Posted by Daniel Nyqvist | Events

Igår besökte Asbjørn Vøllestad Karlstads Universitet och höll ett seminarium med titeln ’Atlantic salmon population modeling and management’. Han berättade om hur de använt fångsstatistik från 1979 och framåt, från en mängd norska älvar för att modellera beståndsutvecklingen av återkommande lekfisk. De har modellerat samband mellan uppfiskad lekfisk och en mängd miljöfaktorer – såsom havsfiske, havstemperatur, älvtemperatur, lufttemperatur, närvaro av kraftverk eller akvakultur och flöden vid olika tidpunkter. Den återkommande laxen som rapporterats fångad delas efter storlek upp i olika livshistorie-kategorier, efter hur många år de varit till havs. Fisk under 3kg har oftast en vinter till havs bakom sig (1SW), fisk på 3-7kg två vintrar (2SW) och ännu större fiskar än fler år till havs bakom sig. I modellerna som beskrevs hade man kollat på fisk med olika livshistoria – år till havs – separat.

Beståndsutvecklingen (uttryckt i mängden grilse – lekfisk med ett år till havs bakom sig) mellan olika älvar hade låg korrelation men älvar som låg nära varandra hade mer liknande utveckling än övriga vattendrag. Generellt såg man en negativ trend i mängden fångad fisk. I modellen hade närvaron av laxodlingar först en positiv men sedan en negativ inverkan på fångsterna. Den positiva effekten kan möjligen bero på fisk som rymt från odlingen och sedan fiskats upp, medan negativa effekter förmodligen handlar om laxlus som sprids från odlingarna Vattenkraft hade en negativ inverkan i stora älvar men, förvånansvärt nog, en positiv inverkan i mindre vattendrag där flödeskontrollen kan öka flödet och därmed tillgängligt habitat under vintern. Detta handlar dock inte om absoluta effekter utan modellen beskriver endast utvecklingen från 1979 och in på 2000-talet. Effekter (som habitatförlust och migrationshinder) orsakade av vattenkraften innan dessa år ger inget genomslag i modellen.

Avslutningsvis pratade vår gäst om modelleringar av smoltens migrationsperiod, överlevnad och effekter av klimatförändringen. Både timingen och överlevnad kan tänkas bero av temperaturer. Det finns också tydliga samband mellan när smolten vandrar och temperatur i havet. Hittills har man sett en tidigareläggning av smoltvandringen med ungefär 2,5 dagar per årtioende som ett resultat av varmare vatten. Och vad väntar i framtiden?

Vetenskapliga artiklar rekommenderade av Asbjørn Vøllestad:

* Quantifying the Ocean, Freshwater and Human Effects on Year-to-Year Variability of One-Sea-Winter Atlantic Salmon Angled in Multiple Norwegian Rivers

* Contemporary ocean warming and freshwater conditions are related to later sea age at maturity in Atlantic salmon spawning in Norwegian rivers.

* Basin-scale phenology and effects of climate variability on global timing of initial seaward migration of Atlantic salmon (Salmo salar).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *