Ål 2013

Posted by olle.calles@gmail.com | Konferens

Första dagen på Ål 2013 är avklarad! Dagen inleddes med fokus på aktuell forskning, bland annat gällande ålens vandring från Sverige till Sargassohavet. Dagen fortsatte med fokus på vattenkvalitet och den ökande problematiken med föroreningen i Hanöbukten, för att sedan avslutas med en en inblick i ålens kulturhistoriska betydelse.

Vi ställde i ordning en monter där vi under mingelkvällen delade ut rapporter signerade Olle Calles och visade upp KaUs satsningar inom ålforskning. Vi fick sedan äran att äta middag medan Hånsa framförde Ålafiskarens Vals! På grund av teknikens under kan vi inte bidra med några bilder ikväll men lovar att bilder kommer så snart som möjligt!

Nu är vi riktigt trötta men tar nya tag inför ännu en fullspäckad i morgon!

Sandra & Tina

Ål2013-01

Ål2013 inleddes just av Claes Bergkvist, ordförande Ålakademin, som pratar om “Vad har hänt sedan ålseminariet ÅL2010?”. Själv missar jag det hela till följd av sjuka barn och önskar ett speciellt lycka till, till de som får slita extra mycket till följd av det. Studenterna Sandra Nordquist och Tina Petersson som tillsammans med Simon Karlsson representerar NRRV på minimässan. Johan Tielman som kastar sig in och tar över min presentation.

Ser fram emot inlägg med foton från Sandra, Tina och Simon!

//OLLE

 

al2013_inv_ok

Den här veckan har jag arbetat med höstens logger-data från Edsforsen kraftverk. Vi vill kartlägga de nedströmsvandrande lax keltens beteende vid kraftverksdammen. För att kunna göra detta har vi sedan förra våren haft en uppsättning loggrar, små datorer kopplade till antenner, uppsatta på strategiska platser runt kraftverksdammen i Edsforsen.

DSC00034   2012-10-09 12.31.21   2012-07-17 17.05.22

Med hjälp av loggrarna har vi kunnat registrera den radiomärkta fiskens rörelser när de kommer till dammen. När fisken närmar sig loggern registrerar denna radiosignaler från den radiomärkta fisken. Vilken signalstyrka som registreras beror bland annat på sändarens avstånd till loggern, på dess relation i förhållande till antennens riktning och på om det finns sten eller cement mellan sändaren och loggern. För att överföra de olika signalstyrkorna till en fysisk karta har vi med en båt fört en sändare runt i dammen och sedan kollat vilka signalstyrkor de olika loggrarna har registrerat när vi befunnit oss på bestämda platser i dammen. Med denna information har vi kunnat rita flera olika signalkartor.

karta

Genom att nu jämföra signalkartorna med de signalstyrkor loggrarna registrerat från passerande fiskar skapar vi en bild av fiskarnas rörelser i dammen. Hur kommer fisken in i dammen? När kommer den in? Hur beter den sig där? Hur länge blir den kvar? Och passerar den dammen genom turbinen eller via spilluckorna?

Inte alla fiskar beter sig likadant. Men om inte allt för lång tid kommer vi förhoppningsvis ha en hyfsad bild av fiskarnas rörelser i dammen.

 

Lauren Rogers besöker KaU

Posted by Daniel Nyqvist | Events

Lauren Rogers, CEES Oslo, Burgen Scholar, och författare till artiklar i Nature och Science, kommer att hålla ett seminarium på Karlstads Universitet den 29:e Januari.

Hon kommer presentera:

A multicentury perspective on Pacific salmon population dynamics and portfolio effects”.

Det sker kl. 13:15 i Rum 5F416.

Läs mer på: http://www.mn.uio.no/cees/english/people/researcher-postdoc/laurenr/

Se även: Salmon Runs Boom, Go Bust over Centuries, från Alaska Native News.

Rogers

Intresserad allmänhet kontaktar John Piccolo för att föranmäla sig.

Ekonomer och fiskekologer vid University of Massachusetts Amherst konstaterar att fiskvägarna i området inte fungerar tillfredsställande. Frågan är om det beror på att fiskvägar rent generellt inte fungerar, eller om andra faktorer bidrar till utfallet? T.ex. kan nämnas att man vid första kraftverket i Connecticutfloden har en enda fiskhiss på en kilometerbred damm. Självklart kan ett vattendrag med vandringshinder och bra fiskvägar aldrig komma i närheten av ett oreglerat vattendrag, men…

Se även en diskussion på Älvräddarna om artikeln.

20130117 - Funkar fiskvägar

Programmet börjar fyllas på så sakteliga för Fiskmarknad 2013, en konferens om vandrande fiskar och åtgärder i reglerade vattendrag. Vi har tre klara huvudtalare som alla hör till de mest erfarna i braschen: John Ferguson, Ed Meyer och Paul Kemp. Vi har flera spännande utställare som tillsammans kommer att forma marknadsplatsen för evenemanget.

Fiskmarknad 2013 organiseras av Karlstads universitet, Länsstyrelsen i Värmland, Sportfiskarna och Naturskyddsföreningen.

Välkomna till Karlstad i maj, mer info på http://fiskmarknad.nu/

REGISTRERING MED BÖRJAN I FEBRUARI!

FM 2013

 

I Djupadalsbäcken, i skogarna mellan Loka och Karlskoga, har ett projekt rörande vinterekologi hos öring pågått sedan december förra året. Projektets syfte är att undersöka överlevnad, tillväxt, samt förflyttning under vintern. Speciellt fokus ligger på att studera hur yttäckande is påverkar fisken. Under hösten märkte vi fiskar (PIT-märken) och återutsatte dem där de fångats. Därefter har simulerade istäcken placerats över vissa sträckor så att fiskarna erbjuds ytis även när vintern är mild. Regn, mildväder och en rejäl snösmältning vid nyårshelgen ställde till med en del besvär, då en del av konstruktionerna gick sönder. Vattnet rann dock undan till slut och efter två dagars reparationsarbete var “isen” på plats igen.

sdagdzv

Att arbeta i –17°C är karaktärsdanande. Johan slår ned en stolpe.

Fiskarna kan lokaliseras med hjälp av en portabel läsare och det är tänkt att fiskarna ska kunna spåras då de rör sig ut och in från dessa istäcken, samt var de väljer att placera sig i bäcken i närvaro respektive frånvaro av is.

sgcd

Teemu pejlar under det simulerade istäcket.

 

EdsforsenDet här är mitt första inlägg på bloggen så det kan ju vara på sin plats med en kort presentation. Jag heter Daniel Nyqvist, är doktorand på Karlstads Universitet  och jobbar med nedströmsvandrande lax-kelt i Klarälven.

Kelt kallas laxen efter att den har lekt.  För, tillskillnad från vad många tror, överlever en hel del Atlant laxar (Salmo salar) ofta leken, vandra åter till havet/sjön för att äta upp sig och har potential att sedan återvända för att leka igen. Historiskt har Atlantlaxens kapacitet att leka flera gånger till stor del ignorerats både inom forskning och förvaltning.

Detta är problematiskt då upprepad lek inte bara är en naturlig del av laxens livscykel utan också för att dessa laxar kan bidra med en betydande ägg-produktion. Laxar som leker flera gånger kan också vara viktiga för att bevara genetiska variationen, särskilt i små lax-populationer.  Samtidigt finns det ofta betydande mortalitet associerad med nedströmsvandringen i utbyggda vattendrag. Både i form av direkt mortalitet vid turbin- och spill passage, men också genom att fisken kraftigt försenas när den söker vägar förbi kraftverken.

I Klarälven följer vi radiomärkta laxar efter leken för att undersöka hur de beter sig under nedströmsvandringen. Särskilt vikt har lagts vid beteendet vid Edsforsens kraftverk, det fösta kraftverket fiskarna möter under sin nedströmsvandring från lekplatserna. Vid detta kraftverk planeras nämligen en åtgärd för att öka den vandrande fiskens möjligheter att åter nå Vänern.

Med hjälp av stationära radiomottagare (loggrar) och manuell handpejlning undersöker vi under vilken period kelten vandrar samt deras rörelsemönster vid kraftverket, uppehållstid och passageväg. Vi fortsätter även att följa fiskarna på deras fortsatta vandring mot Vänern och kartlägger därmed överlevnad, migrationframgång  och dödlighet förbi de övriga sju efterföljande kraftverken.

Av de radiomärkta laxarna som lekte under hösten 2011 överlevde drygt hälften leken och/eller vintern och försökte vandra åter till Vänern. 12 vandrade ner på hösten (oktober-november) och 12 på våren (mars-maj).  Detaljerade uppgifter saknas för höstvandrarna men på våren var vandringen utspridd över hela perioden från mitten av mars till mitten av maj utan tydliga toppar. Fem av de vår-vandrande fiskarna passerade Edsforsen på under 90 minuter, fyra spenderade mellan en halv och 50 dagar i dammen innan de lyckades passera och tre förlorades vid kraftverket. Förlorade fiskar är förmodligen döda men i enstaka fall kan det röra sig om tappade sändare. Det spilldes vatten vid Edsforsen under hela vårens migrationsperiod vilket bör gjort det lättare för fisken att ta sig förbi detta kraftverk. Ingen av dessa nedströmsvandrande fiskarna verkar dock ha nått Vänern.

Just nu jobbar jag för fullt med denna säsongs kelt – både Lax och Öring.  Mer om dessa fiskar inom kort…