Film: Många bäckar små

Posted by Daniel Nyqvist | Dam removal

Sportfiskarna presenterar tillsammans med Freewater Pictures filmen “Många bäckar små”, om det rinnande vattnets naturvärden och dammutrivningsprojekt i Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner. Se filmen här:

YouTube Preview Image

Jessica Dolk märker i filmen öring med radiosändare. Det är en del av NRRVs studier på vandrande fisks beteende i Nianån, efter dammutrivning. Läs mer om dessa studier här. Undersökningen av fiskvandring i Nianån är en del av en större studie på ekologiska effekter av dammutrivning i området. 

Fiskvandring i Nianån

Posted by Daniel Nyqvist | Dam removal

Som en del av en större studie på ekologiska effekter av dammutrivning studerar NRRV, tillsammans med Hudiksvalls kommun, fiskvandring i Nianån, Hälsingland. I somras revs en kraftverksdamm, belägen 70 m från åns mynning, ut och vi studerar nu vandrande fisk i vattendraget. Vi har under hösten fångat och märkt både öring och flodnejonöga, och hopppas att följa upp med studier av vårvandrande fisk – såsom abborre, mört och id – under våren. Tidigare tog det stopp redan efter 70 m, men hur beter sig fisken i den nya situationen?

Öring vandrar under hösten upp i Nianån för att leka. Lekvandrande öring har fångats med hjälp av olika ryssjor i åns mynning och märkts med radiosändare. Vi har sedan kunnat följa dess rörelser i ån med hjälp av både manuell pejlning och fasta loggerstationer. Senare ska via analysera öringsens lekvandring i ån, bland annat hur den utforskar området uppströms den nyss utrivna dammen.

Flodnejonögon vandrar upp i ån på hösten, övervintrar i vattendraget och leker under den kommande våren. Vi fångar nejonögonen med så kallade nättingfällor vid åns mynning och märker dem med PIT-tags (små märken utan batteri som aktiveras när de kommer i närheten av en antenn, de fungerar enligt samma princip som många passerkort). Vi släpper sedan ut dem nedströms fällorna och genom att återfånga en del av de märkta nejonögonen kan vi få en bild av mängden nejonögon i ån. Vi har dessutom fällor uppströms den utrivna dammen, och kommer på så sätt undersöka huruvida nejonögonen utforskar dess områden. Genom att under vintern pejla nejonögonen manuellt kan vi också undersöka var i ån de övervintrar.

Förutom att studera fiskens beteende är vi också intresserade av vidare ekologiska frågor såsom hur fisksamhället, vegetationen och födoväven förändras som ett resultat av dammutrivningen.

I går visade Mitt i Naturen på SVT ett inslag om dammutrivningen i Nianån. I inslaget visas bilder från dammutrivningen och Johan Andreasson, från Hudiksvalls kommun, intevjuas om utrivningens bakgrund och målsättning. Se reportaget här.

Jessica Dolk, Karlstads universitet, och Johan Andreasson, Hudiksvalls kommun, märker en öring. I bakgrunden syns en ryssjorna som fångar den lekvandrande öringen.

Den radiomärkta öringens rörelser i ån övervakas med fasta loggerstationer.

Flodnejonögon fångas i en s.k nättingfälla.

Jessica Dolk vittjar en nättingfälla.

Ett flodnejonöga väntar på att märkas.

AlvräddarnaI det senaste numret av Älvräddarnas tidning Älvräddaren skriver jag och Olle Calles om en del av vår forskning kring vattenkraft, fiskvägar och vandrande lax. Artikeln inleds med att  “Under de senaste hundra åren har utbyggnaden av vattenkraften blockerat många älvar vilket utrotat eller kraftigt minskat många fiskbestånd. Vattenkraften är idag mycket viktig för Sveriges ekonomi och står för ungefär hälften av landets elproduktion. Det enskilda vattenkraftverkets bidrag till den totala energiförsörjningen är dock väldigt skiftande. De tvåhundra största kraftverken står för över 90% av elproduktionen medan de minsta 1500 kraftverken bara producerar 1% av vattenkraftens elproduktion. Detta öppnar för skilda fiskpassagelösningar på olika platser. Genom att riva ut mindre betydelsefulla kraftverksdammar kan många vattendrag öppnas upp för vandrande fisk. Samtidigt kommer dock behovet av att utnyttja älvarna för elproduktion vara fortsatt högt under överskådlig framtid. Men livskraftiga bestånd av vandrande fiskar och vattenkraft behöver inte utesluta varandra. Med genomgripande fiskpassageåtgärder kan en stor andel fisk på kort tid passera vattenkraftverken i både uppströms och nedströms riktning. Det visar vår forskning från Karlstads Universitet.”.

Artikeln har titeln  Tillbaka till framtiden – lax och vattenkraft i samma vattendrag? och behandlar vandrande lax och vattenkraft i Klarälven, Winooski River och Ätran. Den går att läsa i sin helhet i online-versionen av tidningen här.

Laxvandring i Dalälven

Posted by Daniel Nyqvist | Nyheter
WinooskiRadiomärkt

Ett radiomärkt smolt från Winooski River. Smolten i Dalälven märktes på ett liknande vis.

Anna Hagelin, tjänstledig doktorand vid Karlstads Universitet, arbetar just nu på Länsstyrelsen i Gävleborg med laxen i Dalälven. Inom projektet “LIV – laxfisk i nedre Dalälven” undersöks möjligheten att återinföra ett vilt reproducerande laxbestånd älven. Även Olle Calles, forskare vid Karlstads Universitet är inblandad i projektet. Som en del av arbetet studeras med hjälp av radiotelemetri smoltens vandring och överlevnad genom fjärdarna uppströms det nedre kraftverket. Projektet beskriver sig själv:

“Lax och havsöring förökar sig i sötvatten men tillbringar större delen av sitt vuxna liv i havet där förutsättningarna att växa sig stor är bättre. När laxen i havet blir mogen återvänder den till sin hemälv för att leka. Efter kläckning spenderar laxen sedan några år i älven innan den, som smolt, simmar ut till havet.

Dödligheten hos nedströmsvandrande smolt varierar mycket beroende på vilka hinder och faror de möter. Under denna period är dock predationsrisken relativt hög eftersom smolten rör sig långa sträckor varav vissa är svårpasserade och/eller innehåller stora mängder predatorer. I Dalälven kan de många fjärdarna skapa ett problem då de innehåller höga tätheter av predatorer som t.ex. gädda och gös. Området är också känt för sin rika fågelfauna, vilket kan öka predationstrycket ytterligare.

Sjöar och dammar fördröjer smoltens migration vilket ökar predationsrisken ytterligare. Anledningen till fördröjningen tros vara det ändrade flöde som uppstår när en älv flyter ut i ett mer sjölikt system. Smolten följer huvudströmmen och kan bli disorienterade i när vattenhastigheten minskar.  Smoltdödligheten förväntas vara högre i fjärdarna jämfört med mer strömmande partier, men faktum är att Dalälvens fjärdar fanns i systemet även innan kraftverksutbyggnaden och då förekom lek av lax och havsöring långt upp i systemet. Det är dock viktigt att få en uppfattning hur stor smoltdödligheten i fjärdarna är i dag för att få kunskap om hur många lekfiskar som måste reproducera sig i området för att skapa en hållbar population.

För att kvantifiera smoltöverlevnaden i nedre Dalälven, samt identifiera flakshalsar för överlevnad, ska vi märka smolt med radiosändare och spåra dem under nedströmsvandringen genom Färnebofjärden. Detta kommer att ge information om vandringshastighet, vägval och överlevnad. I samband med utsättningarna av märkt smolt, som sker i mitten av Maj, sätts också ett större antal omärkt smolt för att mer efterlikna en naturlig situation”

Intresset för projektet är stort och under helgen har det förekommit både på tv och på radio. Se ett inslag om projektet på SVT Gävleborg här. Anna Hagelin berättade även om prjektet i det senaste avsnittet av Sveriges Radios Naturmorgon. Lyssna på intervjun med Anna här. I samma avsnitt förekom också vandrande fisk, passage och tjockskaliga målarmusslor i Lillån i Emåns avrinningssystem. Lyssna på hela Naturmorgon-avsnittet här.

På lördag, den 21 maj, firas World Fish Migration Day på över 400 platser runt om i världen. 1500 organisationer uppmärksammar på olika sätt vandrande fiskar och deras behov av fria vandringsvägar. Karlstad Universitet är bland annat involverat i firandet vid Hertings kraftverk i Ätran där Falkenbergs kommun inbjuder till “att fira vår unika fors Hertingforsen med en rad aktiviteter.” Bland annat bjuds det på föreläsningar om vandrande fisk och åtgärden vid Herting, förevisning av fiskmärkning och sötvattensmusslor, fiske med Sportfiskarna och tipspromenad. Läs mer om eventet i Falkenberg här.

WFMD_map

World Fish Migration Day’s hemsida finns en interaktiv karta där man kan klicka sig fram mellan olika planerade evenemang.

atran_sept1

Studiebesök och radioinspelning vid fiskfällan i Nydala i Ätran.

Under den här veckan har Sveriges Radios vetenskapsprogram Vetendets värld sänt två avsnitt om vandrande fisk, vattenkraft och fiskpassage. Karlstads Universitetet är väl repressenterat av forskaren Olle Calles men också av fältarbetaren och studenten Robin Lindgren. Lyssna på programmen här:

Fiskens kamp mot vattenkraften

När forsarna återföds – om vattenkraften och miljön

Mycket uppmärksamhet ägnas åt passage-lösningarna vid Hertings kraftverk i Ätran. Läs mer om projektet i Ätran här på NRRV.se, på HaVs sida om Bästa möjliga teknik eller på Falkenbergs kommuns hemsida.

Andra länkar relaterade till de två programmen och av intresse för den fiskvandringsintresserade är World Fish Migration Day’s hemsida, FiskaGävleborg (Länsstyrelsen i Gävleborgs facebooksida om fisk) och Älvräddarnas facebookgrupp.

Lekvandrande mört på radio

Posted by Daniel Nyqvist | Nyheter

Det är inte ovandligt att mörten (Rutilus rutilus) vandrar upp i vattendrag för att leka. Förra veckans Naturmorgon på Sveriges Radio handlade om mörten och dess lek och migration i Verkmyraån, Gästrikland. Lyssna på inslaget här eller genom att klicka på bilden.

p1mort

I samma program medverkade också en tidagare masterstudent på Karlstads Universitet – Vide Ohlin pratade om Grodkollen och groddjur. Lyssna på hela programmet här.

Asp i Glumman och Fyrisån

Posted by Daniel Nyqvist | Nyheter

Förra veckan vandrade Aspen (Aspius aspius) upp för lek i Glumman vid Väse Kyrka, öster om Karlstad. Aspen är en rovfisk inom karpfamiljen. Den kan nå storlekar på över en meter och leker i vattendragen under våren. Lekfiskarna i Glumman har vandrat upp från Vänern och återvänder till sjön efter lek. Rommen fäster vid botten eller vattenvegetation, kläcks efter ett par veckor och mycket lite är kännt om juvenilerna i systemet. Stannar de i vattendraget, växer de upp i den lilla dammen nedströms lekplatsen eller simmar de ut i Vänern?

För några år sedan gjorde Peter Olsson, då student vid Karlstads Universitet, ett examensarbete om Aspen i Glumman – “Aspens (Aspius aspius) lekvandring och lekhabitat utnyttjande i Glumman”. Läs den uppsatsen här

Aspen är Upplands landskapsfisk och i Fyrisån, som rinner genom Uppsala, arbetas det febrilt med fisken. Fiskvägar har byggts, fiskar märkts och fisken får rejält med uppmärksamhet i media. Kolla tex. inslag på SVT, i Uppsala Nya Tidning och i Uppsala Tidning. För den som vill följa arbetet med aspen i Fyrisån på närmare håll rekommenderas facebook-gruppen Aspens vänner i Uppland.

Se också vackra bilder från aspens lekvandring från Balaton-sjön upp i River Zala i den ungerska dokumentärfilmen ”Wild Hungary – A Water Wonderland”.

asp1

Glumman vid Väse Kyrka. Aspen leker inför publik (foto: Anders Nilsson).

asp2

Asp i Glumman (foto Anders Nilsson).

asp3

Asp-hona fångad, märkt och återfångad i Fyrisån i centrala Uppsala. På knappt två år har hon blivit 4 cm längre och ökat från 4,3 till 5,4 kg (Aspens Vänner i Uppsala, foto: Johan Persson).