Nyheter

Typically three spined sticklebacks have several spines in their dorsal and pelvic fins. In the ocean, the spines are important for predator defense in an environment with many large predators and few places to hide. For some landlocked populations the predation pressure can be lower or different (large predator fish may be lacking) and the spines may carry a cost instead of offering protection. In fact, several freshwater populations of sticklebacks in Europe and North America lack the pelvic spines – the result of evolution in a different environment. In the short film Making of the Fittest: Evolution of the Stickleback Fish, HHMI BioInteractive tells the story of the stickleback evolution and interviews researchers that track the genetic mechanism behind the change. Watch the film here.

De svenska älvarna och vattenkraften är en kort film om Sveriges älvar, vattenkraften, ekologi och vandrande fisk. Filmen pekar mot en vattenkraft mer i samklang med det naturliga ekosystemet. Den är producerad för Stockholm Environmental Institute med bilder av Mattias Klum. Se den på YouTube eller direkt här nedan:

I det senaste numret av Älvräddarnas tidning Älvräddaren skriver jag och Olle Calles om en del av vår forskning kring vattenkraft, fiskvägar och vandrande lax. Artikeln inleds med att  “Under de senaste hundra åren har utbyggnaden av vattenkraften blockerat många älvar vilket utrotat eller kraftigt minskat många fiskbestånd. Vattenkraften är idag mycket viktig för Sveriges ekonomi och står för ungefär hälften av landets elproduktion. Det enskilda vattenkraftverkets bidrag till den totala energiförsörjningen är dock väldigt skiftande. De tvåhundra största kraftverken står för över 90% av elproduktionen medan de minsta 1500 kraftverken bara producerar 1% av vattenkraftens elproduktion. Detta öppnar för skilda fiskpassagelösningar på olika platser. Genom att riva ut mindre betydelsefulla kraftverksdammar kan många vattendrag öppnas upp för vandrande fisk. Samtidigt kommer dock behovet av att utnyttja älvarna för elproduktion vara fortsatt högt under överskådlig framtid. Men livskraftiga bestånd av vandrande fiskar och vattenkraft behöver inte utesluta varandra. Med genomgripande fiskpassageåtgärder kan en stor andel fisk på kort tid passera vattenkraftverken i både uppströms och nedströms riktning. Det visar vår forskning från Karlstads Universitet.”.

Artikeln har titeln  Tillbaka till framtiden – lax och vattenkraft i samma vattendrag? och behandlar vandrande lax och vattenkraft i Klarälven, Winooski River och Ätran. Den går att läsa i sin helhet i online-versionen av tidningen här.

In the book “For the Love of Rivers – A Scientist’s Journey” Kurt D. Fausch writes about his research, river ecology, people and conservation. The book describes beautiful rivers, interesting relationships (between organism and between people) and dedicated science. Focus is on life in and around streams. From char interactions and connections between the stream and the terrestrial environment in Japan; to brassy minnows and water use or cutthroat trout, habitat changes and invasive species in the Western United States. In the end, the book calls for the conservation and restoration of our streams and rivers. John Piccolo, researcher at Karlstad University, has reviewed the book in Fish and Fisheries:

Fausch takes us on an incredible journey of scientific discovery, told through the lens of personal tragedy and triumph. Fausch is a leading stream ecologist,whose painstaking attention to scientific rigour has led to important findings at scales from individual behaviour to riverscapes and land-water interactions. ‘For the Love of Rivers’ recounts some of the many steps along a career of scientific discovery, weaving this tale into the much greater issues of personal loss and the conservation of streams and the life they support…

…For the Love of Rivers gives both inspiration and perspective, and for that alone, it is worth reading…”

Read the full review here and borrow the book from a a well-stocked library.

Förra veckan representerade Olle Calles NRRV och Karlstads universitet under en studieresa till Exploits River i Newfoundland, Kanada. Studiebesöket skedde tillsammans med andra svenska forskare, förvaltare och företrädare för industrin. Syftet med besöket var att lära sig mer om framgångsrika fiskpassageåtgärder i älven. Olle har tidigare berättat om resan här på NRRV.se. Den svenska delegationens besök fick också genomslag i media.En del av reportagen finns tillgängliga online.

Lyssna på ett radioinslaget “Sweden group hoping Newfoundland expertise can help preserve their salmon stocks” på CBCNews här:

CBCNews har även en textversion av nyheten: Exploits River salmon management impresses Swedish researchers.

Nyhetskanalen VOCM berättade också om Exploits River och den svenska delegationens besök. Läs och lyssna på deras reportage här: Swedish Delegation Touring Exploits River Salmon Efforts.

Olle Calles, forskare vid Karlstads Universitet, gjorde under förra veckan ett antal studiebesök vid fiskpassagelösningar i Exploits River i Newfoundland, Kanada. Olle berätar:

“Under förra veckan har universitet, myndigheter, kraftbolag och konsulter besökt Newfoundland för att ta del av hur man jobbat med åtgärder och förvaltning av de lokala laxbestånden. Vi har bl.a. tagit del av de framgångsrika åtgärderna för att passera vandrande lax uppströms och nedströms förbi kraftverken på Exploits River, detta trots att Exploits River har ett årsmedelvattenflöde på 290 m³/s. Åtgärderna för nedströmspassage består av ett välplacerat ytspill vid Bishop’s falls (slukförmåga 255 m³/s) och en 187 mm lång flytande Louver vid Grand-Falls Windsor (365 m³/s). Beståndet av Atlantlax har ökad från ett tusental lekvandrande laxar på 90-talet, till som mest 50 000 leklaxar i dag. Den ökande mängden lax har skapat nya jobb både inom fiskevård, turism och sportfiske. En av de huvudsakliga orsakerna bakom framgången har varit ett nära samarbete mellan förvaltande myndigheter (Fisheries and Oceans Canada), kraftbolag (Nalcor energy), lokalbefolkning och organisationer (bl.a. ERMA).

Vi sänder ett stort tack till våra extremt kunniga och tålmodiga guider Keith Clarke och Martha Robertson (Fisheries and Oceans Canada), Wilmore Eddy och Brent Sellars (Nalcor energy) samt Fred Parsons (ERMA).

Läs mer på exploitsriver.ca“.

Foton från studiebesöket. Nalcor är kraftbolaget och Fisheries and Ocean Canada den förvaltande myndigheten.

Ett radiomärkt smolt från Winooski River. Smolten i Dalälven märktes på ett liknande vis.

Anna Hagelin, tjänstledig doktorand vid Karlstads Universitet, arbetar just nu på Länsstyrelsen i Gävleborg med laxen i Dalälven. Inom projektet “LIV – laxfisk i nedre Dalälven” undersöks möjligheten att återinföra ett vilt reproducerande laxbestånd älven. Även Olle Calles, forskare vid Karlstads Universitet är inblandad i projektet. Som en del av arbetet studeras med hjälp av radiotelemetri smoltens vandring och överlevnad genom fjärdarna uppströms det nedre kraftverket. Projektet beskriver sig själv:

“Lax och havsöring förökar sig i sötvatten men tillbringar större delen av sitt vuxna liv i havet där förutsättningarna att växa sig stor är bättre. När laxen i havet blir mogen återvänder den till sin hemälv för att leka. Efter kläckning spenderar laxen sedan några år i älven innan den, som smolt, simmar ut till havet.

Dödligheten hos nedströmsvandrande smolt varierar mycket beroende på vilka hinder och faror de möter. Under denna period är dock predationsrisken relativt hög eftersom smolten rör sig långa sträckor varav vissa är svårpasserade och/eller innehåller stora mängder predatorer. I Dalälven kan de många fjärdarna skapa ett problem då de innehåller höga tätheter av predatorer som t.ex. gädda och gös. Området är också känt för sin rika fågelfauna, vilket kan öka predationstrycket ytterligare.

Sjöar och dammar fördröjer smoltens migration vilket ökar predationsrisken ytterligare. Anledningen till fördröjningen tros vara det ändrade flöde som uppstår när en älv flyter ut i ett mer sjölikt system. Smolten följer huvudströmmen och kan bli disorienterade i när vattenhastigheten minskar.  Smoltdödligheten förväntas vara högre i fjärdarna jämfört med mer strömmande partier, men faktum är att Dalälvens fjärdar fanns i systemet även innan kraftverksutbyggnaden och då förekom lek av lax och havsöring långt upp i systemet. Det är dock viktigt att få en uppfattning hur stor smoltdödligheten i fjärdarna är i dag för att få kunskap om hur många lekfiskar som måste reproducera sig i området för att skapa en hållbar population.

För att kvantifiera smoltöverlevnaden i nedre Dalälven, samt identifiera flakshalsar för överlevnad, ska vi märka smolt med radiosändare och spåra dem under nedströmsvandringen genom Färnebofjärden. Detta kommer att ge information om vandringshastighet, vägval och överlevnad. I samband med utsättningarna av märkt smolt, som sker i mitten av Maj, sätts också ett större antal omärkt smolt för att mer efterlikna en naturlig situation”

Intresset för projektet är stort och under helgen har det förekommit både på tv och på radio. Se ett inslag om projektet på SVT Gävleborg här. Anna Hagelin berättade även om prjektet i det senaste avsnittet av Sveriges Radios Naturmorgon. Lyssna på intervjun med Anna här. I samma avsnitt förekom också vandrande fisk, passage och tjockskaliga målarmusslor i Lillån i Emåns avrinningssystem. Lyssna på hela Naturmorgon-avsnittet här.

Olle Calles pratade under veckan också fiskvandring, kraftverkspassage och fiskmärkning på P4 Värmland. Intervjun utfördes i källaren på Karlstads Universitet i samband med ett fiskmärkningsmoment under kursen Vetenskapliga metoder i sötvattensekologi. Lyssna på inslaget här:

Studiebesök och radioinspelning vid fiskfällan i Nydala i Ätran.

Under den här veckan har Sveriges Radios vetenskapsprogram Vetendets värld sänt två avsnitt om vandrande fisk, vattenkraft och fiskpassage. Karlstads Universitetet är väl repressenterat av forskaren Olle Calles men också av fältarbetaren och studenten Robin Lindgren. Lyssna på programmen här:

Fiskens kamp mot vattenkraften

När forsarna återföds – om vattenkraften och miljön

Mycket uppmärksamhet ägnas åt passage-lösningarna vid Hertings kraftverk i Ätran. Läs mer om projektet i Ätran här på NRRV.se, på HaVs sida om Bästa möjliga teknik eller på Falkenbergs kommuns hemsida.

Andra länkar relaterade till de två programmen och av intresse för den fiskvandringsintresserade är World Fish Migration Day’s hemsida, FiskaGävleborg (Länsstyrelsen i Gävleborgs facebooksida om fisk) och Älvräddarnas facebookgrupp.

Dagsländor lever den största delen av sina liv som larver i sjöar och vattendrag. Men för att fullfölja sin livscykel måste de lämna vattnet, hitta partners och para sig. Efter parning har hanen gjort sitt medan honan lägger ägg i vattnet innan hon dör. Vid den här tiden på året börjar dagsländorna lämna våra vatten för sin korta och intensiva tid ovanför vattenytan. The Freshwater Blogs har skrivit en hel del om dagsländor och i en av deras senaste artiklar presenterar de filmen “Mayfly – a life story”, en kort film om dagsländorna och deras livscykel. Se filmen här: