Migration of Freshwater Fishes av Martyn C. Lucas och Etienne Baras är en imponerande sammanställning  om fiskars migration i sötvatten.

Författarna går till att börja med igenom allmänna drag i migrationen. Fysiologin bakom migrationen, alltså hur fiskarna överhuvudtaget kan migrara  – simförmåga, uthållighet, minne, syn, lukt, elektromagnetiskt sinne och så vidare.  De diskuterar också varför fiskar migrerar och skiljer på migration för att leka (reproducera sig), söka skydd, hitta mat samt sprida sig. Laxen, som kläcks i floden, lever där under sina första levnadsår, vandra ut till havet (eller i tex. Klarälvens fall –sjön!)  för att äta under år något eller några år och sedan åter vandrar åter upp i floden för att leka är det kanske mest klassiska exemplet på migrerande fisk. Men det är knappast det ända. Exempel på exempel radas upp i boken, allt från kortare migrationer från grunt till djupt vatten under vintrarna (tex. abborre) till flodmigrationer på hundratals mil (tex.  zungaron i Amazonas). Fiskar som leker och kläcks i sötvatten för att sedan vandra ut och äta upp sig till havs (anadroma fiskar tex. havsnejonöga) och fiskar som föds och leker i saltvatten för att sedan leva och växa till sig i sötvatten (katadroma fiskar tex. många ålar). Anadromi, att leka och växa upp i sötvatten men äta upp sig till havs, verkar vara vanligare i det näringsrikare vattnet i tempererade eller arktiska klimat. Medan katadromi, att istället födas i havsvatten och vandra in i floder och sjöar för att äta, verkar vara vanliga i tropiska områden där havet ofta är mindre produktivt.  Men vandringen mellan söt och salt vattten utgör bara en ytterligghet i fiskvandringens värld. Sen tillkommer alla fiskar som vandrar mellan olika miljöer inom sötvatten, potamodroma arter:  mört, braxen, gädda och asp  för att nämna några närliggande exempel.  Vandring mellan översvämningsmark och floder är väldigt utbredd, inte minst  i tropikerna där regn- och torrperioder bestämmer säsongsvariationen istället för våra vintrar och somrar.

Efter att författarna gått igenom fiskvandring i generella ordalag, där koncept blandas med konkreta exempel, följer ett långt avsnitt där migration inom olika fiskgrupper gås igenom. Från nejonögon till plattfiskar över allt från malar och abborrfiskar till laxfiskar och cyprinider. En sorts julkalender av fiskvandring – där man med fördel inte slukar allt på en gång – och där det familjära blandas med det väldigt exotiska. Ibland är det tur att det går att bildgoogla Macquaria novemaculeata, Alestes baremoze och andra fiskar som i alla fall inte fanns i mitt eget bildminne.

Bokens sista delar behandlar metoder som används vid undersökning av fiskvandring – fångster, observationer, fångst-återfångst, kemiska analyser (tex. av otoliter), märkningar och avancerad telemetri. Och tillämpad forskning – påverkan från vattenkraftverk, dammar, bevattning och andra mänskliga ingrepp i det rinnande vattnet, samt åtgärder av olika slag.

En läsvärd och faktaspäckad bok som målar både livets och fiskvandringens fantastiska mångfald.