Fiskmärkning i Dalälven

Posted by Daniel Nyqvist | Nyheter

Anna Hagelin, tjänstledig doktorand vid Karlstads Universitet, jobbar med återetablieringen av havsvandrande lax och öring i Dalälven. Som en del av detta arbete studeras hur vandrande laxfisk beter sig på ännu otillgängliga (pga av kraftverksdammar) områden av älven. Under hösten har lekvandrande öring fångats vid Älvkarleby, den nedersta kraftverksdammen i Dalälven, radiomärkts och transporterats upp till ett nyligen restaurerat lekområde i Gysinge, vid Färnebofjärdens Nationalpark. Här har sedan öringens rörelser och val av lekplatser studerats.

Länstyrelsen i Gävleborg har gjort en film om fiskmärkningen. Se den här:

YouTube Preview Image

Läs mer om projektet på ”Projekt LIV – laxfisk i nedre Dalälven” på Länsstyrelsens hemsida.

Varmblodiga fiskar

Posted by Daniel Nyqvist | Nyheter
glansfisk

En glansfisk ska precis märkas med en ”thermocouple”. En sensor förs in i fiskens muskulatur, fisken återutsätts och sensorn registrerar sedan kroppens och det omgivande vattnets temperatur medan fisken simmar i havet. Foto från:NOAA

Nästan alla fiskar är ektoterma, deras kroppstemperatur regleras av temperaturen i det omgivande vattnet. Detta innebär att de i kallt vatten också är kalla och till exempel får en lägre ämnesomsättning och försämrad simförmåga. Detta har naturligtvis enorma effekter på fiskens beteende och ekologi. I strömmande vatten på våra breddgrader gör det till exempel att fiskar under vintern kraftigt minskar sin aktivitet och klarar sig utan särskilt mycket mat. Det gör dem dock extra känsliga för varmblodiga predatorer, som ju inte blir långsammare under den kalla delen av året.

Alla fiskar är dock inte strikt kallblodig. Bland dessa finns tonfiskar och en del hajar som med hjälp av ett counter-current system använder värme från muskelaktivitet för att höja temperaturen i delar av kroppen. Detta ökar exempelvis fiskens simförmåga under låga temperaturer. Det tros även förbättra syn och hjärnaktivitet. I slutändan, gör det den partiellt varmblodiga fisken till en snabbare och en effektivare predator än en kallblodig variant skulle ha varit på djupt, kallt vatten. Endotermi hos fisk är särskilt aktuellt i dessa dagar, då en beskrivning av ”whole-body endothermy” hos Glansfisken (Lampris guttatus) precis publicerats i tidskriften Science . Glansfisken har visats sig upprätthålla en högre temperatur än vattnets i hela kroppen vilket gör den till en väldigt god simmare och effektiv predator i det kalla vattnet under havets termoklin.

Läs en populär beskrivning av upptäckten på www.iflscience.com eller på The Guardian, och kolla in vår temperatur relaterade forskning under kategorin Vinterekologi.

The scientific article ”Downstream migration of the European eel (Anguilla anguilla) in the Elbe River, Germany: movement patterns and the potential impact of environmental factors” has been published in River Research and Applications. Authors are Florian Stein, Peer Doering-Arjes, Erik Fladung, Uwe Brämick, Barry Bendall and Boris Schröder. In the article’s abstract they write:

Recruitment of European eels (Anguilla anguilla) has declined to the extent that they have been added to the IUCN Red List of Threatened Species. Therefore, it is critical to ensure that eels complete their outward river migration in order to contribute to the available spawning stock. We conducted a four-year (2007-2011) telemetry study to understand the migratory behaviour and potential impact of environmental factors on the eel during this critical life stage.
Out of 399 female eels tagged with acoustic transmitters, only 28 % demonstrated clear downstream migratory behaviour. Fifty-five percent were detected exhibiting no downstream migration behaviour and 17 % were not detected at any monitoring station. Movement patterns of downstream-migrating (silver) eels were characterised by nocturnal activity and seasonal migration, with distinct peaks in autumn and spring. Migration was often discontinuous and exhibited phases of active locomotion and expanded stopovers. The most important determinants of movement activity were water temperature, cumulative precipitation, and moonlight, although the significance varied by season and location in the river basin.
Our results evidence a discontinuous, stepwise migration over an extended period. Furthermore, our findings indicate that migration success depends on holding duration prior to tagging, and environmental predictors with varying importance depending on the season, as well as the locations of capture, tagging and release.”

If you don’t have access to the article (DOI: 10.1002/rra.2881), get in touch with the authors.

Högt vatten

Posted by olle.calles@gmail.com | Projekt Herting

Förberedelserna inför laxstudien var precis klara och vi skulle börja fisket med våra laxnät efter ett lyckosamt testfiske då vi på kort tid fångade en fin öring. Då kom regnet med stigande vatten som följd och översvämningarna i Halland har väl knappast undgått någon. Vi hann precis rädda våra loggrar undan drunkning vilket var en stor tröst. Fisket efter lax skjuts upp tills vattnet sjunkit undan såpass att fiske åter är möjligt.

Vattnet har dock satt fart på ål utvandringen och igår fångades 38 blankålar innan Ätrafors kraftverk och idag var det ytterligare 28st.

HertingHV1

HertingHV3

HertingHV4

HertingHV2

HertingHV5

Första havsnejonögat märkt

Posted by olle.calles@gmail.com | Projekt Herting

Igår fångades äntligen det första olekta havsnejonögat i en av våra ryssjor, tidigare har vi endast fångat en som var utlekt trots att vi fiskat sedan i maj. Då vi fångat drygt 30 utlekta havsnejonögon i nedströmskontrollstationen och inte fått ett enda i våra tre ryssjor har vi tvivlat på om vi skulle kunnat genomföra studien på havsnejonögonen men efter gårdagens fångst har vi nu beslutat att förlänga fisket några veckor.  Förhoppningsvis kommer en större peak de kommande dagarna och vi kan märka önskat antal.

Om några dagar startar vår studie på ålyngel och förberedelserna är i full gång. Vi ska dels testa olika metoder att attrahera ålynglen till ålyngelledare men också testa nya material att ha i ålyngelledare.

havsnejonöga

Efter ett par dagar med fiskmärkning, vittjning och telemetri i alla dessa former presenterade studenterna fiskmärkning och pejling för Ingemar Alenäs och en grupp besökare. På plats var även Mats Hebrand (Fiskevårdsteknik), Johan Tielman (E.ON), Erik Sparrevik (Vattenfall), Marco Blixt (Fortum) och Pelle Oskarsson (Kaliber Producutions). Se Ingemars beskrivning av aktiviteterna på:

http://www.falkenberg.se/1/bygga-bo–miljo/nyheter/hertingprojektet/2014-05-23-examination-vid-herting.html#.U3-m9-lZqmQ

http://www.falkenberg.se/1/bygga-bo–miljo/nyheter/hertingprojektet/2014-05-23-doktorand-fran-munchen-vid-herting.html#.U3-nLulZqmQ

Screenshot 2014-05-24 09.04.47

Jag har tidigare berättat om ett projekt för att undersöka nedströmsvandringen hos lax smolt i Winooski River, Vermont, USA med hjälp av radiotelemetri.

För att övervaka de radiomärkta fiskarnas rörelser har vi antenner och loggrar utplacerade längs älven och runt kraftverken. Dessa tar emot och registerar radiosignaler som fiskens radiomärke sänder ut. Vid första kraftverket som smolten möter på sin nedströmsvandring har vi totalt 7 loggrar kopplade till 12 antenner (både vanliga antenner i luften och nedsänkta undervattensantenner). Målet är att se fiskens vägval och uppehållstider/delays vid olika delar av dammen. Vid de två övriga kraftverken som skiljer uppväxtområdena från sjön nöjer vi oss med att kolla på ankomst, passage-tid och överlevnad – och har alltså antenner-loggrar uppströms och nedströms kraftverken. Ytterliggare logger-stationer är utplacerade högre upp i systemet och vid älvens mynning.

Vi använder loggrar som läser av flera frekvenser samtidigt och radiomärken som sänder ut en programmerad kod. Detta gör att vi, i bästa fall, kan registrera en närvarande radiomärkt fisks position (i form av signalstyrka) var tredje sekund. För att få en bättre uppfattning om relationen mellan signalstyrka och position, samt för att testa systemet, har vi fört runt ett radio-märke på olika platser i älven och registrerat signalstyrkor.. Vi har också utforskat störningsmiljön för att, om möjligt, undvika att programmera radiomärkena med koder som ändå flyger runt i luften. Mycket fixande och trixande har det varit men nu känns systemet relativt stabilt och vi är redo för fiskarnas ankomst.

Förra veckan togs smoltfällan i drift och vi har redan märkt de första fiskarna. Mer om detta i en annan blogg-post…

WinooskiTesting2

Ted Castro-Santos kastar ett radiomärke uppströms gallret framför turbin-intaget. Öppningen till en by-pass för nedströmsvandrande laxfisk anas vid gallret (som över vattnet är en vägg) och ytspill syns i bakgrunden.

WinooskiTesting1

Elsa Goerig, doktorand vid Institut national de la recherche scientifique Centre – Eau Terre Environnement, Quebec, klockar och tar positionsangivelser med hjälpsam övervakning från Bob från Greeen Mountain Power.

WinooskiTesting3

Lite rörigt kan det te sig i logger-boxen. Mottagare (loggrar), antennsladdar, sladdar för signalförstärkare (som vi använder när antennsladden mellan antenn och logger är så lång att vi annars riskerar att förlora signlaler), batteri och elkablar,

WinooskiRadiomärkt

Och till sist en radiomärkt smolt med antennen släpandes under kroppen.

Tid för Havsnejonöga

Posted by olle.calles@gmail.com | Projekt Herting

Nu är smoltstudien över i Ätran över och våra märkta smolt har simmat ut till havet för att växa till sig. Vi hade några eftersläntrare kvar i älven men då sändarnas batteri nu är slut går dessa inte längre att följa. Men vårat arbete här i Ätran är inte slut, utan nu börjar studien på Havsnejonöga. Den 3 maj kl 01:04 simmade det första havsnejonögat igenom fiskräknaren och fångades på film. Just nu håller vi på att slutföra en signalstyrkekarta som vi kan ha som referens senare i analysarbetet. Med dess hjälp kan vi lättare reda ut var den märkta fisken uppehållit sig vid olika tider. Imorgon kommer vi att sätta ut våra ryssjor och den första vittjningen på söndag kommer att bli väldigt spännande.

I somras genomfördes en fältstudie för att se hur den vildfödda smolten klarar sig på sin nedströmsvandring i Klarälven – på vägen från uppväxtområdena kring Sysslebäck till Vänern. En liknande studie gjordes 2009, men i somras avtalade vi med Fortum om att de skulle spilla vatten i kraftverken samtidigt som studien genomfördes. Skulle spillet öka smoltens överlevnad på vägen?

Det blev drygt två hektiska månader i fält för de två fältassistenterna Jacob Greenberg och Adam Lewenhaupt, under överinseende av Johnny Norrgård och Eva Bergman. Projektet bekostas dels av Interregprojektet ”Vänerlaxens fria gång” och dels av Fortum som står för kostnaden av spillvattnet.

När loggrarna låg på plats märktes de infångade fiskarna med akustiska sändare och återutsattes på fyra olika ställen längs älven. Akustiska sändare ger ifrån sig små ljudsignaler som kan fångas upp av utplacerade loggrar. Efter att fisken satts ut genomfördes manuell pejling av fisken med hjälp av en hydrofon. Sträckan mellan utsättningsområdet längst i norr och Edebäck tar två dagar i båt att pejla, och sträckorna mellan kraftverken ytterligare 3-4 dagar.

Efter några veckor hade smolten antingen tagit sig till Vänern eller identifierats som ”saknade” och studien kunde avslutas. Då bärgades loggrarna och tankades ur på sitt datainnehåll. De flesta loggrarna var lätta att hitta och få upp, men några kunde inte återfinnas med mindre att Johnny fick dyka efter dem! Nu finns loggrarna i tryggt förvar och siffrorna ligger i datorn. Det som nu återstår är att följa varje fisks vandringsbeteende och räkna fram hur stor andel av smolten som tog sig hela vägen till Vänern och var och när de övriga försvunnit.

Smoltforsok2

Smoltforsok3

Smoltforsok4

Texten är ursprungligen en mini-rapport skriven av Eva Bergman, Johnny Norrgård, Jacob Greenberg och Adam Lewenhaupt för Länsstyrelsen Värmland.