Efter ett par dagar med fiskmärkning, vittjning och telemetri i alla dessa former presenterade studenterna fiskmärkning och pejling för Ingemar Alenäs och en grupp besökare. På plats var även Mats Hebrand (Fiskevårdsteknik), Johan Tielman (E.ON), Erik Sparrevik (Vattenfall), Marco Blixt (Fortum) och Pelle Oskarsson (Kaliber Producutions). Se Ingemars beskrivning av aktiviteterna på:

http://www.falkenberg.se/1/bygga-bo–miljo/nyheter/hertingprojektet/2014-05-23-examination-vid-herting.html#.U3-m9-lZqmQ

http://www.falkenberg.se/1/bygga-bo–miljo/nyheter/hertingprojektet/2014-05-23-doktorand-fran-munchen-vid-herting.html#.U3-nLulZqmQ

Vi har nu märkt över hälften av laxsmolten i projektet för att undersöka nedströmsvandringen hos landlocked lax i Winooski River, Vermont, USA. Vi märker både vilda (eller egentligen “fry-stocked” –  alltså utsatta på uppväxtplatser i älven som yngel) och odlade smolt. De vilda fiskarna fångas i en screw-trap i Huntington River, ett biflöde till Winooski River. Smolten förses med radiosändare, tillåts återhämta sig och släpps ut alldeles nedströms fällan. De odlade smolten förs direkt från odlingen till floden, märks, återhämtar sig och släpps sedan ut på samma plats som de vilda fiskarna. Vi följer sedan de märka fiskarna med hjälp av stationära loggrar under deras nedströmsvandring. Vi planerar att även pejla fisken från kanot och båt på olika sträckor av floden.

De vilda smolten (fry-stocked) fångas i en screw-trap i Huntington River.

Ett mindre snitt görs på buksida av en odlad fisk. I Winooski-systemt klipper de en bukfena på de odlade fiskarna som släpps ut i älven som smolt.

Sändarens antenn förs ut genom ett separat utgångshål innan sändaren placeras i fisken.

Snittet sys igen med ett stygn. Under operationen förses den sövda och bedövade fisken med ett konstant vattenflöde över gälarna (slang i fiskens mun).

Efter operationen återmämtar sig fisken först i en behållare på land och sedan i en bur direkt i vattendraget.

Nu har vi dragit igång vårens undersökning av sportfisket efter lax och öring i Vänern. Fisket kom igång tidigt i år p.g.a. den milda vintern som gjorde att många hamnar och ramper varit isfria. De rapporter vi fått tyder på att det varit ett mycket bra fiske efter lax och öring under vårvintern men blivit något trögare de sista veckorna, kanske p.g.a. det fina vädret som varit med mycket sol och svaga vindar. Helt klart är i alla fall att många fiskare passar på att bege sig ut på sjön i det vackra vårvädret. Även fiskare från andra länder besöker vår vackra insjö. Norrmän, holländare, finländare och danskar är nationaliteter vi träffat på som fiskar i Vänerns blå vatten.

Under våren kommer vi att vara tre personer som arbetar med studien, vars övergripande mål är att öka kunskapen om bestånden av lax och öring i sjön och ta reda på hur stort fisketrycket efter dessa arter är. Genom utdelade enkäter vill vi även jämföra om ”vanliga” fisketurer skiljer sig mot inrapporterade turer vid trollingtävlingar. Två av oss kommer att besöka hamnar runt sjön och dela ut fångstrapporteringsenkäter, och en student som skriver sitt examensarbete kommer att inrikta sig på att utföra fångstintervjuer.

Våren 2013 inkom rapporter från 63 enskilda fisketurer till oss, vilka innehöll fakta om bl.a. 132 laxar och 76 öringar. Under 2014 hoppas vi på ännu fler för att få ett ännu bättre underlag om fisken och fisket i sjön.

/Anders Andersson

I samband med invigningen av åtgärderna vid Hertingforsen i Ätran, där bland andra Carl XVI Gustav ska närvara, kommer några laxsmolt fångade i Högvadsån, Nydala märkas och sättas ut. Dessa kommer vara märkta med av ett specialgjort kungamärke. Olle Calles håller i flera trådar, däribland utvärderingen av åtgärderna vid kraftverket. Han vill tacka Hallprint för att de sponsrat med specialtillverkade märken och märkpistol, samt särskilt nämna Jonas Christiansson (Elghagen Fiskevård) och Peter Olsson som står för fältarbetet med uppföljningen av fiskvandringen vid Herting i år. Uppföljningen handlar om att med telemetri undersöka laxens, havsnejonögats och ålen uppström- och nedströmsvandring förbi kraftverket.

Specialtillverkade “Kungalax 2014” märken.

På SVT:s öppna arkiv finns en film om Vänern, fisken och fisket från 2003. I fillmen diskuterar fisk, stödutsättningar av lax, ekologi, yrkesfiske, sportfiske och sjöfart med folk runt sjön. Se filmen här: www.oppetarkiv.se/video/1871143/vanern-det-gomda-havet

Imorgon, tisdagen den 11 februari håller Daniel Nyqvist, doktorand vid Karlstads Universitet, ett seminarium med titeln “Downstream migration of Atlantic salmon kelts in River Klarälven”. Seminariumet ges klockan 13:15 i rum 5F416 på KAU. Alla är välkomna!

På tisdag (21/1) kommer Bror Jonsson, från NINA, Norge och gästprofessor vid Karlstads Universitet, att hålla ett seminarium med titeln ”Climate change effects on Atlantic salmon: Temperature and food affect age at maturity””. Seminariumet ges klockan 13:15 i rum 5F416 på KAU.

Alla är välkomna! Större grupper föranmäler sig till john.piccolo@kau.se.

Bestånden av lax på västkusten har minskat betydligt de senaste åren. Via HAVs hemsida berättar Håkan Karlstrand: “Orsakerna till att bestånden minskat är komplexa och varierar från vattendrag till vattendrag. Gemensamt för alla bestånd är att överlevnaden för unglax under första året i Atlanten har minskat drastiskt sedan 1980-talet… …Klimatförändringar kan ha lett till att förutsättningarna för laxens uppväxt i Atlanten försämrats. Utbyggnad av vattenkraft, försurning, sjukdomar och parasiter samt ett ökat fiske är andra orsaker.”  Nu föreslår HAV hårdare regleringen av fisket i havet. Detta innebär främst minskat fiske på blandade (starka och svaga) bestånd genom regleringar av nätfisket, samt minskad dagskvot för handredskapsfisket.

Läs mer på HAVs hemsida: HaV föreslår nya regler för att skydda lax och öring på västkusten

Danska TV2/Bornholm har visat en dokumentär om Östersjölaxen där ekologi, ekonomi och kultur runt laxen diskuteras. Biologer, sportfiskare, trollingfiskare och yrkesfiskare intervjuas. Dokumentären tar bland annat upp laxens vandring (både i älv och i Östersjön), problemet med att fiska på både starka och svaga populationer, restaureringsarbeten, beståndsuppskattningar och vandringshinder. Dokumentären kan ses online här:

Idag pratade John Piccolo om smoltmigrationen i Klarälven på seminariet  ”Understanding smolt  migration in Klarälven”. Under två år (2012 och 2013) har John Piccolo med fältarbetare och nordlig experthjälp fångat smolt med ryssja i Edebäck (strax uppströms Edsforsen, det åttende kraftverket från Vänern och det första kraftverket de nedströmsvandrande smolten stöter på i sin vandring mot sjön).

Syftet med arbetet har varit flerfaldigt: För det första har man kunnat studera smoltvandringsperioden som sådan. När och hur länge vandrar smolten? Detta har arbetet med ryssjan gett en tydligare bild av då smolt fångats från början av maj och en bra bit in juli. Denna kunskap kan potentiellt användas för att tajma spill-vatten vid kraftverken eller andra åtgärder för att underlätta överlevnaden i vandringen i den utbyggda delen av älven. Man skulle även kunna tänka sig att information om den naturliga smoltvandringsperioden kan användas för att tajma utsättningen av den odlade fisken. Vidare är det – eftersom smolt märkts, satts upp uppströms ryssjan och i vissa fall återfångats i den – möjligt att uppskatta antalet vandrande smolt. En uppskattning av smolt-produktionen i älven kan sedan relateras till habitatkvalitet, antal lekfisk, överlevnadstal i älv och sjö. Det framtida målet är, för John Piccolo, att kunna skapa en modell av laxpopulationen som sammanlänkar laxens skiftande habitat (lekplatser, uppväxtplatser, vandring, sjö osv) och livshistoriefaser.en annan vision är att kunna studera “ecoevolutionary dynamics” där till exempel populationsmodeller, evolution och klimatförändringar analyseras. För detta krävs dock ytterligare och rejäla ansträngningar – både i älv och sjö.

John avslutade med att trycka på värdet av att få igång ett smoltmonitoring-program i Klarälven. Föredraget följdes av diskussion om Klarälvslaxen och dess framtid.