Under förra veckan deltog undertecknad i en workshop tillsammans med det spanska Life projektet Segura Riverlink i Groningen, Nederländerna.

Segura är en flod i södra Spanien som mynnar i Medelhavet vid staden Murcia. Dessförinnan har den hunnit rinna genom ett av europas mest produktiva jordbruksområden till vilket vatten avleds från (lagstiftat minimiflöde vid mynningen till havet är 0 liter!) och från vilket bekämpningsmedel och näring tillförs floden. I floden finns en mängd dammar och sedan vattenkvaliteten förbättrats avsevärt under det senaste årtiondet kollar nu Life projektet Segura Riverlink på hur de ska förbättra möjligheterna för vandrande fisk. Den vandrande fisken är framförallt sötvattenslevande Barbo gitano (Luciobarbus sclateri), men potentiellt även ål.

Under workshopen, som pågick under två dagar, berättade nederländska fiskvandringsexperter och förvaltare om deras forskning, förvaltning och passage-lösningar. Vi besökte även en mängd fiskvägar runt om i området, allt från naturliga fiskvägar och fiskslussar i inlandet där id och andra cyprinider vandrar förbi till ålyngelledare och tidvattensslussar vid kusten. Själv höll jag ett föredrag om en del av NRRV:s forskning och erfarenheter inom “Research on fish migration in regulated rivers” och Pau Fernandez Garido, från Wanningen Water Consult, berättade om damm-rivningar i New England, USA.

fisksluss

En vattenreglerande barriär i Nederländerna. Till vänster i bild finns en fisk-sluss. Fisken lockas in i slussen genom att vatten flödar genom den. Efter en period stängs luckan nedströms nästan helt (det behövs fortfarande flöde i slussen så att fisken vet vad som är uppströms och nedströms) medan uppströmsluckan står helt öppen. Fisken simmar då ut på uppströmssidan. Test med PIT-tagmärkt fisk har visat att flera olika cyprinid-arter använder slussen.

SeguraTwitter

Workshopens deltagare. Foto från FishMigration på Twitter.

 

3

Studenter på kursen Ekologi i rinnande vatten fick möjlighet att träna på elfiske under en dag i oktober. Såklart gick det galant, även om all fokus inte låg på insamlandet av fisk. Den största fångsten var inte ens organismer från riket Animalia…

2

… och ett höstigt blogginlägg måste såklart innehålla en bild på en bäck i motljus:

1

 

Igår arrangerades FishBase Symposium 2014: Fiskarnas gener på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. Flera intressanta föredrag på temat fiskar och genetik gavs. En liten delegation doktorander från NRRV var där och lyssnade.

Fransesc Piferrer från Institute of Marine Sciences, Barcelona, pratade om  “Genetic and environmental components of fish sex determination and differentiation”  – ett föredrag om hur gener och miljöfaktorer, hos en del arter, samverkar för att avgöra om fisken utvecklas till hona eller hane. Krista B. Oke, från McGill University pratade om genmodiferad lax (modifierad för högre tillväxt och kyltålighet) och möjligheterna för denna att sprida sina främmande gener till vilda populationer via hybridisering med öring. Thomas Near, från Yale University, presenterade sin forskning i fylogeni och hur nya gentekniska metoder ger ökad klarhet i släktskap och grupperingar hos strålfeniga fiskar. På eftermiddagen presenterade Philip Francis Thomsen, University of Copenhagen, om möjligheterna att använda DNA spritt i vattenmassan (eDNA) för att både artbestämma och uppskatta tätheter av fiskar, och andra organismer, i och runt vattnet. Dessutom presenterade Matthias Gieger (FREDIE, DNA-barcoding), Hannu Mäkinen (adaptive genetic markers) och Mats Grahn (genomic markers, AFLP).

Dessutom gavs möjlighet till flera interssanta och trevliga möten i pauserna mellan föredragen.

20141020_105412

Krista B. Oke, från McGill University presenterar sin forskning om genmanipulerad lax och möjligheterna för denna att hybridisera med öring. På bilden syns också en GMO-lax tillsammans med en jämngammal icke-genmodiferad släkting.

 

Dam removals i USA

Posted by Daniel Nyqvist | Nyheter

I somras hade Nature en nyhetsartikel om dammrivningar och vandrande fiskar i USA: Dam removals: Rivers on the run. Artikeln tar upp den ökade mängden dammrivningar, potentiella problem med sediment från resarvoaren och efterföljande ökning av vandrande fiskbestånd.

“At Condit, fish were seen returning within weeks of the explosion. Two years later, the total exceeded 5,500, including steelhead and spring Chinook (Oncorhynchus tshawytscha), which had been effectively extirpated from the river, says Jody Lando, a quantitative ecologist with Stillwater Sciences in Portland, Oregon, who reported her results in May at an aquatic-sciences meeting in Portland… …But other parts of the United States have also seen dramatic fish returns. On south-central Wisconsin’s Baraboo River, the removal of a string of dams has allowed sturgeon to reach their former spawning grounds. And in New England, the destruction of two dams 7–9 metres high on Maine’s Kennebec River and one of its tributaries has allowed Atlantic alewives (Alosa pseudoharengus) to repopulate 100 kilometres of previously blocked-off river. In 1999, before the first dam was taken out, no alewives were recorded in the upper part of the watershed, says Serena McClain, head of river restoration for American Rivers. By 2013, the annual run had rebounded to around 3 million.”

damremoval

 

Olle Calles, intervjuas om nedströmspassage, mortalitet och forskning kring en ny passagelösning på SR: Ny teknik underlättar fiskvandring

Passage-lösningen som ska utforskas vid Rickleån lär handla om en lösning med ett horisontellt galler ovanpå turbinen och spillvatten som rinner rakt fram och över. Läs lite mer om den forskningen på LTU:s hemsida.

IMG_3756

Ett laxsmolt från Klarälven.

Just nu befinner sig Olle Calles med Oscar Askling (Masterstudent) i Riga för att tillsammans med Latvenergo och Politecnico di Torino inleda ett pilotprojekt på lax i ett av Östersjöns största vattendrag, Daugava.

Han rapporterar: “Det är fortsättningen på ett uppdrag där vi bedömt möjligheterna att få tillbaka vandrande fiskpopulationer i Daugava förbi de tre kraftverk som sammanlagt står för en betydande del av Lettland energibehov (drygt hälften om jag inte missminner mig)”

Här är en post från det inledande besöket förra året. http://www.nrrv.se/?s=latvenergo

Daugava

Daugava rinner genom Riga.

Arbetarbladet skriver om en åtgärd för att underlätta laxens vandring vid vattenkraftverket i Strömsbro i Testeboån: “Genom åren har en stor andel av fiskarna som försökt passera slagits ihjäl i turbinerna på sin väg mot havet. – Även kraftverkskanalen har blivit en dödsfälla när fiskar hamnat där men inte kunnat ta sig därifrån, säger länsfiskekonsulenten Kalle Gullberg. Men nu ska det bli slut på det. Just nu pågår montering av ett galler som ska hindra lax och annan fisk från att simma in i kraftverket.” 

För att även underlätta uppströmsvandringen, som tidigare administrerats via en fiskfälla, ska en fisktrappa byggas. Olle Calles , NRRV och Karlstads Universitet, är inblandad i projektet.

Även Larry Greenberg har denna vecka förekommit i pressen i relation till fiskvandring och vattenkraft. Det är i Landets fria, där han uttalar sig om fiskforskning i artikeln ”Läget för vandrande fiskarter är katastrof”.

Havsnejonöga

Hasvnejonöga – en av våra vandrande fiskarter.

How do you entertain a fish?

Posted by Daniel Nyqvist | Nyheter

BBC har i “How do you entertain a fish?” skrivit en intressant och populär artikel om inlärning, beteende och betydelsen av komplexa miljöer hos fisk. Avstamp tas i forskning om lax i odling, om skillnaden mellan naturliga uppväxtplatser – med stenar, växter, varierade strömmar, predatorer osv. – och odlingens torftiga bassänger. Och om det är möjligt att öka överlevnaden av utsatt fisk genom att låta dem växa upp i en mer komplex miljö, till exempel med fysiska strukturer eller variationer av vattennivån. Bland forskarna som intervjuas förekommer vår NoWPaS kollega Joacim Näslund från Göteborgs Universitet.

BBC

När ändå lax och GU står i blickfånget kan vi också glädjas åt att en världsledande laxforskare är KSLA:s första Wallenberg-professor. Det är Ian Fleming som “kommer att knytas till Göteborgs universitet för att där tillföra ny kompetens för att stärka verksamheten inom fiske och vattenbruk”.

Stör i Gävleborg

Posted by Daniel Nyqvist | Nyheter

För några veckor sedan återfångades en märkt Atlantisk stör (Acipenser oxyrinchus) i Enångersfjärden söder om Hudiksvall. Stören var 165 cm lång och vägde 20,3 kg. Den hade enligt uppgift kläckts 2001 och satts ut i Östersjön vid mynningen till Peene. Stören var under 1800-talet fortfarande väl utbredd i Östersjön och lekte i de södra vattendragen. Överfiske och utbyggnad av vattendragen ledde till en kraftig minskning som i princip utrotade fisken från området. Under senare år bedrivs försök att återintroducera stören i Östersjön.

Stör

Störens märkning.