar för att gynna det lokala sportfisket.

Mängden utsatt fisk varierar något mellan olika år. Men ett riktvärde från vattendomarna är att ca 75 % som sätts ut skall vara lax och 25 % öring. Klarälven ska kompenseras med 150 000 smolt/år och Gullspångsälven med 25 000 smolt/år.