Här följer tre korta men vackra feel-good filmer från Freshwater Illustrated om livet i rinnande vatten. Trevlig helg!
Diversitet och entusiasm i Appalacherna:
—
Död ved och habitat restaurering i McKenzie River, västra USA:
—
Migrerande mountain whitefish i Colorado River
Last week, a TV team from SVT visited our trap site in Håstadmölla (02:04 – 04:20min).
Based on the study results presented on the poster, my colleague and Co-author Loes van Schaik was interviewed for a short feature on eel migration by the national radio station Deutschlandfunk.
Första avsnittet av den nystartade podradion (alltså radioprogram som man kan ladda ner eller lyssna på online) Skvalradion handlar om Älvräddarna och vatttenkraften. Älvräddarnas ordförande Christer Borg intervjuas. Han berättar om organisationens utveckling och arbete, samt diskuterar vattenkraften och dess påverkan på livet i vatten.
Ett lyssningsvärt radioprgram som man kan höra eller ladda ner nederst på sidan här: http://skvalradion.se/program_1/
“I Skåne finns ett hundratal små vattenkraftverk och endast omkring hälften har tillstånd. Flera av dem ligger i Skånes mest värdefulla vatten. Turbiner har ersatt gamla kvarnhjul men någon anpassning till dagens miljölagstiftning har inte skett. I ett unikt tillsynsprojekt tar Länsstyrelsen i Skåne ett stort steg för att förbättra vattenmiljöerna genom att kräva tillståndsprövning enligt miljöbalken.” Det skriver Länsstyrelsen Skåne på sin hemsida.
Läs mer här: http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/nyheter/2013/Pages/skarpta-miljokrav-pa-gamla-vattenkraftverk-i-skane-.aspx
Imorgon, tisdagen den 14 Maj, kommer Anna Hagelin att hålla ett seminarium om lekfiskvandrande laxfisk i Klarälven.
Det sker kl. 13.15 i sal 5F416 på Karlstads Universitet. Alla är välkomna! Större sällskap kontakter John Piccolo för förbokning.
Anna Hagelin med en lekvandrande lax
Nu är Fiskmarknad 2013 i Karlstad över för den här gången. De första två dagarna bestod av en mängd intressanta föredrag , möten och diskussioner på temat fiskvandring och åtgärder. Den tredje dagen vände sig till den intresserade allmänheten med bland annat pejlning, mussel- och fiskvisning, botaniserande bland bottenfauna, tipspromenad, elfiske-uppvisningar, sportfiskeinstruktioner på Sandgrundsudden, samt några kortare föredrag på Karlstads Museum.
De två första dagarna filmades, så eventuellt kan mycket av det intressanta innehållet bli tillgängligt online i framtiden. Abstracts till praten finns redan online här.
John Ferguson pratar, som alla andra talare, inför fulll sal på Karlstad Stadshotell.
Journalist, barn, abborrar, mörtar och en liten gädda – under dag tre.
Under tredje dagen kunde allmänheten kolla på fiskar och se hur radiopejlning går till. Här har tre gäddor, ett par braxen och Olle Calles besökargruppens uppmärksamhet.
Nu börjar arrangemanget kommer plats på Elite Stadshotellet Karlstad. Banderoller på plats, mässan fylls på och talarna och deltagare anländer. Ses i morgon alla vänner av fiskvandring! Klicka på bannern för mer information.
Sista dagen av vår finsk-svenska workshop med forskare från Vilt och fiskeriforskningsinstitutet i Oulo ägnades åt ett studiebesök till Gullspångsälvens nedre delar. Robert Skogh, miljöinspektör på Mariestads Kommun guidade oss runt kraftverket, laxtrappan, restaureringsåtgärderna och lekplatserna. Historiskt fångades 40-50 ton lekvandrande laxfisk i Gullspångsälven men ända sedan älven blockerades 6km från Vänern i början av 1900-talet (som en av Sveriges första helt dämda älvar) har lax- och öringbestånden inte haft det lätt. Antalet lekande laxfiskar (både lax och öring) uppskattas idag till runt 200, utspridda över tre lekområden. Ett mellan dammen och laxtrappan, i den gamla älvfåran, och två nedströms – de så kallade Åråsforsarna. Åtgärder såsom utsättning av lekgrus, byggande av en laxtrappa i den gamla torrfåran (alltså inte förbi utan fram till dammen) och minskad korttidsreglering har genomförts för att förbättra situationen för den vandrande laxfisken.
Vi tackar våra finska gäster för en mycket trevlig och givande workshop. Och Robert Skogh för en intressant guidning.
Läs mer om Gullspångslaxen på gullspangslaxen.se.
Robert Skogh vid informationstavlan nära laxtrappan.
Fisktrappan som leder upp till torrfåran vid dammen. Mellan trappan och dammen (som är ett definitivt vandringshinder) finns en del lek- och uppväxtplatser för lax och öring.
Delar av lekområdet mellan fisktrappan och dammen.
Skogh guidar oss framför dammen.
Nedre Åråsforsen. En av tre lämpliga lekplatser tillgängliga för den Vänervandrande laxen och öringen.
Diskussion över en kopp kaffe
Idag fortsatte vår finsk-svenska workshop med forskare från Vilt och fiskeriforskningsinstitutet i Oulo. Från Karlstad Universitet pratade Johnny Norrgård om odlad smolt, smoltvandring, kraftverk och gäddor; Anders Andersson om Vänern, laxen och sportfisket; Olle Calles om nedströmspassage; Anna Hagelin om laxens lekvandring i Klarälven, Stina Gustafsson om biokanalen i Västerdalälven och Martin Österling om forskning och återintroduktion av tjockskalig målarmussla.
Panu Orell, från Oulo, pratade om fiskvägar i Finland. Hur också de har många dammar men få fiskvägar samt tappat många migrerande fiskpopulationer och ersatt dem med kompensationsutsättningar. I Finland är det så illa ställt att de kollar på Sverige för att hitta erfarenheter om fiskvägar. Han visade resultat från undersökningar vid Merikoski Fishpass i Oulujoki River. Uppströmsvandrande lax hade studerats och de fann förseningar på runt 3 veckor (från att fisken nådde dammen till den hittade fiskvägen) och endast 40-50% av de märkta fiskarna lyckades passera dammen via fiskvägen. Fiskgruppen som använde fiskvägen dominerades också fullständigt av 1SW hannar (det vill säga hannar som spenderat en vinter till havs – 1 Sea Winter – innan de återvänt till älven för att leka) och endast några få procent av de passerande fiskarna var honor. Orsaken var oklar och teoerier som framlades var en storleksselektiv fiskväg och/eller selektivt fiske. Vad gäller framtiden pekade Panu på en prioriteringsordning i fiskvägsprojekten och hoppades att åtgärder i Kymijoki River skulle bli en stor finsk fiskvägsframgång. Han avslutade sin presentation med att prata om hur telemetri och flödesmodeller kan samköras för att skapa en generell förståelse för fiskbeteende i olika flödessituationer.
Den andra finska presentationen kom från Maare Marttila och handlade om tvärvetenskapliga studier av restaurering av vattendrag. Att kombinera ekologiska och socioekonomiska metoder kan vara viktigt vid utvärderingar och beslut gällande åtgärder i vattendrag. Ett restaureringsprojekt kan utvärderas på flera olika sätt. Hon visade utvärderingar av på habitatets egenskaper, tex strömhastighet, substratstorlek, skuggning, heterogenitet – före, efter, långt senare åtgärden och i jämförelse med ett mera orört vattendrag. Fiskpopulationerna – före och efter en åtgärd – jämfördes genom att titta på elfiskedata. En tvärvetenskaplig utvärdering sker sedan genom att väga samman ekologiska data (tex. fiskpopulationer, salmonid reproduktion, macroinvertebrater), kostnader för åtgärden och den samhälleliga framgången – i form av ekosystemtjänster – åtgärden åstadkommit. Den samhälleliga framgången (“the societal success”) är svårmätt. Maare själv försöker mäta den med frågeformulär till fiskare, kanotister och lokalinvånare. Att väga samman alla olika aspekter kan möjliggöra en systematisk jämförelse av alternativa restaureringsmöjligheter.
Därefter hölls några korta presentationer förberedda av forskare som inte kunde närvara. Bland annat en kort presentation om en undersökning som visade att en mer komplex uppväxtmiljö ger livskraftigare odlade smolt – smolt med, bland annat, bättre simförmåga, fenkondition, anti-predator beteende, kapacitet att äta naturlig mat och högre överlevnad i odlingsmiljön. Efteråt följde sedan innan någon timmes diskussion och ett studiebesök till Forshaga-fällan.
