River Ecology and Management


Biology – Karlstad University

14

FEB 2013
2

Unga öringar och död ved

Posted by olle.calles@gmail.com | Död ved

Det finns konstgjorda bäckar i källaren på Karlstads universitet – vårt så kallade strömvattenakvarium. Under hösten har årsungar av öring fått möta olika miljöer i dessa bäckar. Syftet har varit att undersöka effekten av död ved, i detta fall grenar och kvistar av björk. En av rännorna fick ta emot massor av björkris, en annan litegrann, och en tredje inget alls. Fiskarna videofilmades, och hypotesen är att de gynnas av död ved, mer ju mer som finns. Öring är en aggressiv fisk som gärna slåss med andra öringar, men som lever efter idén “syns inte, finns inte”. När det finns gömställen – t ex i nedfallet ris – minskar antalet slagsmål och öringen kan spara energi. Man har också kunnat se på större öring att aktivitetsnivån sjunker då det finns död ved – fisken vilar mera. När resultaten av detta experiment är färdiganalyserade kan de ge en fingervisning om detta även gäller ung öring.

012

Ett vanligt beteende hos ung öring i miljöer utan ved – att ligga och trycka i bottengruset. Bild från strömvattenakvariet.

 

11

FEB 2013
1

Att spåra fiskars rörelse

Posted by Daniel Nyqvist | Nyheter

Vi sysslar en hel del med att märka fiskar med sändare (radiosändare, PIT-tags, akustiska sändare) för att sedan följa deras rörelser i olika vattendrag. I allt från Vänerns Vänerns mynning till småbäckar.

Här är ett kort föredrag från TED-talks om att spåra stora fiskars vida rörelelser i oceanen.

Så småningom kanske det blir dags att närmare kartlägga fiskarnas vandringar i våran egen insjöocean? 

7

FEB 2013
2

Oikos 2013

Posted by Daniel Nyqvist | Konferens

Johan Watz och Åsa Enefalk höll varsin presentation på OIKOS-konferensen i Linköping tidigare i veckan.

Johan berättade om ett labförsök med fokus på  öring och is, Åsa om ett fältförsök och ett labförsök på temat död veds betydelse för ung öring.

I år handlade konferensen om klimatförändringar, och tack vare att den hölls i Linköping bjöds många fina föredrag om skalbaggsfaunan i gamla ädellövträd.

Gå gärna in på OIKOS hemsida för mer information om tidskriften och föreningen OIKOS. Här kan man också läsa abstracts från konferensens presentationer.

5

FEB 2013
4

Från Höljan till Vänern – eller historien om Klarälvens Zlatan

Posted by Daniel Nyqvist | Projekt Klarälven
Foto från aftonbladet.se

(foto från aftonbladet.se)

En stor del av laxarna och öringarna överlever leken och börjar vandra åter mot Vänern, oftast på hösten efter lek eller under följande vår. Men väldigt många av dem verkar gå sitt slut till mötes vid något av de åtta vattenkraftverk som skiljer lekplatserna från Vänern.

Men många är inte alla, även bland fiskarna finns individer som lyckas med det lilla extra . Av alla våra radiomärkta lekfiskar har en (1) fisk, frekvensnummer 2102, utmärkt sig genom att övervinna kraftverk efter kraftverk. 2102 – en öring – lekte runt månadsskiftet September-Oktober i Höljan, ett biflöde till Klarälven nordväst om Höljes. Därefter påbörjade den nedströmsvandringen mot Vänern, en resa på betydligt mer än 200km. Den passerade sista stora hindret, kraftverket i Forshaga, i mitten av November. Nu finns det alltså en liten chans att 2102, tillskillnad från de flesta andra fiskar, kommer att återvända till Klarälven och leka ytterliggare en gång.                                                                                           

2102 är en hane. När han märktes i Forshaga den 13 Juni i somras var han 57cm lång och vägde 1,6kg.

Förövrigt har Zlatan Ibrahimovic – 2102:s motsvarighet på fotbollsplanen – en karp tatuerad på ryggen. Karpen ska passande nog symbolisera hopp och mod.

3

FEB 2013

Damm-rivningar i Penobscot River

Posted by Daniel Nyqvist | Nyheter

Det pågår ett ambitiöst restaureringsprojekt i Penobscot River på amerikanska östkusten. I ett samarbete som inkluderar Penobscot River Restoration Trust, kraftbolag, naturvårdsorganisationer, delstatsregering, indian förvaltning och den federala staten har man beslutat att riva bort två vattenkraftverk och bygga en rejäl fiskväg på ett tredje. Detta för att förbättra vandringsmöjligheterna för 10 anadroma fiskar samt ål. Trots rivningarna förväntas man bibehålla eller till och med öka elproduktionen. Man förväntar sig starkare fisk populationer, mer ursprungliga, motståndskraftiga, ekosystem, renare vatten samt ett rikare fågel- och landdjurliv. Dessutom tror man att ekosystem-vinsterna med projektet ska sprida sig från floden ut i estuariet och det omgivande havsområdet (Gulf of Maine). Allt detta bör leda till till ökade möjligheter ,både att uppleva naturen och tjäna pengar,  för bofasta och besökare runt floden.

 

Läs mer på projektets hemsida: www.penobscotriver.org

31

JAN 2013
2

Vänerlaxens fria gång – redovisning av fältarbetet 2011-2012

Posted by Daniel Nyqvist | Projekt Klarälven

InterregKlarälven2012Vi, alltså forskargruppen Naturresurs Rinnande Vatten på ämnet biologi vid Karlstads universitet, medverkar i det Interregfinansierade projektet Vänerlaxens fria gång. Under två år har vi genomfört projekt i Klarälven i syfte att lära oss mer om laxens biologi i Klarälven. För att kunna genomföra en god förvaltning av ett ekosystem måste man ha goda kunskaper om de arter man vill förvalta. Laxen är en sådan art och våra olika projekt syftar till att lära oss mer om laxens olika livsstadier i älven. Var leker den? Hur många utlekta fiskar överlever och tar sig ut i Vänern igen? Hur många överlever till olika ålder? Hur många kommer tillbaka för att leka? Hur många lyckas vi fånga i Forshaga? Alla dessa frågor söker sina svar och vi ska försöka svara på en del av dem. Målsättningen är att i slutet av projektet kunna göra en god bedömning av hur mycket lax som finns och kunna identifiera de svaga perioderna i laxens livscykel. När man har den kunskapen blir det lättare att lägga grunden till en bra förvaltning som förhoppningsvis kan leda till ett starkare bestånd av den vilda laxen i Klarälven.

Under 2012 har vi haft fem olika delprojekt igång i Klarälven. Våra studier har berört 1) lekfiskens vandring från Vänern upp till Forshaga, 2) lekfiskens vandring från Edebäck till sina lekområden, 3) keltens vandring nedströms, 4) smolten uppströms Edebäck och 5) smoltens vandring från Forshaga till Vänern.

I årets redovisning redovisar vi dels vad som gjorts, vilka preliminära resultat vi hunnit få fram hittills samt i aktuella fall kortfattat hur de fortsatta studierna ser ut. Dessutom beskriver vi en studie om vild smolts nedströmsvandring som vi skulle vilja göra 2013. Vi vill också påpeka att det är väldigt obearbetade siffror som redovisas och att det ännu är för tidigt att dra för stora slutsatser av det redovisade materialet. Vi arbetar vidare med analyserna och redovisar våra slutsatser allteftersom datamaterialet är färdigbearbetat.

Läs rapporten här: Vänerlaxens fria gång – Redovisning av fältarbetet 2011-2012

30

JAN 2013
5

Nattpejlning genom isen i Djupadalen

Posted by Johan Watz | Vinterekologi

Sjätte pejlningen av öring i Djupadalsbäcken genomfördes i förrgår. Denna gång lokaliserade vi fiskar under isen när mörkret hade lagt sig. Som vanligt fann vi ca 100 fiskar, varav en del var fiskar som vi inte hade sett röken av sedan de märktes i december.

 

natt

Den portabla PIT-antennen scannar i pannlampssken t.v. och en koncentrerad Oscar t.h.

 

Under projektets gång har vi hittat en del spår i snön. Bilden nedan visar några av de som vi sett.

Någon som vill vara med i gissningsleken?

spår2

Spår i snön.

28

JAN 2013
3

Artbildning och strömhastigheter i Kongofloden

Posted by Daniel Nyqvist | International

I Kongofloden verkar kraftiga strömmar och stora djuphålor utgöra så effektiva barriärer för en del fiskarters rörelser att individer på motstående bankar sällan blandar sig med varandra och därför tillhör skilda populationer. I det långa loppet kan denna isolering vara en bidragande orsak till den stora artikedomen i floden – populationer som inte blandar sig utvecklas till skilda arter. Här är en kort film om forskning på artbildning och strömförhållanden i Kongofloden:

För några månader sedan gjorde vi djup- och strömmätningar vid Edsforsens kraftverk i Klarälven. Inte för att undersöka möjliga lokala artbildningar men väl för att se vilken ström-miljö laxen möter på sin nedströmsvandring.

Och när vi ändå pratar om Kongofloden verkar ett mega-damm projekt vara under utveckling där.

26

JAN 2013

Ålen och samhället

Posted by olle.calles@gmail.com | Konferens

Dag två på Ål 2013 behandlade främst ålen och samhället; på talarlistan fanns bland annat Naturskyddsföreningen, ålfiskare och flertalet politiker. Åsikterna var spridda och man kan säga att organisationsgruppens mål med heltäckande föreläsningar väl uppfylldes! Broschyren “Ålens framtid – att bruka eller förbruka ekosystemtjänster. 20 röster om hotet mot ålen” från Biosfärskontoret Kristianstads Vattenrike (2012) delades ut under dagen. Där finner man flertalet av dagens talare och deras olika åsikter i en sammanfattad form.

Dagens talare knöt även an till andra delen av konferensens titel; ålens fortlevnad & rent vatten. Det har uppmärksammats förändringar i Hanöbukten; utebliven fiskfångst, fågeldöd, skum på vattenytan, mer sydostliga vindar, skador på säl m.m. Man tror att detta kan bero på sämre vattenkvalitet och Jennie Larsson från WSP berättade mer om Hanöbuktsprojektet som ska analysera orsakerna bakom miljöproblemen.

Vi två studenter vill tacka för en väl genomförd konferens med många intressanta föreläsningar, gott bemötande och trevliga diskussioner!

Nu är dessutom tekniken med oss och vi kan bidra med lite bilder från de två dagarna i Åhus!

12

3

5

42

 

/ Sandra & Tina

25

JAN 2013
1

Vinterhabitat i Klarälven

Posted by Daniel Nyqvist | Projekt Klarälven

Som bekant överlever en hel del Atlant laxar och öringar leken för att vandra tillbaka till havet eller sjön. En del fiskar vandrar ner under hösten, ganska nära inpå leken. Andra övervintrar i älven och vandrar ner under våren. Förra året, i Klarälven, vandrade hälften av våra radiomärkta nedströmsmigrerande utlekta laxar mot Vänern under hösten och hälften under våren. Under vintern, i det kalla vattnet verkar fiskarna ofta hålla sig ganska stilla och inte röra sig längre sträckor.

Tillgången till lämpligt vinterhabitat skulle kunna ha stor betydelse för hur många kelt som överlever vintern och vandrar tillbaka mot sjön eller havet. Förhållanden under vintern – som habitat-tillgång och temperatur – har framhållits som faktorer vilka kan påverka andelen återlekare (fiskar som överlever leken och återvänder till älven för att leka ytterligare en eller flera gånger) i populationen.

Under den gångna veckan har vi spårat den radiomärkta kelten i Klarälven. Genom radiopejlningen kan vi avgöra var fisken befinner sig, och om de/sändaren rört sig, men inte säga något som fiskens tillstånd.  Vi har undersökt var i älven de utlekta laxarna och öringarna befinner sig, och huruvida de förflyttat sig några längre sträckor sedan i december.

2013-01-22 08.51.51   2013-01-22 09.41.06   2013-01-22 13.59.49

Och lugnet verkar råda för de flesta laxar och öringar i Klarälven. De flesta befinner sig på samma plats idag som i mitten av december. Men en handfull av det trettiotal fiskar vi spårade hade rört sig mellan några kilometer och någon mil. Nu återstår att kolla närmare på de valda övervintringsplatserna. Samtidigt som våren, och den förväntade nedströmsvandringen, får berätta vilka fiskar som överlevt vintern.