callumrobertsI ”The Unnatural History of the Sea” kartlägger marinbiologen Callum Roberts hur ekosystemen i havet har utvecklats tillsammans med ekonomins utveckling.

Boken tar sin början i 1000-talets skifte från sötvattens- till saltvattensfisk i Europa. Detta sammanfaller med att habitatförändringar (tex. att jordbruk och skogsavverkning har grumlat vattnet) samt intensifierat inlandsfiske har minskat tillgången på fisk i floder och sjöar. Boken arbetar sig sedan fram över historien till de moderna jättetrålarna som med hjälp av högteknologi tömmer haven på fiskbestånden efter fiskbestånd. Boken är ett mycket imponerande gräv där ekonomisk historia, anekdoter och ekologisk spetskunskap kombineras för att beskriva vad som har hänt i haven och varför. Många specifika historiska skeenden tas upp. Författaren berättar om trålens genombrott och om det ibland våldsamma motståndet från fiskare som ansåg att trålen förstörde habitat, tillgången på fisk i haven och slutändan deras försörjning. Han berättar om val- och sälfiskets storartade, och rikedomsskapande, uppgång som snart följdes av utrotning eller kollapsade bestånd. Och om överflödet av fisk, tex. stör och anadrom sillfisk i kolonialismens Nordamerika.

Författaren målar upp en närmast katastrofal situation där många fiskbestånd idag endast utgör runt 0,1-10% av sina historiska storlekar. Dessuton fortsätter fisk- och skaldjurspopulationer att minska samtidigt som fiskeansträngningarna ökar. Ökade priser vid minskad tillgång gör fiske på kraftigt försvagade bestånd lönsamt. Population efter population går mot kolapsens brant. Fisk ska bli pengar, eller pengar ska via fisk bli mera pengar. Det spelar inte alltid någon roll om det är genom att den säljs som mat, kastas överbord (upp till 1/3 av all fisk) eller bli fiskmjöl till djurindustrin (foder till odlad fisk, höns och grisar). Fiskeindustrin gräver sin egen grav, inte sällan påhejade och understödda av byråkratier på olika nivåer.

Boken är dock inte bara svartsynt hopplöshet. I de avslutande kapitlen pekar författaren ut marina reservat som en nyckel för att kunna återställa havets ekosystem. Han visar exempel på hur reservat (där man inte får fiska…) leder till ökad storlek på fisken och större mångfald av fisk och andra djur i reservatet. Effekterna spiller även över utanför reservatets gränser och ökningar av de totala fångsterna av fisk i närområden till marina reservat har observerats. Författaren är övertygad om att reservaten kan stärka fiskbestånden och hjälpa till att bevara biologisk mångfald samtidigt som de skapar försörjning och bidrar till mera fisk på matborden.

Boken är välskriven och läsvärd. Sök upp den, till exempel på ditt lokala bibliotek. En del bibliotek kan också ha den som e-bok.

Nedströmsvandringen av kelt vid Hertings kraftverk i Ätran är nu i full gång. Fisken som passerar by-passen fångas i en fälla vilket gör det möjligt att räkna och mäta dem. Jonas Christiansson som följer passagen vid kraftverket rapporterar att det i måndags fångades över 450 lax- och öringkelt i fällan. Fisken har också möjligheten att vandra förbi kraftverket i den naturlika fiskvägen, alla kelt fångas med största sannolikhet alltså inte i fällan. Angeånde de senaste dagarna berättar Jonas att kelt-fångsten trappat  av rejält och att det igår endast fångades 4 kelt i fällan. Sedan massfångsten har temperaturen sjunkit och vattnet klarnat. Under den aktuella “massutvandringsdagen” var det stigande vattentemp och hög turbiditet på grund av regn. Samband eller slump?

Smolten har också börjat vandra men ännu ej i så spektakulära antal. Falkensbergs kommun skriver om fiskutvandringen här.

Herting

Hertings kraftverk, den naturlika fiskvägen till höger och intagskanalen till turbinen till vänster. I änden av intagskanalen finns det snedställda gallret som ska leda den nedströmsvandrande fisken till by-passen till höger om turbin-intaget. Det är i by-passen fisken fångas. (Foto:Stillbild från Fiskevårdstekniks film)

Den vetenskapliga artikeln “Ice cover alters the behavior and stress level of brown trout Salmo trutta”, om juvenila öringars vinterbeteende, har publicerats i Behavioral Ecology. Artikeln är resultatet av ett avdelningsgemensamt experiement på Karlstads Universitet där Johan Watz och Bror Jonsson hållit i taktpinnen.  Övriga författare är Eva Bergman, Olle Calles, Åsa Enefalk, Stina Gustafsson, Anna Hagelin, Anders Nilsson, Johnny Norrgård, Daniel Nyqvist, Martin Österling, John Piccolo, Lea Schneider och Larry Greenberg.

I abstraktet beskrivs studien: “Surface ice in rivers and lakes buffers the thermal environment and provides overhead cover, protecting aquatic animals from terrestrial predators. We tested if surface ice influenced the behavior (swimming activity, aggressive encounters, and number of food items eaten) and stress level (coloration of eyes and body) of stream-living brown troutSalmo trutta at temperatures of 3–4 °C in indoor experimental flumes. We hypothesized that an individual’s resting metabolic rate (RMR, as measured by resting ventilation rate) would affect winter behavior. Therefore, groups of 4 trout, consisting of individuals with high, low, or mixed (2 individuals each) RMR, were exposed to experimental conditions with or without ice cover. Ice cover reduced stress responses, as evaluated by body coloration. Also, trout in low RMR groups had a paler body color than those in both mixed and high RMR groups. Trout increased their swimming activity under ice cover, with the highest activity found in high RMR groups. Ice cover increased the number of aggressive encounters but did not influence the number of drifting food items taken by each group. In mixed RMR groups, however, single individuals were better able to monopolize food than in the other groups. As the presence of surface ice increases the activity level and reduces stress in stream-living trout, ice cover should influence their energy budgets and production. The results should be viewed in light of ongoing global warming that reduces the duration of ice cover, especially at high latitudes and altitudes.”

Läs artikeln här. Om du inte har tillgång till tidskriftens innehåll men ändå vill läsa artikeln, maila någon av författarna!

watzetal2015

Imorgon, tisdagen den 31:a Mars, kommer Johan Watz, doktorand vid Karlstads Universitet, att ge ett seminarium med titeln “Winter behavior of juvenile brown trout: ice cover influences the level of aggression and stress”. Seminariet ges klockan 13:15 i sal 5F416 på Karlstads Universitet. Alla är välkomna!

Watz150331

Olle Calles fortsätter att berätta om sitt besök till Brasilien, Rio Paraná och Itaipu, ett av världens största vattenkraftverk:

“Itaipu var tidigare ett partiellt naturligt vandringshinder i form av vattenfall, som i dag är överdämda. Uppströmsvandrande fiskar kan idag passera kraftverket via den 10 km långa fiskvägen Canal da Piracema (Översatt ”Fiskvandringskanalen”) med ett flöde på 5-12 m3/s. Fiskvägen utgörs till stor del (7 km) av det naturliga biflödet ”Rio Bela Vista”, som uppströms kraftverket överdämts av den 170 km långa Itaipudammen. De resterande 3 km av fiskvägen utgörs av olika typer av tekniska fiskvägar med naturligt substrat (se foton). Vid vårt besök var nivån i Itaipudammen låg och flödet i fiskvägen var begränsat, men förstärks vid behov av ett pumssystem. Av de drygt 310 fiskarter som förekommer i aktuell del av Rio Parana, har 116 påträffats i Canal di Piracema., varav 17 klassificerats som långvandrande. Det är dock oklart vilka fiskarter som historiskt har passerat platsen och för vilka av dem som fria vandringsvägar är nödvändiga. Det mångåriga arbetet med fiskvandring i Rio Paraná och Itaipu fortgår bl.a. genom Domingo Fernandez (Itaipu Binacional), Sergio Markrakis och Maristela Makrakis (båda från Unioeste). Nedströmspassage är inte på agendan i Brasilien, delvis till följd av de enormt stora kraftverken, men även pga av de förekommande arternas livshistorier. Många arter leker i biflöden varefter de befruktade äggen och sedan fiskynglen driftar nedströms innan de etablerar sig i lämpliga habitat.”

CanaldePiracema

Canal da Piracema, fiskvägen vid Itaipu

Canal da Piracema, brasiliansk fiskvandring och möjliga lösningar diskuterades också på World Water Week under förra hösten. Bläddra i slides och klicka dig fram till presentationer här.

Här finns också ett Youtube-klipp från Canal da Piracema.

Olle Calles fortsätter att rapportera om sitt besök till Brasilien:

“Andra etappen gick till Foz de Iguazu, som ligger vid världens största kraftverk, Itaipu i Rio Paraná. Eftersom Rio Paraná utgör gränsflod, fick vi möjlighet att besöka såväl Argentina som Paraguay. I biflödet Rio Iguazu ligger, någon mil uppströms mynningen i Rio Parana, de världskända Iguazu falls som utgör världsarv för sin storslagenhet (mer om detta i ett annat blogg-inlägg).

Itaipu tävlar med Three Gorges i Kina om att vara det kraftverk som producerar mest el i världen. Nyligen återtog Three Gorges förstaplatsen. Årsmedelflödet vid Itapu är 11 200 m3/s. Var och en av de tjugo Francisturbinerna har en slutförmåga på 700 m3/s, dvs en total slukförmåga på 14 000 m3/s. Som jämförelse har Sveriges största kraftverk Stornorrfors i Ume-/Vindelälven en slukförmåga på cirka 1000 m3/s. Itaipu har 120 m fallhöjd och producerar årligen cirka 90 TWh, vilket tillgodoser 16 % av Brasiliens totala elbehov. I sammanhanget kan det vara intressant att veta att Sveriges totala förbrukning är cirka 140 TWh där vattenkraften står för 65 TWh.”

Vid Itaipu-dammen finns en av världens största fiskvägar. Den är 10km lång och utgörs delvis av ett föredetta biflöde. Mer om det i en annan blogg-post. 

Itaipu2

Itaipu-dammen

Itaipu1

Niklas Egriell (HaV) vid tuben till en av turbinerna.

Itaipu3

Deltagare vid Itaipu-besöket: Domingo Fernandez (Itaipu Binacional), Carla Canzi (Itaipu Binacional), Leandro Celestino (Universidade Estadual do Oeste do Paraná), Javier Sanz-Ronda (Universidad de Valladolid, Spain), Niklas Egriell (HAV), Maristela Makrakis (Universidade Estadual do Oeste do Paraná) och Sergio Makrakis (Universidade Estadual do Oeste do Paraná)

rioSom ett led i Sveriges samarbetsavtal med Brasilien befinner sig Olle Calles (Kau) tillsammans med Niklas Egriell (HaV) i Brasilien. Olle Calles rapporterar från andra sidan Atlanten:

“Resan syftar till att skapa kontakter med forskare och förvaltare i de två länderna. Under elva dagar besöker vi kraftbolag, kraftverk och myndigheter.

Vid deltagandet på årsmötet för IEA vid Eletrobras (CEPEL) kontor i Rio de Janeiro presenterade vi syftet med vårt besök och pågående svenska projekt inom ”vattenkraft-miljö”. Vi fick även möjlighet att knyta kontakter med bl.a. universitet i Brasilien, Kina (Three Gorges), Norge (SINTEF, NVE, OED), Kanada, Australien, Finland och USA.”

Olle Calles har utlovat flera brasilianska berättelser om studiebesök, fiskar och möten inom en snar framtid.

Filmtips: Kampen om älvarna

Posted by Daniel Nyqvist | Nyheter

“Kampen om älvarna” är en film från Älvräddarna om Älvaräddarna, svensk vattenkraft, dess historia och mijö-effekter, samt möjligheten för vandrande fisk och industri att samexistera i älvarna. Aktiva personer inom organisationen, några företrädare från små, mer fiskvänliga, kraftbolag och en del sakkunniga intervjuas. Se filmen via Fiskejournalens Youtube-kanal:

YouTube Preview Image

Larry Greenberg gav under veckan en presentation med titeln: “Fisktrafiken är inte enkelriktad: problem och åtgärder för vandrande fiskar i reglerade vattendrag”, vid ett seminarium organiserat av Energi Norge, en samorganisation för den norska kraftnäringen. Seminariet vände sig till förvaltare, branschfolk och forskare. Energi Norge presenterar själva mötet så här:

“Seminaret vil bringe sammen faggrupper som alle arbeider med temaer som er relevante for å sikre en helhetlig forvaltning av våre vassdrag. Vi vil trekke på de store miljøene rundt produksjonsplanlegging, fiskepassasjer, hydrologi og hydraulikk. Flere av disse faggruppene arbeider allerede sammen og vi ønsker å skape en møteplass hvor løsninger i grenseland mellom de tradisjonelle fagdisipliner kan presenteres for et bredere publikum. Vi ønsker å presentere nye forskningsresultater, nye metoder og verktøy så vel som eksempler på tiltak som er implementert.”

Seminariets program kan ses här.

I början av förra sommaren besökte jag Conte Lab vid Turner Falls, Massachusetts, USA. Labbet ligger vid Connecticut River och här sker en mängd forskning på vandrande fisk och fisk-passage i kraftverksmiljö, både i naturen och i laboratorium. Inomhus har de en enorm ränna, stor som en mindre å. Utomhus fanns en alldeles nybyggd plexiglasränna. I den nyggbyggda ränna undersökte bland andra Elsa Goerig och Theodore Castro-Santos “sprinting performance and swimming behavior/kinematics of American shad, brown trout and smallmouth bass”. Det kan till exempel handla om mot vilka vattenhastigheter kan de simma, hur långt och hur länge. Nedan visas några bilder från experimenten:

Rännan sedd ovanifrån. Fisken befinner sig i bassängen närmast i bild och kan, när den själv väljer, fritt simma uppströms in i rännan.

Rännan sedd ovanifrån. Fisken befinner sig i bassängen närmast i bild och kan, när den själv väljer, fritt simma uppströms in i rännan.

Conte3

Rännan sedd från sidan.

Conte5

Fisken märktes med pit-tags för att registerar deras rörelser i rännan. Märkena var  fastlimmade vid en krok som fästes i ryggfenan. Fisken filmades också vid vissa positioner i rännan.