En vetenskaplig artikel med titeln “Atlantic Salmon and Brown Trout in Lake Vänern: A proposal for a co-management system” har publicerats i tidskriften Aquatic Ecosystem Health & Management. Emperin i artikeln har något år på nacken men är fortfarande aktuell. Författare är Eva Bergman, Johnny Norrgård, John Piccolo, Pär Gustafsson, Fredrik Nilsson och Paul Hart –  de flesta med NRRV-kopplingar.

I artikelns abstract inleder författarna: “Co-management is of increasing interest for fisheries management. We explore possibilities for, and barriers to, developing a co-management system, using threatened populations of landlocked Atlantic Salmon and Brown Trout as examples. Good management of natural resources requires not only knowledge about the resource, but also suitable tools to collect information and make decisions…”. 

Läs artikeln här.

Är du intresserad av artikeln men saknar tillgång till tidskriftens innehåll, skriv till någon av författarna!

För ungefär två veckor sedan (tiden går snabbt när en har roligt) arrangerades Vänerdagen på Folkets Hus i Vänersborg. Anders Andersson och John Piccolo deltog från NRRV och Karlstads Universitet. Våra repressentanter rapporterar om en lyckad dag med flera intressanta möten och föredrag. Anders Andersson pratade själv om sin forskning i presentationen: “Studie om sportfiske efter lax och öring”. Flera presentationer kan laddas ner från Vänerdagens hemsida.

På måndag, den 10 november kl 13.15 i rum 5C421A, kommer Magda Andersson att redovisa sitt masters-arbete: “Utvärdering av rörelsemönster hos öring (Salmo trutta) utifrån otolitmikrokemi”.

Alla är välkomna!

Redan i juli drog förberedelserna igång inför höstens labförsök (se tidigare inlägg).

Efter tips från länsstyrelsen i Dalarna om vilket vattendrag man skulle kunna hitta gott om flodpärlmusslor i så åkte jag och Martin dit för att ta oss en titt.

Musslorna övervakades i fält. Genom att försiktigt öppna musslan med en speciell tång kan man ta sig en titt på musslans gälar. Ifall den är gravid syns larverna, som kallas glochidier, som en gulaktig massa på gälarna.

När det började närma sig för larverna att släppas togs några musslor in till akvarieanläggningen på universitetet. Där fick de stanna tills de släppt sina glochidielarver.

Här kan du se en liten film på de små glochidierna.

Efter en lång väntan var mussellarverna på Tansåns flodpärlmusslor äntligen redo att släppas.

Glochidier från fyra flodpärlmusslor blandades till en ”glochidiesoppa” som öring från fyra olika stammar infekterades med. Öringen fick simma runt i ett bad med 25 000 glochidier/l under 45 minuter.

Öringarna simmar nu runt i sina akvarier, medan mussellarverna på deras gälar förhoppningsvis växer och mår bra.

Avslutar med en bild på mina favoritfiskar. Öringarna i akvarium 5. De är så snälla och bråkar inte, så ingen är mörkbrun och ligger på botten och är ledsen, ingen har svamp och de blir så glada när man kommer förbi och matar dom.

I förra veckan fick jag hjälp att elfiska biokanalen.

När biokanalen var nybyggd var elritsan den klart vanligaste arten. När sedan laken hittade till biokanalen minskade antalet elritsor snabbt. Under detta elfiske var elritsan återigen vanligast, kanske på grund av sommarens ommöblering av kanalen? Laken var dock fortfarande vanlig och vi fångade en hel del lakar i storleken ~20 cm.

I övrigt fick vi även några simpor, harrar, abborrar och öringar.

 

 

I somras arrangerade The Physiology Section of the American Fisheries Society en stor kongress om fiskbiologi i Edinburgh. Undertecknad var där och representerade NRRV och Karlstads universitet genom att presentera sin forskning om beteende och tillväxt hos öring under yttäckande is i ett symposium om fiskars vinterbiologi. Dr. Jill Leonard från Northern Michigan University och hennes mastersstudent, Joseph Wagner, pratade också om fisk och is. De arbetade med ett projekt vars syfte vara att undersöka hur isdynamiken i rinnande vatten påverkar lotiska fiskar, speciellt strupsnittsöringen. Mycket intressant.

Förutom presentationerna i vintersymposiet bjöds det på otaliga intressanta presentationer i en mycket bred flora av symposier. För att nämna några, symposierna behandlade ämnen som t ex stress, jonreglering, migration, simfysiologi, lakens ekologi och fysiologi, länkar mellan metabolism, beteende och miljö, samt fiskparasiter.

På onsdag (den 4:e Juni) kommer Jörgen Johnsson från Göteborgs Universitet hålla ett seminarium med titeln “Explaining individual variation in behaviour: lessons from the trout stream”. Seminariumet ges kl. 13.15 i rum 5F416. Alla är välkomna!

Nu har vi dragit igång vårens undersökning av sportfisket efter lax och öring i Vänern. Fisket kom igång tidigt i år p.g.a. den milda vintern som gjorde att många hamnar och ramper varit isfria. De rapporter vi fått tyder på att det varit ett mycket bra fiske efter lax och öring under vårvintern men blivit något trögare de sista veckorna, kanske p.g.a. det fina vädret som varit med mycket sol och svaga vindar. Helt klart är i alla fall att många fiskare passar på att bege sig ut på sjön i det vackra vårvädret. Även fiskare från andra länder besöker vår vackra insjö. Norrmän, holländare, finländare och danskar är nationaliteter vi träffat på som fiskar i Vänerns blå vatten.

Under våren kommer vi att vara tre personer som arbetar med studien, vars övergripande mål är att öka kunskapen om bestånden av lax och öring i sjön och ta reda på hur stort fisketrycket efter dessa arter är. Genom utdelade enkäter vill vi även jämföra om ”vanliga” fisketurer skiljer sig mot inrapporterade turer vid trollingtävlingar. Två av oss kommer att besöka hamnar runt sjön och dela ut fångstrapporteringsenkäter, och en student som skriver sitt examensarbete kommer att inrikta sig på att utföra fångstintervjuer.

Våren 2013 inkom rapporter från 63 enskilda fisketurer till oss, vilka innehöll fakta om bl.a. 132 laxar och 76 öringar. Under 2014 hoppas vi på ännu fler för att få ett ännu bättre underlag om fisken och fisket i sjön.

/Anders Andersson

Idag spikade Åsa Enefalk sin licentiat avhandling med titeln “Effects of fine woody debris on juvenile brown trout (Salmo trutta) and drifting invertebrates”. Avhandlingen kan läsas på DIVA. Åsa kommer att hålla sin licentiat föreläsning den 29:e april, kl 10.00, i sal 11D 227. Alla är välkomna!

 

“A stream is defined, after all, as flowing water. Its inhabitants are the product of millennia of adaptations to the unique selective pressures created by this dynamic environment. Imagination is key for many of us who have studied fish feeding in swift water.”  skriver John Piccolo med flera i förordet till Environmental Biology of Fishes special nummer om drift-feeding: “Behaviour and Ecology of Drift Foraging: From Theory to Practice“.

En handfull NRRV-relaterade artiklar är med i specialnumret:

*Food and space revisited: The role of drift-feeding theory in predicting the distribution, growth, and abundance of stream salmonids.

*Day and night drift-feeding by juvenile salmonids at low water temperatures.

*Familiarity with a partner facilitates the movement of drift foraging juvenile grayling (Thymallus thymallus) into a new habitat area.

*Woody debris and terrestrial invertebrates – effects on prey resources for brown trout (Salmo trutta) in a boreal stream

*Parasitic freshwater pearl mussel larvae (Margaritifera margaritifera L.) reduce the drift-feeding rate of juvenile brown trout (Salmo trutta L.).