Under veckan har flera aktiviteter kretsat kring miljöförbättrande åtgärder vid vattenkraftverk och vandringsfisk. I Jönköping gick årliga Vattendagarna av stapeln på temat “Åtgärder för bättre vatten” och i Falkenberg arrangerades en dag om “Vandringsfisk en resurs i behov av vägvisning”, där det senare även var avslutet för den svenska delen av det mycket framgångsrika projektet “Living North Sea”.

Båda evenemangen innehöll många intressanta presentationer på temat och från träffen i Falkenberg kan nämnas att Erik Degerman (SLU)berättade om “Atlantlaxen i Sverige, övervakning och status”, Hans  Schibli informerade om Länsstyrelsens förvaltning av vandringsfiskar i Halland och Mats Hebrand (Fiskevårdsteknik) visade ny information om den kommande innovative lösningen för förbättrad passage vid kraftverket Herting i Ätran. Falkenbergsmötet besöktes av TV4 Halland och Hallands nyheter, klicka på respektive namn för att komma till inslag/artikel.

 

Just nu pågår fiskvägskonferens “Engineering and Ecohydrology for fish passage” i Amherst, USA och i går avhandlades Europa i form av prat av mig själv om nedströmspassage i Sverige, Alistair Maltby pratade UK och Projektet Living North Sea, Iwan de Vries pratade om River Vecht och Kees Dorst pratade fiskpassage i Rhen (se foton nedan). Läs mer om konferensen här. Längst ner ser ni Ed Meyer och Larry Swenson, experter på fiskpassage vid NOAA, i diskussion om hur man kan förbättra passagemöjligheterna för fisk i Klarälven.

Sedan några veckor tillbaka är kompositgallren i Granö, Mörrumsån, på plats. För information om kompositgaller, se Compracks hemsida.

Vid ett besök på plats 18 november inspekterades de humusbruna gallren och den kran (foto vänster) som ska göra det möjligt att lyfta ålsumpen/buren från brunnen (foto mitten) till det fordon som används för att frakta ålen förbi alla kraftverk ner till havet. Ingångarna till fångstsystemet syns en bit ner på gallren (foto höger).

 

 

 

Gallret rensas genom att det sänks mot botten och vattnet spolar rent det, varvid det höjs igen. Lennart (till höger på fotot till vänster), meddelar att de första veckornas drift tyder på att få löv fastnar och att övrigt drivgods ansamlas vid ytan, vilket borde tala för att “självrensen” ska funka.