Events

Under den här veckan har NoWPaS – the European (formerly Nordic) Workshop of PhD and Post-Doctoral fellows on anadromous Salmonids – genomförts på Långberget i Nordvärmland. 22 doktorander och 5 seniora forskare har presenterat och diskuterat sin forskning om lax, öring och någon enstaka röding. Presentationerna handlade om allt från migration, barriärer och åtgärder till populations genetik, telemerer, modellering och motionens betydelse för fiskens immunförsvar. Alla abstracts kan läsas på NowPas hemsida.

Keynotes var Eva Bergman (död ved och öring) och Olle Calles (nedströmspassage) från Karlstads Universitet samt Bror Jonsson (livshistoria och temperatur) och Kjetil Hindar (laxgenetik) från NINA, Norge. Under första dagen gjordes ett studiebesök till fiskfällan i Forshaga. I samband med detta pratade Johnny Norrgård, å Fortums vägnar, om smoltutsättningar och management, medan John Piccolo pratade om lax, livshistoria, ekosystem och Vänern.

På tisdag, den 11 mars håller Brendan Mckie, forskare vid SLU, ett seminarium med titeln “Ecosystem functioning in streams: Assessing human impacts and linking to ecosystem services”. Seminariet ges klockan 13:15 i rum 5F416 på Karlstads Universitet. Alla är välkomna!

På tisdag (21/1) kommer Bror Jonsson, från NINA, Norge och gästprofessor vid Karlstads Universitet, att hålla ett seminarium med titeln ”Climate change effects on Atlantic salmon: Temperature and food affect age at maturity””. Seminariumet ges klockan 13:15 i rum 5F416 på KAU.

Alla är välkomna! Större grupper föranmäler sig till john.piccolo@kau.se.

Igår besökte Asbjørn Vøllestad Karlstads Universitet och höll ett seminarium med titeln ’Atlantic salmon population modeling and management’. Han berättade om hur de använt fångsstatistik från 1979 och framåt, från en mängd norska älvar för att modellera beståndsutvecklingen av återkommande lekfisk. De har modellerat samband mellan uppfiskad lekfisk och en mängd miljöfaktorer – såsom havsfiske, havstemperatur, älvtemperatur, lufttemperatur, närvaro av kraftverk eller akvakultur och flöden vid olika tidpunkter. Den återkommande laxen som rapporterats fångad delas efter storlek upp i olika livshistorie-kategorier, efter hur många år de varit till havs. Fisk under 3kg har oftast en vinter till havs bakom sig (1SW), fisk på 3-7kg två vintrar (2SW) och ännu större fiskar än fler år till havs bakom sig. I modellerna som beskrevs hade man kollat på fisk med olika livshistoria – år till havs – separat.

Beståndsutvecklingen (uttryckt i mängden grilse – lekfisk med ett år till havs bakom sig) mellan olika älvar hade låg korrelation men älvar som låg nära varandra hade mer liknande utveckling än övriga vattendrag. Generellt såg man en negativ trend i mängden fångad fisk. I modellen hade närvaron av laxodlingar först en positiv men sedan en negativ inverkan på fångsterna. Den positiva effekten kan möjligen bero på fisk som rymt från odlingen och sedan fiskats upp, medan negativa effekter förmodligen handlar om laxlus som sprids från odlingarna Vattenkraft hade en negativ inverkan i stora älvar men, förvånansvärt nog, en positiv inverkan i mindre vattendrag där flödeskontrollen kan öka flödet och därmed tillgängligt habitat under vintern. Detta handlar dock inte om absoluta effekter utan modellen beskriver endast utvecklingen från 1979 och in på 2000-talet. Effekter (som habitatförlust och migrationshinder) orsakade av vattenkraften innan dessa år ger inget genomslag i modellen.

Avslutningsvis pratade vår gäst om modelleringar av smoltens migrationsperiod, överlevnad och effekter av klimatförändringen. Både timingen och överlevnad kan tänkas bero av temperaturer. Det finns också tydliga samband mellan när smolten vandrar och temperatur i havet. Hittills har man sett en tidigareläggning av smoltvandringen med ungefär 2,5 dagar per årtioende som ett resultat av varmare vatten. Och vad väntar i framtiden?

Vetenskapliga artiklar rekommenderade av Asbjørn Vøllestad:

* Quantifying the Ocean, Freshwater and Human Effects on Year-to-Year Variability of One-Sea-Winter Atlantic Salmon Angled in Multiple Norwegian Rivers

* Contemporary ocean warming and freshwater conditions are related to later sea age at maturity in Atlantic salmon spawning in Norwegian rivers.

* Basin-scale phenology and effects of climate variability on global timing of initial seaward migration of Atlantic salmon (Salmo salar).

Vårens seminarie-serie fortsätter sin rivstart. På torsdag (16/1) kommer Asbjørn Vøllestad, professor vid  Centre for Ecological and Evolutionary Synthesis, University of Oslo, att hålla ett seminarium med titeln “Atlantic salmon population modeling and management”. Seminariumet ges klockan 13:15 i rum 5F416 på KAU. Alla är välkomna! Större grupper föranmäler sig till john.piccolo@kau.se.

Åsa Enefalk speglar sig i pinnarna i Karlstads Universitets strömrännor.

Idag höll Åsa Enefalk ett intressant och uppskattat seminarium med titeln ”Effects of fine woody debris on brown trout”. Hon började sitt föredrag med en genomgång om den ekologiska teorin bakom öring och död ved. Död ved, eller ”fine woody debris” (pinnar!) som Åsa forskar om, kan påverka öringen och dess tillväxt på flera olika sätt. Pinnarna kan ge skydd från strömmen, vilket minskar energiåtgången och därigenom kan öka tillväxten. Veden kan också ge avskärma en öring från andra öringar och på så sätt minska mängden konflikter mellan fiskarna. Genom att inte slösa lika mycket tid och energi på att slåss kan fisken ägna sig åt att tillväxa. Den döda veden utgör också habitat för öringens mat – bottenfauna – och ger fisken skydd från predatorer. Men för mycket ved är inte heller bra. En massa ved kan bli ett problem vid jakten på maten och om fiskarna istället för att ha lite koll på varandra irrar runt i en vedlabyrint, för att plötsligt stöta på varandra kan det leda till mer aggression.

Åsa berättade sedan om hennes forskning runt dessa här teorier. Hon beskrev både ett laboratorieförsök i källaren på Kau och ett experiment i utomhusrännor i Finland. Hon har sett att öringen gärna uppehåller sig i veden och bekräftat att veden påverkar fiskens beteende. Tidiga resultat pekar på att sambandet mellan ved och tillväxt inte alltid är glasklart. En intressant aspekt av resultaten var hur fiskarnas inbördes rang påverkar hur de drar nytta av och beter sig i veden. Till exempel var aggressiviteten hög för fiskar med hög rang, både i miljöer med väldigt lite och väldigt mycket ved men mindre med mellanstora tätheter av ved. För fiskar med låg rang utgjorde dock även mycket ved ett skydd från aggressivitet.

På tisdag kommer Åsa Enefalk, doktorand vid Karlstads Universitet, hålla ett seminarium med titeln “Effect of fine woody debris on brown trout and stream invertebrates”. Seminariumet ges klockan 13:15 i rum 5F416 på KAU. Alla är välkomna! Större grupper föranmäler sig till john.piccolo@kau.se.

Vårens seminarie-program kan förresten läsas under kalenderfliken på bloggen och bjuder på flera väldigt intressanta föredrag.

Olle Calles rapporterar från Fiskmarknaden i  Nederländerna:

“Last week Vismarkt 2013 was organized December 11-12 in Tiel, the Netherlands. This is the third conference on this format, after the Vismarkt 2012 in Netherlands and Fiskmarknad 2013 in Karlstad, Sweden. The theme was again fish migration, rehabilitation and techniques to trap, tag and track fish. The two-day event included one day of field-trip and one day of presentations and exhibition. Participants presented a large number of ongoing activities in the Netherlands, Belgium and Germany. The exhibiting companies presented their products during 3 min pitch presentations. I presented the Swedish perspective and our experience in a key-note presentation. I also took the opportunity to advertise our Master course in Stream ecology, which resulted in several interested students from Netherlands, Belgium and Spain.”

Häromdagen visade John Piccolo filmen River Webs på Karlstads Universitet. Det är en inspirerande dokumentär om den japanska ekologen Shigeru Nakano och livet i och runt rinnande vatten. Samt om forskning som nyfikenhet, vänskap och förståelsen av samband.

Filmen verkar dessvärre inte finnas tillgänglig online men nedan ser ni ett kort utdrag från den:

Vänern från Hammarö sydspets

Så här i höstmörkret kan det passa bra att tänka på nästa sommar… I början av juni 2014 annordnar Värmlands Länsstyrelse Vänerns dag i Karlstad.

De beskriver själv eventet på sin hemsida:

Lördag den 7 juni 2014 anordnar Länsstyrelsen Värmland ”Vänerns dag” på Värmlandskajen i Karlstad. Dagen kommer att fyllas av aktiviteter både på land och i vatten och på plats kommer olika utställare, alla med någon koppling till Vänern, att vissa upp sina verksamheter.

Vänern är en insjö som många utnyttjar i någon form under hela året. Det kan vara för rekreation, turism eller som arbetsplats. Användningsområdena är många vilket visar på att samverkan mellan de olika aktörerna är viktig. Både för miljön, yrkesverksamheten och rekreationen.

Länsstyrelsen Värmland anordnar därför den 7 juni 2014 Vänerns dag. Men också för öka intresset och kunskapen om Vänern och alla dess användningsområden hos allmänheten. En konferencier kommer att hålla ihop dagen och det kommer bjudas underhållning för hela familjen och spännande aktiviteter både på land och i vatten.

Intresserade utställare och föreläsare kan skicka in intresseanmälan via länsstyrelsens hemsida.