Olle Calles pratade under veckan också fiskvandring, kraftverkspassage och fiskmärkning på P4 Värmland. Intervjun utfördes i källaren på Karlstads Universitet i samband med ett fiskmärkningsmoment under kursen Vetenskapliga metoder i sötvattensekologi. Lyssna på inslaget här:
Studiebesök och radioinspelning vid fiskfällan i Nydala i Ätran.
Under den här veckan har Sveriges Radios vetenskapsprogram Vetendets värld sänt två avsnitt om vandrande fisk, vattenkraft och fiskpassage. Karlstads Universitetet är väl repressenterat av forskaren Olle Calles men också av fältarbetaren och studenten Robin Lindgren. Lyssna på programmen här:
Fiskens kamp mot vattenkraften
När forsarna återföds – om vattenkraften och miljön
Mycket uppmärksamhet ägnas åt passage-lösningarna vid Hertings kraftverk i Ätran. Läs mer om projektet i Ätran här på NRRV.se, på HaVs sida om Bästa möjliga teknik eller på Falkenbergs kommuns hemsida.
Andra länkar relaterade till de två programmen och av intresse för den fiskvandringsintresserade är World Fish Migration Day’s hemsida, FiskaGävleborg (Länsstyrelsen i Gävleborgs facebooksida om fisk) och Älvräddarnas facebookgrupp.
The scientific paper “The Migratory Behaviour and Fallback Rate of Landlocked Atlantic Salmon (Salmo salar) in a Regulated River: does Timing Matter?” by Anna Hagelin, Olle Calles, Larry Greenberg, Daniel Nyqvist and Eva Bergman was recently published in River Research and Applications. The system studied is the River Klarälven, Sweden and in the abstract the authors write:
“The behavior of early (June–July) and late (August–September) migrating, adult Atlantic salmon, in The River Klarälven, Sweden, was analyzed using radio telemetry. River Klarälven is a regulated river without functioning fishways, instead upstream migrating salmon are trapped and trucked past eight hydropower plants before released back to the river. We distinguished two parts of the spawning migration, that is, one part being the migration from the place where the fish was released to the spawning grounds. The other part was a holding phase on the spawning grounds with little or no movements before spawning. The late salmon spent less of their total time on holding, 36.2%, and more on migration, 63.8%, compared with early migrating salmon, which distributed their time rather evenly between migration, 47.5%, and holding, 52.5%. In total, early salmon used 30% more time migrating and 156% more time holding than late salmon. Some Atlantic salmon (Salmo salar) fell back over the hydropower plant after release and got excluded from spawning. The fallback rates of transported, tagged spawners were higher in the early than in the late group in both years. The fallback rate in 2012 was 42.8% of the early group and 15.1% in the late. In 2013, there were 51.7 % fallbacks in the early group and 3.4% in the late. The salmon fell back on average 9 days after being released in 2012 and 16 days in 2013. A high mean daily discharge on the day of release increased the probability of becoming a fallback”
Download the paper here. If you don’t have free access, email any of the co-authors.
Hertings kraftverk. Till vänster syns det snedställda gallret för nedströmsvandrande fisk medan den återställda älvfåran tar upp bildens högra del.
“Vad är det då som gör Herting- forsens omvandling så unik? Mycket, enligt forskaren Olle Calles, som har följt projektet sedan 2007. Då började universitetet undersöka hur väl skyddsvärda och vandrande fiskar tog sig förbi kraftverket. Okej, blev svaret för laxen. Inte alls bra, var facit för ål och havsnejonöga. Nio år senare är läget ett annat. Nu är dammen borta, fiskens naturliga färdväg har återställts, och ett fisksäkert galler har placerats framför den gamla kraftstationen. Resultatet beskriver Calles som ”otroligt mycket bättre än väntat”:
• Ål och unglax, som tidigare hamnade i turbinen, tar sig tack vare gallret och en flyktöppning vid sidan av kraftverket i stället förbi.
Att riva bort en damm och samtidigt återställa fiskens gamla färdväg hör inte till vanligheterna. Inte heller att – genom ett låglutande fingaller och en flyktöppning – även fånga upp fiskens färdväg nedströms.
– Man har satsat på bästa möjliga teknik, trots att det har påverkat produktionen, och samtidigt låtit forskningen vara med och utvärdera. Den kombinationen är mycket ovanlig, säger Olle Calles, som också prisar samarbetet mellan alla olika intressenter i projektet.”
Flera forskare inom NRRV och Karlstads universitet är inblandade i ett nytt forskningsprojekt om ål och vattenkraft. Projektet diskuteras och presenteras i ett pressmeddelande:
En ung ål.
“En ung ål.
“Under de senaste 30 åren har antalet ålyngel som vandrar upp i vattendragen minskat med 90-99 procent. Nu ska forskare vid Karlstads universitet i samverkan med SLU, myndigheter och industri undersöka hur man kan uppnå ekologiskt och samhällsekonomiskt hållbar vattenkraft. Satsningen finansieras av Formas med 3 miljoner kronor under tre år.
– Problemställningen angrips i samverkan mellan forskning, myndigheter och industri, vilket i ett internationellt perspektiv är mycket ovanligt, säger Anders Nilsson, professor i biologi vid Karlstads universitet. Det är den här samarbetsmiljön som ger förutsättningar för projektet. Genom åtgärdsinriktade studier av ålyngel ska vi utvärdera effektiva lösningar för uppströmspassage, habitatkrav för hög överlevnad, samt vandringsmönster. Allt för att hitta nödvändiga verktyg för att uppnå både ekologiskt och samhällsekonomiskt hållbar vattenkraft.
Samverkan en framgångsfaktor
– Vårt forskningsprojekt fokuserar på att identifiera och hitta lösningar för ökad ålyngelöverlevnad, med fokus på övergångsfasen mellan havsmiljö och tillväxtområden i sötvatten, säger Olle Calles, universitetslektor i biologi. Alla intressenter är överens om att denna kunskap är avgörande för att återskapa ett livskraftigt europeiskt ålbestånd i samklang med en hållbar vattenkraftsproduktion.I ett både energikrävande och miljömedvetet samhälle blir förnyelsebara energiformer allt viktigare. Vattenkraften är en värdefull resurs som producerar el med en begränsad klimatpåverkan, men verksamheten innebär påverkan på den lokala miljön och dess ekosystem och värden. Exempel på sådana värden är biologisk mångfald, dricksvatten, rekreation och fiske.
Ålen är nu akut hotad
Vattenkraft innebär att fördämningar byggs i vattendraget vilket gör att fiskar hindras från att röra sig fritt. Den akut hotade ålen (Anguilla anguilla) är särskilt känslig eftersom delar av den Europeiska populationen är beroende av vandringar mellan hav och vattendrag för att kunna fullfölja sin livscykel, med reproduktion i Sargassohavet, vandring till Europas sötvattenssystem för att upp till 20 år senare simma tillbaka till Sargassohavet som lekmogen ål. Antalet uppvandrande ålyngel har minskat med 90-99 procent under en trettioårsperiod. Kraftbolagen är ålagda att genomföra åtgärder som historiskt sett har utvecklats från att lyfta naturligt uppvandrande ålyngel förbi vandringshinder samt utsättning av importerad ål, till att i dag fokusera på fria vandringsvägar.
Helhetsgrepp för bevarande av ålen behövs
– Merparten av genomförd forskning, förvaltning och passageförbättrande åtgärder har fokuserat på lekmogen ål, medan nästan inget gjorts för att möjliggöra en naturlig rekrytering av ålyngel till våra vattendrag, säger Olle Calles. För att kraftbolagens miljövårdsarbete ska kunna stärka de naturliga bestånden behöver kunskapen förbättras avsevärt om var och hur åtgärder ska implementeras. Åtgärder vid vattenkraftverk är kostsamma och måste implementeras på rätt sätt på rätt plats, vilket innebär att en kunskapsförbättring är såväl ekologiskt som samhällsekonomiskt motiverad.
Vid Karlstads universitet har forskargruppen Naturresurs rinnande vatten under ledning av Professor Larry Greenberg, en lång och framgångsrik historia av samverkan med industri, miljöorganisationer och myndigheter.
– Eftersom kraftbolag, förvaltande myndigheter och universitet i det här frågan har gemensamma mål för ålförvaltningsarbetet har vi nu unika möjligheter för framtagandet av framgångsrika åtgärdsprogram, säger Anders Nilsson. Ålars vandring upp i sötvatten kan pågå under flera år innan de når fram till optimala uppväxtområden, men på vägen kan det finnas flera hinder. Det är av stor vikt för återhämtningen av det europeiska ålbeståndet att sådana hinder identifieras och i möjligaste mån elimineras.
Finansiär för projektet är Formas som beviljat ett anslag på 3 miljoner kronor fördelat på tre år. Karlstads universitets samverkanspartner i projektet är Statkraft, Falkenbergs kommun, E.ON, Havs- och vattenmyndigheten samt Sveriges Lantbruksuniversitet.
För mera information kontakta Olle Calles, universitetslektor i biologi, tel 070 177 1144, mejl olle.calles@kau.se eller Anders Nilsson, professor i biologi, tel 070 346 25 66, mejl p.anders.nilsson@kau.se“
Lyssna också på när Olle Calles blir intervjuad på P4 Värmland angående vår ålforskning: Färre ålar i Sargassohavet ger få yngel i Sverige.
John Piccolo writes about the ongoing Masters course Ecological Resource Management at Karlstad University:
“Our Masters course on Ecological Resource Management is now underway for fall 2015. Students can read the course on campus or by distance, and we have a field and lab study week in the beginning of November. This year we discussed watershed management and invasive species in the historic Alsterdalen, home of reknowned poet Gustaf Fröding. Professor Lutz Eckstein led the discussion on invasive plants (such as late-blooming Lupine, see group foto). Then we drove over the divide to Klarälvsdalen and downriver to the Almar Forest (Almar skogen). There we discussed forest management with Ove Nystrand, forester for Svenska Kyrkan.
On the second day we traveled down the River Gullspångsäven, home of the world-reknowned landlocked salmon, Gullspångslaxen. We met Robert Skogh, Mariestads kommun, and got a great overview of his efforts over the past 20 years to protect Gullspångslaxen. Then it was back up to the River Klarälven, where Johnny Norrgård and Olle Calles led the discussion on migration and conservation of Klarälvslaxen (Klarälven salmon). In the course we use Lake Vänern salmon and trout as a case study for resource management. The students follow up with their own case studies, which will include diverse topics such as Lynx, Lupine, woodpeckers and windpower/bat interactions. It is an exciting course and educational for the teachers and well as the students. “
John Piccolo (far left) and students at the Masters course “Ecological Resource Management”.
Invasive Canadian goldenrod (Solidago canadensis) by the River Klarälven.
Small stream in the Almar forest.
Last week a group of people from the Fish Passage 2015-team, World Fish Migration Foundation and WWF-Netherlands visited the River Ätran in Southern Sweden. Herting, the hydropower plant located most downstream in the system, has been subject to extensive efforts to improve fish passage. A dam structure has been removed and a large nature-like fishway constructed to facilitate both upstream and downstream passage (as well as supply salmon and other fish with additional spawning habitat) and a low sloping rack has been installed to guide downstream migrating fish to a by-pass entrance by the turbine intakes. Passing migratory fish include Atlantic salmon, brown trout, sea lamprey and European eel. Olle Calles, researcher at NRRV and Karlstad University, has been involved throughout the processes and presented pre- and post-remediation data on fish-passage and told the story about salmon population in the river. The group also visited a monitoring trap and spawning areas in the River Högvadsån, a tributary to the River Ätran and was given the opportunity to track radio tagged eel in an ongoing study on eel downstream migration and dam passage. We appreciate the visit and the interesting discussions taking place throughout their stay.
Herting hydropower plant, the naturelike fishway to the right and the intake channel to the left. In the end of the intake channel, there is a low sloping rack to guide the fish to the by-pass entrance. In the naturelike fishway the upstream migrating fish are guided to a narrow area to facilitate monitoring. (Foto from a film by Fiskevårdsteknik)
The group at the monitoring trap in the tributary Högvadsån. Present in the photo is also a visiting journalist from Swedish National Radio (SR). Mr. Möller is managing the trap.
A salmon caught and displayed at the monitoring trap.
Tracking radio-tagged eel in the River Ätran.
Kelt framför intagsgaller (foto: Herman Wanningen).
Den vetenskapliga artikeln ”Post-spawning survival and downstream passage of landlocked Atlantic salmon (salmo salar) in a regulated river: is there potential for repeat spawning?”, om efterleksöverlevnad, nedströmsmigration och passage hos lax-kelt i Klarälven, har publicerats i River Research and Applications. Författare är Daniel Nyqvist, Olle Calles, Eva Bergman, Anna Hagelin och Larry Greenberg.
I abstraktet skriver författarna: “Repeat salmonid spawners may make large contributions to total recruitment and long term population stability. Despite their potential importance, relatively little is known about this phase of the life history for anadromous populations, and nothing has been reported for landlocked populations. Here, we studied post-spawning behaviour and survival of landlocked Atlantic salmon in relation to downstream dam passage in the River Klarälven, Sweden. Eight hydropower stations separate the feeding grounds in Lake Vänern from the spawning grounds in the River Klarälven, and no measures to facilitate downstream migration are present in the river. Forty-nine percent of the salmon survived spawning and initiated downstream migration. Females and small fish had higher post-spawning survival than males and large fish. The postspawners migrated downstream in autumn and spring and remained relatively inactive in the river during winter. Downstream migration speed in the free flowing part of the river was highly variable with a median of 9.30 km/day. Most fish passed the first hydropower station via upward-opening spill gates after a median residence time in the forebay of 25 min. However, no tagged fish survived passage of all eight hydropower stations to reach Lake Vänern. This result underscores the need for remedial measures to increase the survival of downstream migrating kelts.”
Läs artikeln här. Om du inte har tillgång till tidskriftens innehåll men ändå vill läsa artikeln, maila någon av författarna!
Fiskvägen vid Geesthacht i Elbe.
Under förra veckan organiserades Fish Passage – International conference on river connectivity best practices and innovations i Groningen, Nederländerna. Konferensen innehöll en mängd presentationer om fiskvandring och fiskpassage. Presentatörerna var biologer, ingenjörer, forskare och branschfolk och kom från sex olika världsdelar. NRRV och Karlstads Universitet var väl repressenterat: Larry Greenberg var moderator för en keynote session och presenterade “Conservation of a landlocked salmonid population in a regulated river: Taking a holistic approach”. Olle Calles var en av konferensens huvudorganisatörer och presenterade “On the performance of a new upstream and downstream passage facility for diadromous fish species” samt “A telemetry study on marble trout (Salmo marmoratus) and Italian barbel (Barbus plebejus) at a nature-like fish ramp in an Alpine river”. Stina Gustafsson var med i konferensens Advisory board och presenterade “Habitat compensation in a nature-like fishway”. Min egen presentation hade titeln “Postspawning survival and downstream passage of landlocked Atlantic salmon (Salmo salar) in a regulated river: Is there potential for repeat spawning?”. Konferensens abstracts kan läsas här
Under helgen innan konferensen gavs fem kurser på temat fiskpassage, närmare bestämt Dam removal, Downstream Passage, Techinical and Nature-like fishway designs, Fishway evaluations och Integrating Fish Passage in Watershed Restoration Plans: How to prioritize actions and monitor their effectiveness. Olle Calles var en av kursledarna på kursen om nedströmspassage.
Konferensen avslutades med studiebesök vid nederländska fiskvägar, slussar och tidvattensbarriärer. Eller till Elbe och en av Europas största fiskvägar vid dammen i Geesthacht utanför Hamburg.
I “Krafttag Ål – summering av programmet 2011-14” presenteras forskning och undersökningar inom Kraftag ål, ett samarbete mellan vattenkraftföretag och Havs- och vattenmyndigheten kring insatser för ålens bevarande. Forskningen har bland annat handlat om migrationen som sådan, uppströms- och nedströmspassage och populationsmodelleringar. NRRV har varit inblandat i flera av forskningsprojekten.
Summeringen presenteras enligt följande: “Denna skrift presenterar verksamheten inom programmet Krafttag ål under åren 2011 – 2014. Bakgrunden till programmet är en frivillig avsiktsförklaring som tecknades 2010 mellan ett antal vattenkraftföretag och Fiskeriverket, för att öka överlevnaden hos utvandrande ål. Havs- och vattenmyndigheten övertog sedermera Fiskeriverkets roll. Programmet startades i syfte att omsätta avsiktsförklaringen till handling. Verksamhet var uppdelad i två delar; en åtgärdsdel och en del med forskning och utveckling (FoU).”
Läs skriften här:
