När på dygnet är det ålen vandrar? Det vet väl alla, natten ju! Eller?

…. Jao, jag måste ju säga att av alla detektioner från stationära mottagare som jag har analyserat eller tagit del av har de varit uteslutande kväll, natt eller tidig morgon men faktum är att 1972, den som hade vandrat ca. 1mil till inloppet till Granö kraftverksdamm (se gårdagens inlägg), anlände till den ståndplatsen 11:13 igår. Hur vet jag det då? jo, det råkar vara precis vid en av våra radiomottagare där den vilade över dagen och fortsatte nedströms på kvällen och stod imorse i intagskanalen uppströms avledaren i Granö. Bifogad bild är datan från radiomottagaren där y-axeln är ett värde på avståndet till den märkta fisken, i.e. högt värde är nära och lågt är långt bort, och x-axeln tid. Jag har även “highlightat” några signifikanta punkter.

För att styrka mitt påstående och datan ännu mer vill jag även berätta att jag åkte bilpejlande till denna mottagare igår morse vid ca. 09, jag hörde inget på bilpejlningen och det var inga registreringar på mottagen. Och jao, jag har även idag kontrollerat så tiden var rätt i mottagaren samt att inga registreringar skedde efter passage 22:36, så inga störningsproblem heller. Nedsidan på historien är att jag spenderade ungefär halva dagen igår för att hitta denna fisk, den hade ju inte kommit till mottagaren vid 09, jag spenderade min söktid i hällregn på de två sjöarna uppströms, men vad gör man inte för vetenskapen ;), pusst!

//Simon

Hittils har 29 ålar märkt, 7 st med radiosändare och 22 med streamermärken. Fisken är relativt stationär vilket återspeglas i våra fångster i Granöavledaren samt Havbältans lanefiske. Ingen återfångst har skett i Granöavledaren. Av de sju radiofiskarna som märkts har en, som nämnts i tidigare inlägg, passerat Granö. De resterande är med majoritet kvar i det stora selet (snarare en mindre sjö) strax nedströms utsättningsplats och förflyttar sig ca. 0-300m /dygn. Som i alla beteende studier har vi stora variationer. Första exemplet är den första fisken som blev märkt(1533), den spenderade 4 dagar vid utssättningsplats vartefter den förflyttade sig nedströms ca. 500m och har stått där sedan dess (jao, 0-40m förflyttningar, 10 dagar). Idag hade den förflyttat sig 400m nedströms till strax uppströms en nacke, jippi! rörelse! Andra fisken är en vi märkte häromdagen (9/5, 1972 – Bild 1.) och stod nedströms utsättningplats igår vid lunch men hittades idag ca. 1mil nedströms(!) och är nu vid inloppet till Granö dammen, inte dåligt!

//Simon

….fisken som stod i intagskanalen tog sig på sin tredje natt igenom/över/under/imellan avledaren/gallren(?), passerade vidare igenom kraftverket och fanns ca. 400m nedströms dagen därpå. Detta kan indikera på att något inte står rätt till, alternativt har den “klättrat” över gallret då avståndet från yta till gallerkant inte var så stort. Hursomhellst, dykare kommer och undersöker på tisdag i samband med besikting av avledaren.

Signaler från sändaren ns kraftverket erhölls fram till 12:37 dagen efter passage vartefter den försvann. Pejlning har gjorts med båt ner till nästa kraftverk (Fridafors Övre) samt vandringar och bilpejlning ner till mynningen utan någon lycka. Vad som dock uppmärksammades när båtpejlningen gjordes var en lustig svag signal (med rätt freq & bpm) runt platsen där den hade pejlats sist, hhmmm!?

//Simon

Fångsterna fortfarande låga. Vattentempen nästan 12 grader, strålande sol och värme på dagen, stjärnklart och kalla nätter (frost i natt) är våra förhållanden här i Ryd. Dagens fångster blev 2 st ålar och 2 st aborrar. Gårdagen gav ingen ål men 5 st aborrar.

1853 har nu kommit ner och varit och kollat lite på avledaren men inte gått in i några flyktöppningar. Den står nu ca. 40m uppströms avledaren i intagskanalen. 1533, och 1771 står i sjön strax ns utsättningplaten i Blidingsholm.

Ytterligare en ål i Havbältans fiske idag och två stycken lakar. Ålen som var en väldigt gul ål för att vara blankål (också mindre ögondimetrar) streamermärktes och de två lakarna studerades för deras skönhet (Bild 1.)

// Simon

1533 tar det lugnt, fortfarande på utsättningsplatsen MEN….1853 är på väg, hon har nu avverkat ca. halva vägen ner mot Granö. Någon gång efter 20:20 igår kväll simmade hon nedströms genom Brändeborgsfjorden och 13:39 pejlades hon in några hundra meter nedströms Ryds egen haj (en målad sten i Hönshyltefjorden).

Ytterligare en ål märktes igår med ett streamermärke och idag en med radiosändare och två med streamermärken. Nya radioålen heter 1771 och kommer att släppas tillsammans med streamerfisken ikväll. Förhoppningsvis kommer de snart ner till Granö och våra radiostationer (Bild 1.) då vi hittils inte fått någon märkt fisk i avledaren. Fångsterna imorse var 4 ål och 3 utlekta abborrar.

// Simon

Undersökningen vars huvudmål är att utvärdera funktionaliteten på avledaren, påbörjades den 25/4 och två ålar märktes med radiosändare och fem med streamermärken. Fisken släpptes strax innan solnedgång nedströms lanefisket Havbältan (Bild 1., 2.)

Vi grunnade myket på vad vi skulle döpa de första två märkta fiskarna till och beslutade oss till slut för de personliga namnen 1533 & 1853. 1533 är en nästan 1,2kg tung trubbnosad dam som till för ca. 2h sedan står kvar på utsättningplatsen. 1853, drygt 1,6kg tung är också en trubbnosad dam som har vandrat några hundra meter nedströms till uppströms den gamla stenbron vid Blidingsholm (Bild 3.).

Det ska bli riktigt intressant att se vad de tycker om avledaren när de kommer ner dit, förnärvarande ca. 1mil kvar.

// Simon

Ålen är en mycket speciell och klurig fisk som ibland är svår att förutse dess nästa drag. Jag syftar främst på tiden då den främsta nedströmsvandringen äger rum. Carl-Gustav Gustavsson, som levererar ålen som används till märkning har fiskat med sina laner sen urminnestider och den största vandringen sker på våren och i April. April börjar ta slut och fångsterna i lanfisket och i avledaren har varit små, dock har vi ju inget att jämföra med i avledaren men iaf. nedan är fångsterna från uppstart till och med dagens datum (Bild 1.)

Fångsterna i avledaren har varit till ca. 90 % ål och de resterande har inkluderat Aborre, Brax, Gärs, Gös och Mört.

// Simon