Åk till Stockholm och lyssna på “…de senaste rönen från forskare och andra om situationen för några av våra rovfiskar och vad som görs för att förbättra läget.”

Det har alstrats en del rapporter och artiklar från arbetet i Emån och ni får gärna ta del av dem om ni hör av er till oss:

• Brodin, M. (2004) Havsöringars och laxars lekvandring i anslutning till nybyggda omlöp i det reglerade vattendraget Emån. Master thesis, Karlstad University.
• Calles, E.O. & Greenberg, L.A. (2005) Evaluation of nature-like fishways for re-establishing connectivity in fragmented salmonid populations in the River Emån. River Research and Applications, 21, 951-960.
• Calles, E.O. & Greenberg, L.A. (2007) The use of two nature-like fishways by some fish species in the Swedish River Eman. Ecology of Freshwater Fish, 16, 183-190.
• Calles, O. (2006) Re-establishment of connectivity for fish populations in regulated rivers, Karlstad University Press, Karlstad.
• Calles, O. & Folkesson, J. (2003) Angående förhållandet mellan längd och höjd för öring i Emån. KARLSTADS UNIVERSITET. 5 pages.
• Calles, O. & Greenberg, L. (2009) Connectivity is a two-way street – the need for a holistic approach to fish passage problems in regulated rivers. River Research and Applications, 25, 1268-1286.
• Calles, O.E. & Greenberg, L. (2003) Use of PIT-tags in evaluating the effectiveness of fish by-pass channels in the regulated River Eman, Sweden. American Fisheries Society Annual Meeting, 133, 31.
• Danielsson, A. (2005) Hur påverkas öringens (Salmo trutta) lekvandring av manipulerat flöde? How do artificial freshets affect the upstream migration of brown trout? (In Swedish with English abstract).Candidate thesis, Karlstad University.
• Engqvist, T. (2009) Avledning av öringsmolt (Salmo trutta) från turbinintag. Guidance efficiency and mortality at power plant intakes. Master, Karlstad University, Karlstad.
• Greenberg, L. & Calles, O. (2010) Restoring ecological connectivity in rivers to improve conditions for anadromous brown trout Salmo trutta. In: Proceedings from Freshwater Habitat Management for Salmonid Fisheries conference. (Eds P. Kemp), Vol. Blackwell publishing, Southampton.
• Juhl, M. (2005) Passage efficiency for non-salmonid species in bypass channels in the River Emån. (In Swedish with English abstract). Master thesis, Karlstad University, Karlstad.
• Månsson, C.J. (2007) Färnans (Leuciscus cephalus) vandring och ekologi i ett reglerat vattendrag. Master thesis, Göteborg, Göteborg.
• Olson, M. (2005) Downstream migration of brown trout (Salmo trutta) smolts past hydropower plants in the River Emån. Master thesis, Karlstad University.

Två veckors intensiv provtagning lider mot sitt slut. Förra veckans provtagning av bottenfauna och nedfallande insekter rapporteras av Stina inom kort. Efter att ha misslyckats elfiska i förra veckan (trasiga elfiskegrejer) erbjöds vi låna utrustning av både Järna FVOF och Kjell Leander i Leksand.  Stort tack till er! Med Järnas ypperligt skötta utrustning i högsta hugg gav jag och Stina oss i kast med Eldbäcken (biokanalen) under måndagen. Äntligen börjar det komma lite gröna fläckar och vissa av svämplanen ser riktigt trevliga ut (se foton). Gölarna på svämplanen är fulla med elritsor av alla storlekar. Elritsorna dominerar fortfarande totalt i de nedre delarna, men ju längre uppströms man kommer så minskar de och istället hittade vi en del abborre, stäm, simpa och allra längst upp ett gäng gäddor. Grodor hoppar överallt, men vi har inte sett någon  i gölarna.

… totalt varav 138 ålar. Trenden håller i sig med ålen i botten och övriga i ytan. När radiomärkt ål kommer till kraftverket kan vi få svar på frågor som upphållstid, rörelsemönster m.m. Fångstdatan finns här!!

Det låga flödet gör att kraftverket kommer stå still tills det kommer mer regn och mer vatten i älven. Det blir således en välbehövlig semester för alla inblandade och vi ber att få återkomma. Stort tack till Britt-Marie, Linda och Jonas som alla bidragit till att hålla studien i gång.

Fångstdatan är uppdaterad och den talar sitt tydliga språk… än så länge har vi tydligt fler ålar i bottenröret, medan alla andra arter främst hamnat i ytröret. Vi får se om den väntade åltoppen i höst visar på samma sak?

Trevlig sommar!

Jo då, än simmar de in i rören ålarna. Men det är en hög vattennivå vid kraftverket just nu också. Fyra ålar idag. Två i botten (se bild 1), en i mitten och en i ytan. Utöver ålarna var det gösar och en gädda i ytan samt en gös i mitten. Jag kom faktiskt ihåg kameran i morse så på vägen ner till ålarna kunde jag ta ett kort på en mycket snabb krabat (se bild 2). Kan ni se vad det är? 🙂

Och http://iga.edu/best-custom-essay-writers/ nästa vecka stänger de kraftverket. Hoppas alla ålar hinner vandra ner till dess. Det fanns tre små gäddor i ytsumpen idag också. Dock var de inte i livet. Vet inte varför. De hade en del svamp på kroppen. En mört och en gös fanns där med. Gösen var mycket fin och pigg. I mittensumpen var det tomt som det oftast är när jag kommer men i bottensumpen var det en ål. Tro det eller ej men det kom faktiskt några droppar regn också 🙂

Igår hade jag händerna fulla. Hela 13 stycken ålar skulle vägas och mätas efter midsommarhelgen. De flesta var pigga men många var svampangripna. Utöver alla ålar mätte jag ca 25 gösar, en gädda, en abborre och en löja. Det var två löjor men den ena var halvt uppäten. Som tur var hade jag lite sällskap. Ett par fisktärnor seglade runt och fångade fisk bredvid mig. Blev riktigt imponerad.

De flesta ålarna var i bottensumpen, men en hade hittat in till mittensumpen och fyra fanns i ytsumpen. I den sistnämnda satt också en fladdermus fast i gallret. Jag stötte på många djur denna dag och när jag kom tillbaka andra gången simmade en gräsand med åtta ungar ner längs älven. Jag fick nämligen inte upp låset på mittensumpen så jag var tvungen att bege mig till universitet och låna en bultsax och ett nytt lås. Tack för hjälpen Johnny! 🙂

I torsdags fick jag ett mycket trevligt telefonsamtal, en man vid namn Ingemar Dahlberg presenterar sig. Han berättar att han har uppgifter om Tjärnesjön och de ålutsättningar som gjorts i sjön. Han berättade även att det funnits en ålkista vid utloppet i sjön och när fångsterna började minska i början av 90-talet togs den bort.

75 års fiskevård i Tjärnesjön är en rapport som Ingemar skrev 1998, där han beskriver hur fiskevården i sjön har bedrivits, från 1933 fram till i våra dagar. I rapporten finns även uppgifter om vilka arter som planterats ut och hur stort antal av varje art som har satts ut i Tjärnesjön. Här är ett utdrag ur rapporten

” Tjärnesjön, en pärla i den halländska vildmarken och en gång svårt försurningsskadad och med flera fiskarter helt utslagna, har repat sig, och har nu livskraftiga bestånd av gädda, abborre, ål, sik, mört, siklöja och braxen”.

Det är precis sån här information som är viktig för oss. Var ålkistor har funnits och vart ålutsättningar har gjorts.

Ett stort tack till Ingemar Dahlberg för uppgifterna och rapporten.