Studenterna från Ekologisk miljövård fortsätter att rapportera från sitt besök vid Vattendagarna i Vattenriket, Kristianstad. Den här gången är det Maria Eriksson och Helen Berggren som skrivit texten:

“Onsdagen inleddes med att den nya styrelsen i SFL som valdes under tisdagens årsmöte presenterades. Temat för dagens presentationer var ”Planera för vatten, utmaningar och verktyg”. Först ut var Lena Tranvik från Artdatabanken, SLU som gav sin syn på hur man kan arbeta för att vattnet ska få ta mer plats i landskapet med koppling till grön infrastruktur. Lena poängterade de oönskade konsekvenserna av de senaste århundradenas storskaliga förändringar i landskapet och antropogen kontroll av vatten. Dessutom lyfte hon de senaste 20 årens positiva arbete med att framhålla den akvatiska miljövården och gröna infrastrukturen, men belyste att detta arbete fortfarande är tungrott. Därefter talade Göran Ewald från Malmö Högskola om Sveriges beredskap för klimatanpassningar och påpekade problematiken med att det finns en osäkerhet kring ansvarsfördelningen till följd av avsaknad av en central styrning. Göran poängterade att vi måste lära oss av varandra och våga agera, trots att det ibland saknas detaljkunskap. Efter Göran klev Elisabet Andersson från Skogsstyrelsen upp på scenen istället för Linda Parkfelt som inte kunde delta p.g.a. sjukdom. Elisabet berättade om Skogsstyrelsens vattenförvaltningsarbete och konstaterade att man inom organisationen har fått ett delvis nytt synsätt där man lyfter fram problemområden, istället för att endast fokusera på de ”fina” områdena. Hon lyfte även fram vikten av att utveckla miljöhänsynsuppföljningen och tror att detta kommer få en ännu större betydelse i det framtida arbetet.

Efter fikapausen inledde Stefan Köhler från SLU med sitt föredrag om humus i relation till vattenverk. Fokus var på vilka negativa konsekvenser humus har för vattenverkens funktion och vilka effekter detta får på vår framtida försörjning av rent vatten till rimliga kostnader, vilket ytterligare förväntas problematiseras i och med framtida klimatförändringar. Därefter fick vi höra två föredrag om VA- och vattenplanering fram till lunch. Mats Johansson från konsultföretaget Ecoloop inledde med att reda ut vad en VA-plan är och har för syfte samt gav exempel på hur kommuner har gjort VA-planer på olika sätt. Han poängterade problematiken kring att kommunerna förväntas formulera vattenplaner trots att det råder en omfattande begreppsförvirring kring vad en vattenplan är och ska innehålla. Geraldine Thiere som representerade Höje å Vattenråd berättade sedan om hur man för Höje å förflyttade ansvaret för vattenplanering till vattenrådet istället för kommunen. Hon belyste fördelarna med att förlägga vattenplaneringen på vattenrådet och hur man på så vis lyfter upp planeringen på avrinningsområdesnivå i syfte att få ett helhetsperspektiv.

Efter lunch startade eftermiddagspasset med David Liderfelt från Mälarens Vattenvårdsförbund och hans föredrag om Mälaren och det kommunsamarbete som krävs för att nå miljökvalitetsnormerna för vatten. Mälarens Vattenvårdsförbund har 50 medlemmar som består av kommuner, länsstyrelser, fiskare m.m. Han påpekade att just Mälaren är ”en sjö för miljoner”, och är viktigare än både Vänern och Vättern. Detta för att Mälaren berör så pass många människor. Magnus Sunnebro från Stockholms Stad fortsatte sedan med att prata om Stockholms handlingsplan för en god vattenstatus. Det nuvarande vattenprogrammet sträcker sig från 2006-2015 och han presenterade några framtida mål som är viktiga att fokusera på för att uppnå en god vattenstatus. Dessa var bland annat att man behöver en tydlig ansvarsfördelning av vattenfrågor inom staden med en gemensam vattenplaneringsprocess samt att man behöver ett system för uppföljning och utvärdering.

Sedan var det dags för work shops. Vi valde att delta i den under titeln ”Att jobba med ekosystemtjänster i praktiken” med Magnus Tuvendal som inspiratör. Där fick alla dela med sig av sina tankar av hur ekosystemtjänster kommer in i praktiken. Sedan diskuterades det i smågrupper angående lösningar, metoder, hinder och kunskapsluckor i relation till ekosystemtjänster.

Efter återsamlades samtliga för en kort sammanfattning av respektive work shop. Från ”Habitatdirektivet – rapportering, läget, trender och åtgärdsbehov” poängterades det faktum att en väldigt stor andel limniska arter är rödlistade och att det är av stor vikt att skydda livsmiljöer som dessa är knutna till. Dessutom nämnde man att den boreala region, där även Sverige ingår, har bedömts ha en dålig status enligt EU kommissionen. De huvudsakliga punkterna som hade diskuterats på ”Vattentät skott – Vatten- och avloppsplanering” var hur man kan tydliggöra ansvarsfördelningen i frågan och utbilda fackmän. Dessutom uttrycktes en önskan om tydligare lagstiftning och fysiska besök av representanter från Vattenmyndigheten. Från work shop ”Att jobba med ekosystemtjänster i praktiken” lyftes risken med att ekosystemtjänster betraktas vara till salu om man sätter en prislapp på dem och ett behov av konkreta exempel för att reda ut begreppsförvirringen. Den fjärde och sista work shopen ”Samarbete inom och mellan kommuner. Vilka underlag behövs för att komma framåt?” hade i stora drag handlat om behovet och vikten av att förankra vattenplaneringsarbetet i kommunstyrelsen samt belyst svårigheterna med att arbete över kommungränserna, till stor del p.g.a. olika licenser till dataunderlag. Dessutom hade man diskuterat svårigheten i att skrida från plan till planering.

Sist ut för Vattendagarna 2014 var Andreas Hedrén från Växjö kommun som gav oss en inblick i vad nästa års vattendagar bland annat kommer att handla om. Växjösjöarna är ett litet sjösystem med höga halter av fosfor. Statusen på sjöarna har gått från att en gång i tiden vara en sanitär olägenhet till att idag vara en tillgång. Muddring och kemisk rening har varit betydelsefulla åtgärder men än idag har man fortfarande kraftiga algblomningar. Åtgärder som Växjö kommun vill fokusera på är minskad tillförsel av näring, stabilisering av fosfor i sediment samt att set till att förekomsten av makrofyter ökar medan fytoplankton minskar. Avslutningsvis tackades den gamla styrelsen i SFL och vattendagarna var över för denna gång och vi studenter begav oss hemåt med många nya intryck.”