Naturresurs rinnande vatten

Förra veckan representerade Olle Calles NRRV och Karlstads universitet under en studieresa till Exploits River i Newfoundland, Kanada. Studiebesöket skedde tillsammans med andra svenska forskare, förvaltare och företrädare för industrin. Syftet med besöket var att lära sig mer om framgångsrika fiskpassageåtgärder i älven. Olle har tidigare berättat om resan här på NRRV.se. Den svenska delegationens besök fick också genomslag i media.En del av reportagen finns tillgängliga online.

Lyssna på ett radioinslaget “Sweden group hoping Newfoundland expertise can help preserve their salmon stocks” på CBCNews här:

CBCNews har även en textversion av nyheten: Exploits River salmon management impresses Swedish researchers.

Nyhetskanalen VOCM berättade också om Exploits River och den svenska delegationens besök. Läs och lyssna på deras reportage här: Swedish Delegation Touring Exploits River Salmon Efforts.

Olle Calles, forskare vid Karlstads Universitet, gjorde under förra veckan ett antal studiebesök vid fiskpassagelösningar i Exploits River i Newfoundland, Kanada. Olle berätar:

“Under förra veckan har universitet, myndigheter, kraftbolag och konsulter besökt Newfoundland för att ta del av hur man jobbat med åtgärder och förvaltning av de lokala laxbestånden. Vi har bl.a. tagit del av de framgångsrika åtgärderna för att passera vandrande lax uppströms och nedströms förbi kraftverken på Exploits River, detta trots att Exploits River har ett årsmedelvattenflöde på 290 m³/s. Åtgärderna för nedströmspassage består av ett välplacerat ytspill vid Bishop’s falls (slukförmåga 255 m³/s) och en 187 mm lång flytande Louver vid Grand-Falls Windsor (365 m³/s). Beståndet av Atlantlax har ökad från ett tusental lekvandrande laxar på 90-talet, till som mest 50 000 leklaxar i dag. Den ökande mängden lax har skapat nya jobb både inom fiskevård, turism och sportfiske. En av de huvudsakliga orsakerna bakom framgången har varit ett nära samarbete mellan förvaltande myndigheter (Fisheries and Oceans Canada), kraftbolag (Nalcor energy), lokalbefolkning och organisationer (bl.a. ERMA).

Vi sänder ett stort tack till våra extremt kunniga och tålmodiga guider Keith Clarke och Martha Robertson (Fisheries and Oceans Canada), Wilmore Eddy och Brent Sellars (Nalcor energy) samt Fred Parsons (ERMA).

Läs mer på exploitsriver.ca“.

Foton från studiebesöket. Nalcor är kraftbolaget och Fisheries and Ocean Canada den förvaltande myndigheten.

On Thursday, June 9, Ian Cowx, from University of Hull, will give a seminar titled “Paradigm shifts in freshwater fish conservation: moving to the ecosystem services concept. The seminar will be given at 14:15 in room 5F416 on Karlstad University.

Earlier during the same day, Anders Andersson, PhD-student at Karlstad University, will defend his licentiate thesis titled “Catch and effort from a recreational trolling fishery in a large lake”. Ian Cowx will be Anders opponent during the defense. The defense will take place at 10:15 in Room 9C203 at Karlstad University. Anders thesis is available here.

Everyone is welcome to attend both events!

On Tuesday, June 7, Joacim Näslund from the University of Gothenburg, will give a seminar titled ”The pace of life of brown trout: linking growth and survival with animal personality”.

In the abstract for the seminar, Joacim writes: “The Pace-of-Life syndrome (POLS) hypothesis suggests that different individuals within a species have different combinations of physiological, behavioural and life-history traits, which are linked together. Typically, researchers have classified individuals into a few, typically two, major categories:  proactive (or bold) and reactive (or shy). Following the POLS proactive individuals are for instance more active and bold to support a faster metabolism and a higher growth rate, they have a lower stress response, and they typically have a higher risk of mortality. The reactive individuals have the opposite traits. In the seminar, I will discuss the POLS hypothesis in the light of several recent experiments on wild brown trout. I will show that the POLS is not as straight forward and intuitive as presented in conceptual papers on the topic. For instance, while several traits are linked together in a syndrome in the brown trout, the predictions from POLS are not confirmed by empirical data. As an example, during the early juvenile stage more active fish tend to have a higher probability of survival, despite a higher presumed exposure to predators and competitors. A potential explanation, relating to the behavioural ecology of the juvenile brown trout will be presented. Furthermore, I will show that the probability for survival for different POLS categories of trout likely changes during their ontogeny.”

The seminar will be given at 13:30 in room 5F416 on Karlstad University. Everyone is welcome to attend!

Ett radiomärkt smolt från Winooski River. Smolten i Dalälven märktes på ett liknande vis.

Anna Hagelin, tjänstledig doktorand vid Karlstads Universitet, arbetar just nu på Länsstyrelsen i Gävleborg med laxen i Dalälven. Inom projektet “LIV – laxfisk i nedre Dalälven” undersöks möjligheten att återinföra ett vilt reproducerande laxbestånd älven. Även Olle Calles, forskare vid Karlstads Universitet är inblandad i projektet. Som en del av arbetet studeras med hjälp av radiotelemetri smoltens vandring och överlevnad genom fjärdarna uppströms det nedre kraftverket. Projektet beskriver sig själv:

“Lax och havsöring förökar sig i sötvatten men tillbringar större delen av sitt vuxna liv i havet där förutsättningarna att växa sig stor är bättre. När laxen i havet blir mogen återvänder den till sin hemälv för att leka. Efter kläckning spenderar laxen sedan några år i älven innan den, som smolt, simmar ut till havet.

Dödligheten hos nedströmsvandrande smolt varierar mycket beroende på vilka hinder och faror de möter. Under denna period är dock predationsrisken relativt hög eftersom smolten rör sig långa sträckor varav vissa är svårpasserade och/eller innehåller stora mängder predatorer. I Dalälven kan de många fjärdarna skapa ett problem då de innehåller höga tätheter av predatorer som t.ex. gädda och gös. Området är också känt för sin rika fågelfauna, vilket kan öka predationstrycket ytterligare.

Sjöar och dammar fördröjer smoltens migration vilket ökar predationsrisken ytterligare. Anledningen till fördröjningen tros vara det ändrade flöde som uppstår när en älv flyter ut i ett mer sjölikt system. Smolten följer huvudströmmen och kan bli disorienterade i när vattenhastigheten minskar.  Smoltdödligheten förväntas vara högre i fjärdarna jämfört med mer strömmande partier, men faktum är att Dalälvens fjärdar fanns i systemet även innan kraftverksutbyggnaden och då förekom lek av lax och havsöring långt upp i systemet. Det är dock viktigt att få en uppfattning hur stor smoltdödligheten i fjärdarna är i dag för att få kunskap om hur många lekfiskar som måste reproducera sig i området för att skapa en hållbar population.

För att kvantifiera smoltöverlevnaden i nedre Dalälven, samt identifiera flakshalsar för överlevnad, ska vi märka smolt med radiosändare och spåra dem under nedströmsvandringen genom Färnebofjärden. Detta kommer att ge information om vandringshastighet, vägval och överlevnad. I samband med utsättningarna av märkt smolt, som sker i mitten av Maj, sätts också ett större antal omärkt smolt för att mer efterlikna en naturlig situation”

Intresset för projektet är stort och under helgen har det förekommit både på tv och på radio. Se ett inslag om projektet på SVT Gävleborg här. Anna Hagelin berättade även om prjektet i det senaste avsnittet av Sveriges Radios Naturmorgon. Lyssna på intervjun med Anna här. I samma avsnitt förekom också vandrande fisk, passage och tjockskaliga målarmusslor i Lillån i Emåns avrinningssystem. Lyssna på hela Naturmorgon-avsnittet här.

Olle Calles pratade under veckan också fiskvandring, kraftverkspassage och fiskmärkning på P4 Värmland. Intervjun utfördes i källaren på Karlstads Universitet i samband med ett fiskmärkningsmoment under kursen Vetenskapliga metoder i sötvattensekologi. Lyssna på inslaget här:

På lördag, den 21 maj, firas World Fish Migration Day på över 400 platser runt om i världen. 1500 organisationer uppmärksammar på olika sätt vandrande fiskar och deras behov av fria vandringsvägar. Karlstad Universitet är bland annat involverat i firandet vid Hertings kraftverk i Ätran där Falkenbergs kommun inbjuder till “att fira vår unika fors Hertingforsen med en rad aktiviteter.” Bland annat bjuds det på föreläsningar om vandrande fisk och åtgärden vid Herting, förevisning av fiskmärkning och sötvattensmusslor, fiske med Sportfiskarna och tipspromenad. Läs mer om eventet i Falkenberg här.

På World Fish Migration Day’s hemsida finns en interaktiv karta där man kan klicka sig fram mellan olika planerade evenemang.

Studiebesök och radioinspelning vid fiskfällan i Nydala i Ätran.

Under den här veckan har Sveriges Radios vetenskapsprogram Vetendets värld sänt två avsnitt om vandrande fisk, vattenkraft och fiskpassage. Karlstads Universitetet är väl repressenterat av forskaren Olle Calles men också av fältarbetaren och studenten Robin Lindgren. Lyssna på programmen här:

Fiskens kamp mot vattenkraften

När forsarna återföds – om vattenkraften och miljön

Mycket uppmärksamhet ägnas åt passage-lösningarna vid Hertings kraftverk i Ätran. Läs mer om projektet i Ätran här på NRRV.se, på HaVs sida om Bästa möjliga teknik eller på Falkenbergs kommuns hemsida.

Andra länkar relaterade till de två programmen och av intresse för den fiskvandringsintresserade är World Fish Migration Day’s hemsida, FiskaGävleborg (Länsstyrelsen i Gävleborgs facebooksida om fisk) och Älvräddarnas facebookgrupp.

On Tuesday, May 17, Anders Andersson, PhD-student at Karlstad University will give a seminar titled “Catch and effort from a recreational trolling fishery in a large lake”. In the seminar, Anders Andersson will present results on catch and effort from Lake Vänern’s salmon- and trout recreational trolling fishery.

The seminar will be given at 13:30 in room 5F416 on Karlstad University. Everyone is welcome to attend!

For those unable to attend the seminar, Anders Andersson will give a more formal Licentiate-seminar on the same topic on June 9.

Dagsländor lever den största delen av sina liv som larver i sjöar och vattendrag. Men för att fullfölja sin livscykel måste de lämna vattnet, hitta partners och para sig. Efter parning har hanen gjort sitt medan honan lägger ägg i vattnet innan hon dör. Vid den här tiden på året börjar dagsländorna lämna våra vatten för sin korta och intensiva tid ovanför vattenytan. The Freshwater Blogs har skrivit en hel del om dagsländor och i en av deras senaste artiklar presenterar de filmen “Mayfly – a life story”, en kort film om dagsländorna och deras livscykel. Se filmen här: