26

    NOV 2019

    In early fall 2019, Finja Löher from Germany did an internship with the River Ecology and Management Research Group at Karlstad University. Here she writes about her visit: “In 2018, I studied at Karlstads Universitet for two terms as part of my bachelor program “Environmental and Sustainability Studies” (Leuphana University in Lüneburg, Germany). These studies included two of the courses from the master program “Ecology and Conservation Biology” offered here at the biology department. Ever since I left Sweden, I’ve been hoping to return to Karlstad. On the one hand, I simply fell in love with the country with all its lakes and forests and fikas. On the other hand, I also gained a very appealing impression of the research being carried out in this department. Although I mostly focus on environmental chemistry in my studies in Germany, I nevertheless have a strong interest in ecological research, not least because of the courses I took here at KAU. Therefore, I was more than happy to return to Karlstad for three weeks for a practical training this fall. During my stay here, I was lucky to have the opportunity to work together with several of the researchers here and to be involved in their work. This enabled me to get to know a variety of ongoing research projects and to better understand how much work and thought it takes to develop any such project. Among others, I assisted RNA analyses working with photo spectroscopy and in vitro PCR (polymerase chain reactions) in order to assess how the bacterium C. agnes influences the occurrence of the transmembrane protein PD-L1 in macrophages. I also had the chance to wander around in the woods collecting birch tree leaves and catching some wolf spiders in order to assist PhD projects aiming at assessing the influence of clams on biodegradation of organic material and at decoding the remaining prey DNA in spider gut contents, respectively. Additionally, I was happy to take part in two amazing excursions focusing on regional socio-ecological systems and their resilience. After spending a beautiful birthday on Hammarö and digging into some of the local history, the second excursion took us up the Klarälven River where we had a look at the former steel industry in Munkfors as well as at the hydropower plant and the sportfishing association in Forshaga. I furthermore gained some new insights by listening to several student presentations assessing the characteristics and the resilience of specific socio-ecological systems as well as by attending a seminar offered on the LIFE CONNECTS project which aims to restore several rivers and streams in Southern Sweden. Towards the end of my practical training, I was involved in the student courses some more by leading a discussion seminar. Furthermore, I set up a small research project together with fellow interns. We aimed at assessing the quantity and diversity of the macroinvertebrate drift in a small forested stream situated in close proximity to the university. In order to work towards this goal, we installed a net in the stream that would trap all the invertebrates drifting with the flow during a specific time frame. We spent quite some time going through these samples and identifying the invertebrates down to the lowest reliable taxon. Being rather inexperienced with drift theory and invertebrate taxonomy previous to this internship, I was able to dig into these topics and extend my knowledge. Last but not least, this practical training was a great chance for me to enjoy some of Swedish nature and culture, to have some great discussions and way too many cups of coffee, to meet old friends and to make new ones, to attend a climate strike in the country where it all began, and to work on my Swedish language skills a bit. Many thanks go out to John Piccolo for being a great contact person and for all the support before and during my stay here. Also, I want to thank everyone at the department for the warm welcome and for introducing me to their work. Keep it up!”  




    8

    JUN 2018

    Sportfiskarna, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, söker en ny medarbetare till regionkontoret i Forshaga i Värmland, ca 25 km norr om Karlstad. Arbetsuppgifterna inkluderar bland annat arbete i fiskevårdsprojekt, konsultuppdrag, samt arbete inom den dagliga verksamheten på regionkontoret. Läs mer om tjänsten här. Sista ansökningsdag är 22 juni 2018.




    29

    MAR 2018

    In approximately three weeks, on April 21, World Fish Migration Day will be celebrated around the world. World Fish Migration Day is a global event with the aim to create awareness of the importance of open river systems for migratory fish. The event is coordinated by the World Fish Migration Foundation. At the time of writing, over 300 events are registered all around the globe for World Fish Migration Day, all with the goal to improve people’s understanding of the importance of healthy river ecosystems and migratory fish populations. In Forshaga outside of Karlstad, the Swedish anglers association (Sportfiskarna Värmland) will have an open house in their regional office between 10.00-14.00 on April 21. The event is coordinated by the anglers association, researchers from Karlstad University and the sport fishing upper secondary school in Forshaga (ForshagaAkademin). Representatives from the county board in Värmland and the organization Älvräddarna will also participate in the event. Visitors can learn about fish conservation and how to study fish migration. The anglers association will also show their latest movie about river restoration, “Många bäckar små”. Read more about the event at the anglers association here, and about World Fish Migration Day and World Fish Migration Foundation on their official websites. We also want to encourage the registration of more events for World Fish Migration Day. In that way we can reach more people, which hopefully will create more interest and awareness of the importance of healthy river ecosystems and migratory fish populations. Detailed program over the event in Forshaga on World Fish Migration Day (Swedish)




    8

    SEP 2017

    I en rapport, och vid ett seminarium på måndag i Arlanda, presenterar Karlstads universitet nu resultaten från ett femårigt forskningsprojekt som undersökt möjligheter till att öka överlevnaden hos nedströmsvandrande laxfisk i Klarälven. I ett pressmeddelande i anslutning till seminariet skriver universitetet tillsammans med Fortum: “Sedan 1930-talet har lekvandrande lax och öring årligen infångats vid första vandringshindret i älven och åkt lastbil förbi den utbyggda delen för att släppas av och möjliggöra naturlig lek på platser ovanför det åttonde kraftverket, Edsforsen. Parallellt sker kompensationsutsättningar av odlad laxfisk nedströms det första vandringshindret för att möjliggöra ett fiske efter lax och öring i Vänern. Den vilda laxfisken skyddas samtidigt genom fredningsbestämmelser. Karlstad universitet och Fortum har bedrivit forskningssamarbete om lax och öring i Klarälven under många år. Den kumulativa dödligheten hos ung lax under nedströmsvandring och kraftverkspassager har visat sig vara hög. Bland de resultat som redovisas från det senaste projektet påvisades en ännu högre dödlighet för utlekt fisk, där endast enstaka märkta utlekta laxar framgångsrikt passerade alla dammar. Projektet – som riktat in sig på att ge underlag för att förbättra just överlevnaden för laxungar och utlekt lax på vägen från lek – visar också att spill vid kraftverken har stor betydelse för den utlekta laxens passagemöjligheter. Liknande resultat inhämtades, som en del av projektet, för ung lax i Winooski River i USA. – Kraftverken utgör de facto vandringshinder för fisken, både uppströms och nedströms. I detta forskningsprojekt har vi fokuserat på att få kunskap om laxens vandringsbeteende för att kunna förbättra möjligheterna för fiskens nedströmsvandring. Något som tidigare varit eftersatt, inte bara i Klarälven utan på många platser i världen, säger projektledaren Larry Greenberg på Karlstads universitet. Projektet föreslår att en ökad överlevnad bland nedströmsvandrande laxfisk skulle kunna åstadkommas genom att fisken leds av från Edsforsens turbinintag och samlas upp för transport förbi kraftverken och sätts ut nedströms Forshaga kraftverk. Eftersom det finns ytterst få exempel på avledare vid kraftverk av Edsforsens storlek och geografiska placering, är samtliga studerade åtgärdsalternativ att betrakta som experimentella och kommer att kräva utvärderingar och modifieringar under en försöksperiod som bör spänna över flera år. Av de sex olika åtgärdsförslag som studerats förordas två lösningar med s k. beta-avledare. Alternativet beräknas kosta ca. 130 milj kr som engångskostnad samt ca. 8,5 milj kr i årliga löpande kostnader. – Det är viktigt att hitta rätt lösning för rätt vattendrag. Ett exempel på detta är just Klarälven – ett vattendrag med åtta vattenkraftverk från första vandringshinder upp till laxens kvarvarande lek- och uppväxtområden – där vi under senare tid sett en positiv trend för den unika populationen av Klarälvslax. Projektets resultat har nu gett oss viktig kunskap om hur laxstammen i Klarälven ytterligare kan stärkas, säger Marco Blixt som är fiskeansvarig på Fortum. Av de cirka 8,3 miljoner kr som satsades i projektet mellan år 2012 och 2016 kommer 1,1 miljoner kr från Karlstads universitet, 2 miljoner kr från det EU-finansierade interregprojektet ”Vänerlaxens fria gång” samt ca 5,2 miljoner kr från Fortum: hälften från interna forskningsanslag och hälften från Fortums miljöfond, som finansieras genom försäljningen av Bra miljömärkt el.” Rapporten finns tillgänglig online här: Förbättrad nedströmspassage för vild laxfisk i Klarälven    




    20

    SEP 2016

    I Klarälven fångas lekvandrande lax och öring i en fiskfälla i Forshaga, det första kraftverket de stöter på under sin vandring upp i älven. Fällan består av en laxtrappa som slutar i ett falskt fall som lockar fisken in i fisken i en bassäng. Från fällan i Forshaga transporteras de fångade fiskarna i lastbil förbi åtta vattenkraftverk och släpps ut i norra Värmland. Därifrån fortsätter de sin lekvandring älven. Fisken rör sig fritt i området mellan Edsforsens- och Höljes kraftverk. Under de senaste åren har arbete bedrivits för att förbättra verksamheten vid fällan, och det har troligtvis bidragit till det rekordhöga antalet fångad och transporterad vild lax och öring under 2016. Enligt den statistik som finns tillgänglig har det aldrig fångats lika många vilda laxar respektive öringar något enskilt år sedan åtminstone slutet av 1940-talet. Ännu återstår ett par veckor innan fällan stänger för säsongen. Antalet vilda laxar fångade i fällan i Forshaga (bild från Gammelkroppa lax AB). Antalet vilda öringar fångade i fällan i Forshaga (bild från Gammelkroppa lax AB).  




    22

    OCT 2015

    Imorgon, fredagen den 23:e oktober, kommer Todd Deligan från WHOOSHH Fish Transport System (dvs företaget bakom den beryktade laxkanonen) på snabbbesök till Karlstads Universitet. Han kommer att ge en presentation i samband med förmiddagsfikat. Johnny Norrgård, från Fortum och KaU, kommer även att informera om Fortums framtidsplaner i Forshaga med nya anläggningar för avelsfisk samt produktion av öring- och laxungar till Vänern. Presentationerna ges från klockan 09:30 i rum 5F416. Alla är välkomna!




    6

    MAY 2015

    Lekvandrande laxar, liksom öringar, har radiomärkts och deras lekvandring studerats i Klarälven. Här märker Anna Hagelin en lax med radiosändare. Igår höll Anna Hagelin, doktorand vid Karlstads Universitet, ett seminarium med titeln “Fallback frequency in Landlocked Atlantic salmon and Brown trout – Does timing matter?”. Hon berättade om preliminära resultat av en telemetri-studie på lax och öring i Klarälven. När lekvandrar laxen och varför just då? De allra flesta Atlantlaxar leker på hösten men variationen i när de vandrar upp i älven är stor. En del populationer (eller delar av populationer) vandrar på hösten innan lek, andra redan på våren och i en del extremfall – som till exempel i Loire, Frankrike – vandrar lax upp redan hösten/vintern året innan lek. Eftersom laxen inte äter i älven innebär en tidig uppvandring en potentiell kostnad i form av utebliven tillväxt. Frågan är då varför många laxar ändå vandrar upp tidigare än de “skulle behöva”. Flera teorier har försökt förklara de tidiga vandrarna. En vanlig förklaring är att de tidiga vandrarna vandrar högre upp i systemen och därför behöver mer tid för att vandra. En annan förklaring är att de behöver ta sig upp i vattendrag som bara är passerbara under vissa delar av året (detta är exempelvis en trolig förklaring för extremfallet Loire). Genom att vandra in i en kall älv, utan predatorer och vila sig fram till lek skulle fisken också kunna byta reducerad tillväxtmöjlighet mot högre överlevnad. Tidiga fiskar kan också tänkas få en en konkurrensfördel på lekplatsen gentemot sina senkomna, och mindre hemtama, populationsfränder. Olika förklaringar kan tänkas vara sanna i olika grad för olika populationer. I Klarälven, där laxen vandrar upp åtminstone från maj till oktober, vet vi inte vad som driver variationen. Vad Anna Hagelins preliminära resultat visar är dock att fiskar som vandrar upp i Klarälven tidigt i högre utsträckning blir fallbacks. I utbyggda vattendrag där den uppströmsvandrande fisken passerar vattenkraftverksdammar, antingen via fiskvägar eller genom att lyftas/transporteras, finns risken att de ska falla tillbaka nedströms kraftverket igen – via spill, turbiner eller fiskvägar. Fiskar som faller tillbaka kallas fallbacks. Att falla tillbaka kan ha kraftig påverkan på den individuella fisken –  det ökar tids- och energiåtgången för passage – och på populationen som helhet. På platser där fisken räknas vid passage kan förekomsten av fallbacks leda till dubbelräkning och felaktiga beståndsuppskattningar. I Klarälven där den uppströmsvandrande laxen fångas i Forshaga, transporteras uppströms, förbi åtta kraftverk utan fiskvägar, och släpps ut i älven för att fortsätta sin lekvandring är att falla tillbaka likställt med att bli utestängd från lekplatserna. Detta innebär naturligtvis att fallbacks är en viktig aspekt av förvaltningen av laxbeståndet i älven. Men varför faller tidiga fiskar tillbaka i högre utsträckning än sena? Och vad skulle man kunna göra åt det? Det är några av frågorna Anna jobbar med just nu. Vi ser fram emot resultaten av detta arbete!




    11

    APR 2014

    Under den här veckan har NoWPaS – the European (formerly Nordic) Workshop of PhD and Post-Doctoral fellows on anadromous Salmonids – genomförts på Långberget i Nordvärmland. 22 doktorander och 5 seniora forskare har presenterat och diskuterat sin forskning om lax, öring och någon enstaka röding. Presentationerna handlade om allt från migration, barriärer och åtgärder till populations genetik, telemerer, modellering och motionens betydelse för fiskens immunförsvar. Alla abstracts kan läsas på NowPas hemsida. Keynotes var Eva Bergman (död ved och öring) och Olle Calles (nedströmspassage) från Karlstads Universitet samt Bror Jonsson (livshistoria och temperatur) och Kjetil Hindar (laxgenetik) från NINA, Norge. Under första dagen gjordes ett studiebesök till fiskfällan i Forshaga. I samband med detta pratade Johnny Norrgård, å Fortums vägnar, om smoltutsättningar och management, medan John Piccolo pratade om lax, livshistoria, ekosystem och Vänern.




    3

    APR 2014

    Norsen leker i samband med islossningen på våren, då könsmogna fiskar i såväl Östersjön som de stora insjöarna söker sig upp i älvar och mindre vattendrag för att leka. I vissa sjöar sker leken längs långgrunda grusstränder eller i bäckmynningar. Den här veckan har norsen, eller slommen som den kallas här i Värmland, gått upp i Klarälven för att leka. För första gången på flera år har den nått så långt upp som till Forshaga. Norsen utgör där byte för rovfiskar, fåglar och en upprymd lokalbefolkning. Under leken lägger honan upp till 50 000 ägg som omges av en klibbig hinna som spricker och förankrar äggen vid botten. Senare släpper äggen, driver nedströms och kläcks efter 3-5 veckor. Läs mer om nors på HAV:s hemsida eller på Fishbase. Slom-fiske i Forshaga En entusiastisk slomfiskare med laxhov. Fisken (Osmerus eperlanus) Norsen steks med fördel i smör, panerad med mjöl och kryddad med salt och peppar. Det går utmärkt att äta den med knäckebröd.




    22

    JAN 2014

    Länsstyrelsen Värmland rapporterar på sin blogg – Värmlandsfiske – om förra årets fångster och upptransporter av lax och öring i Klarälven. Både den vilda laxen och öringen upplevde rekordår (efter moderna mått) med 1050 vildfödda laxar och ett knappt 150-tal migrerande vilda öringar upptransporterade från fiskfällan i Forshaga, mot lekområden i norra Värmland. Länsstyrelsen skriver på bloggen: “Anledningen till de höga fångstsiffrorna kan vara flera. Dels öppnade fällan tidigare än vanligt vilket som sagt troligtvis var speciellt gynnsamt för fångsten av öring eftersom den stiger tidigare. Dessutom var det ett år med relativt lågt flöde i älven (alla minns väl hur lite vatten det var i älven i somras/höstas) vilket innebar lite vatten genom kraftverkets spilluckor och därmed uppstod lite s.k. distraktionsvatten. Eftersom fisken vill uppåt i älven simmar den mot området med störst flöde och i och med lite distraktionsvatten lockas fisken lättare mot fiskvägens ingångar. De förbättringar av fällans funktion som Fortum och Länsstyrelsen arbetat med under de senaste två åren i form av tex mer lockvatten ur fiskvägens två ingångar och koncentrering av lockvattenströmmen har förhoppningsvis också bidragit till högre effektivitet än tidigare. Preliminära resultat från årets studier av radiomärkt oklippt K-lax på vandring mellan Vänern och Forshaga indikerar en fälleffektivitet på ca 50 %. Det kan innebära att lika många K-laxar som fångades (ca 1100) blev kvar nedströms kraftverket och alltså aldrig transporterades upp för naturlig lek. En tredje anledning till de höga fångstsiffrorna kan även vara ett högre totalantal stigande fisk jämfört med tidigare år vilket skulle kunna förklaras med bättre överlevnad rom-smolt och/eller bättre överlevnad för vuxen fisk ute i Vänern. Eller en kombination av både högre effektivitet och mer fisk.” På bloggen kan man också se intressanta diagram över fångster vid olika tider, utveckling över tid och fördelning av fångsten mellan de olika grupperna fisk (vild/odlad, öring/lax och Gullspångsfisk/Klarälvsfisk). Läs mer på Värmlandsfiske: Summering fångststatistik Forshagafällan 2013 Diagram från Länsstyrelsens blogg – varmlandsfiske.se