Den vetenskapliga artikeln “Ice cover alters the behavior and stress level of brown trout Salmo trutta”, om juvenila öringars vinterbeteende, har publicerats i Behavioral Ecology. Artikeln är resultatet av ett avdelningsgemensamt experiement på Karlstads Universitet där Johan Watz och Bror Jonsson hållit i taktpinnen.  Övriga författare är Eva Bergman, Olle Calles, Åsa Enefalk, Stina Gustafsson, Anna Hagelin, Anders Nilsson, Johnny Norrgård, Daniel Nyqvist, Martin Österling, John Piccolo, Lea Schneider och Larry Greenberg.

I abstraktet beskrivs studien: “Surface ice in rivers and lakes buffers the thermal environment and provides overhead cover, protecting aquatic animals from terrestrial predators. We tested if surface ice influenced the behavior (swimming activity, aggressive encounters, and number of food items eaten) and stress level (coloration of eyes and body) of stream-living brown troutSalmo trutta at temperatures of 3–4 °C in indoor experimental flumes. We hypothesized that an individual’s resting metabolic rate (RMR, as measured by resting ventilation rate) would affect winter behavior. Therefore, groups of 4 trout, consisting of individuals with high, low, or mixed (2 individuals each) RMR, were exposed to experimental conditions with or without ice cover. Ice cover reduced stress responses, as evaluated by body coloration. Also, trout in low RMR groups had a paler body color than those in both mixed and high RMR groups. Trout increased their swimming activity under ice cover, with the highest activity found in high RMR groups. Ice cover increased the number of aggressive encounters but did not influence the number of drifting food items taken by each group. In mixed RMR groups, however, single individuals were better able to monopolize food than in the other groups. As the presence of surface ice increases the activity level and reduces stress in stream-living trout, ice cover should influence their energy budgets and production. The results should be viewed in light of ongoing global warming that reduces the duration of ice cover, especially at high latitudes and altitudes.”

Läs artikeln här. Om du inte har tillgång till tidskriftens innehåll men ändå vill läsa artikeln, maila någon av författarna!

watzetal2015

Imorgon, tisdagen den 31:a Mars, kommer Johan Watz, doktorand vid Karlstads Universitet, att ge ett seminarium med titeln “Winter behavior of juvenile brown trout: ice cover influences the level of aggression and stress”. Seminariet ges klockan 13:15 i sal 5F416 på Karlstads Universitet. Alla är välkomna!

Watz150331

Olle Calles fortsätter att berätta om sitt besök till Brasilien, Rio Paraná och Itaipu, ett av världens största vattenkraftverk:

“Itaipu var tidigare ett partiellt naturligt vandringshinder i form av vattenfall, som i dag är överdämda. Uppströmsvandrande fiskar kan idag passera kraftverket via den 10 km långa fiskvägen Canal da Piracema (Översatt ”Fiskvandringskanalen”) med ett flöde på 5-12 m3/s. Fiskvägen utgörs till stor del (7 km) av det naturliga biflödet ”Rio Bela Vista”, som uppströms kraftverket överdämts av den 170 km långa Itaipudammen. De resterande 3 km av fiskvägen utgörs av olika typer av tekniska fiskvägar med naturligt substrat (se foton). Vid vårt besök var nivån i Itaipudammen låg och flödet i fiskvägen var begränsat, men förstärks vid behov av ett pumssystem. Av de drygt 310 fiskarter som förekommer i aktuell del av Rio Parana, har 116 påträffats i Canal di Piracema., varav 17 klassificerats som långvandrande. Det är dock oklart vilka fiskarter som historiskt har passerat platsen och för vilka av dem som fria vandringsvägar är nödvändiga. Det mångåriga arbetet med fiskvandring i Rio Paraná och Itaipu fortgår bl.a. genom Domingo Fernandez (Itaipu Binacional), Sergio Markrakis och Maristela Makrakis (båda från Unioeste). Nedströmspassage är inte på agendan i Brasilien, delvis till följd av de enormt stora kraftverken, men även pga av de förekommande arternas livshistorier. Många arter leker i biflöden varefter de befruktade äggen och sedan fiskynglen driftar nedströms innan de etablerar sig i lämpliga habitat.”

CanaldePiracema

Canal da Piracema, fiskvägen vid Itaipu

Canal da Piracema, brasiliansk fiskvandring och möjliga lösningar diskuterades också på World Water Week under förra hösten. Bläddra i slides och klicka dig fram till presentationer här.

Här finns också ett Youtube-klipp från Canal da Piracema.

Olle Calles fortsätter att rapportera om sitt besök till Brasilien:

“Andra etappen gick till Foz de Iguazu, som ligger vid världens största kraftverk, Itaipu i Rio Paraná. Eftersom Rio Paraná utgör gränsflod, fick vi möjlighet att besöka såväl Argentina som Paraguay. I biflödet Rio Iguazu ligger, någon mil uppströms mynningen i Rio Parana, de världskända Iguazu falls som utgör världsarv för sin storslagenhet (mer om detta i ett annat blogg-inlägg).

Itaipu tävlar med Three Gorges i Kina om att vara det kraftverk som producerar mest el i världen. Nyligen återtog Three Gorges förstaplatsen. Årsmedelflödet vid Itapu är 11 200 m3/s. Var och en av de tjugo Francisturbinerna har en slutförmåga på 700 m3/s, dvs en total slukförmåga på 14 000 m3/s. Som jämförelse har Sveriges största kraftverk Stornorrfors i Ume-/Vindelälven en slukförmåga på cirka 1000 m3/s. Itaipu har 120 m fallhöjd och producerar årligen cirka 90 TWh, vilket tillgodoser 16 % av Brasiliens totala elbehov. I sammanhanget kan det vara intressant att veta att Sveriges totala förbrukning är cirka 140 TWh där vattenkraften står för 65 TWh.”

Vid Itaipu-dammen finns en av världens största fiskvägar. Den är 10km lång och utgörs delvis av ett föredetta biflöde. Mer om det i en annan blogg-post. 

Itaipu2

Itaipu-dammen

Itaipu1

Niklas Egriell (HaV) vid tuben till en av turbinerna.

Itaipu3

Deltagare vid Itaipu-besöket: Domingo Fernandez (Itaipu Binacional), Carla Canzi (Itaipu Binacional), Leandro Celestino (Universidade Estadual do Oeste do Paraná), Javier Sanz-Ronda (Universidad de Valladolid, Spain), Niklas Egriell (HAV), Maristela Makrakis (Universidade Estadual do Oeste do Paraná) och Sergio Makrakis (Universidade Estadual do Oeste do Paraná)

rioSom ett led i Sveriges samarbetsavtal med Brasilien befinner sig Olle Calles (Kau) tillsammans med Niklas Egriell (HaV) i Brasilien. Olle Calles rapporterar från andra sidan Atlanten:

“Resan syftar till att skapa kontakter med forskare och förvaltare i de två länderna. Under elva dagar besöker vi kraftbolag, kraftverk och myndigheter.

Vid deltagandet på årsmötet för IEA vid Eletrobras (CEPEL) kontor i Rio de Janeiro presenterade vi syftet med vårt besök och pågående svenska projekt inom ”vattenkraft-miljö”. Vi fick även möjlighet att knyta kontakter med bl.a. universitet i Brasilien, Kina (Three Gorges), Norge (SINTEF, NVE, OED), Kanada, Australien, Finland och USA.”

Olle Calles har utlovat flera brasilianska berättelser om studiebesök, fiskar och möten inom en snar framtid.

Filmtips: Kampen om älvarna

Posted by Daniel Nyqvist | Nyheter

“Kampen om älvarna” är en film från Älvräddarna om Älvaräddarna, svensk vattenkraft, dess historia och mijö-effekter, samt möjligheten för vandrande fisk och industri att samexistera i älvarna. Aktiva personer inom organisationen, några företrädare från små, mer fiskvänliga, kraftbolag och en del sakkunniga intervjuas. Se filmen via Fiskejournalens Youtube-kanal:

YouTube Preview Image

Larry Greenberg gav under veckan en presentation med titeln: “Fisktrafiken är inte enkelriktad: problem och åtgärder för vandrande fiskar i reglerade vattendrag”, vid ett seminarium organiserat av Energi Norge, en samorganisation för den norska kraftnäringen. Seminariet vände sig till förvaltare, branschfolk och forskare. Energi Norge presenterar själva mötet så här:

“Seminaret vil bringe sammen faggrupper som alle arbeider med temaer som er relevante for å sikre en helhetlig forvaltning av våre vassdrag. Vi vil trekke på de store miljøene rundt produksjonsplanlegging, fiskepassasjer, hydrologi og hydraulikk. Flere av disse faggruppene arbeider allerede sammen og vi ønsker å skape en møteplass hvor løsninger i grenseland mellom de tradisjonelle fagdisipliner kan presenteres for et bredere publikum. Vi ønsker å presentere nye forskningsresultater, nye metoder og verktøy så vel som eksempler på tiltak som er implementert.”

Seminariets program kan ses här.

I början av förra sommaren besökte jag Conte Lab vid Turner Falls, Massachusetts, USA. Labbet ligger vid Connecticut River och här sker en mängd forskning på vandrande fisk och fisk-passage i kraftverksmiljö, både i naturen och i laboratorium. Inomhus har de en enorm ränna, stor som en mindre å. Utomhus fanns en alldeles nybyggd plexiglasränna. I den nyggbyggda ränna undersökte bland andra Elsa Goerig och Theodore Castro-Santos “sprinting performance and swimming behavior/kinematics of American shad, brown trout and smallmouth bass”. Det kan till exempel handla om mot vilka vattenhastigheter kan de simma, hur långt och hur länge. Nedan visas några bilder från experimenten:

Rännan sedd ovanifrån. Fisken befinner sig i bassängen närmast i bild och kan, när den själv väljer, fritt simma uppströms in i rännan.

Rännan sedd ovanifrån. Fisken befinner sig i bassängen närmast i bild och kan, när den själv väljer, fritt simma uppströms in i rännan.

Conte3

Rännan sedd från sidan.

Conte5

Fisken märktes med pit-tags för att registerar deras rörelser i rännan. Märkena var  fastlimmade vid en krok som fästes i ryggfenan. Fisken filmades också vid vissa positioner i rännan.

Lea Schneider, doktorand vid Karlstads Universitet, har nyligen färdigställt sin introduktionsuppsats om den tjockskaliga målarmusslan och dess ekologi – “The ecology of the threatened thick-shelled river mussel Unio crassus (Philipsson 1788) with focus on mussel-host interactions”. Hon presenterar själv uppsatsen på “Unio Crassus for LIFE”-hemsidan: “The paper reviews freshwater mussel ecology in general and focuses on Unio crassus’ sexual strategy, larval development and the mussel-host fish relationship. Furthermore, information about the status and threats to freshwater bivalves is given as well as implications for conservation. In a later chapter of the paper I discuss the research questions of my doctoral studies. Worth mentioning herein are host fish mapping studies to identify fish hosts used by U. crassus. Also, the development of suitable mussel conservation strategies, such as mussel propagation and re-introduction represents a large part of my PhD.”

Läs uppsatsen här eller klicka på bilden nedan.

Foto från www.ucforlife.se

En forskningsrapport med titeln “Granö fiskavledare” har nyligen färdigställts. Författarna Jonas Christiansson, Simon Karlsson och Olle Calles introducerar den så här: “Två år, fyra säsonger, ca 11000mil i bil, nästan 300 märkta ålar, ett spräckt ögonbryn och ett dött rådjur. Ja, det är mycket slit, strul och lösningar som ligger bakom denna rapport som handlar om utvärderingen av den nya fiskavledaren i Granö, Mörrumsån. Vi hoppas att rapporten ska nå ut till intresserade privatpersoner samt professionella och den belyser verkligen behovet av att faktiskt utvärdera fiskvägarna som man bygger. Att inte bara förlita sig på att fiskvägen finns, och därför fungerar den, vilket inte alltid är fallet. Situationen för utvandrande blankål från Åsnen och i Mörrumsån har avsevärt förbättras i och med installationen av denna fiskavledare, men arbete återstår innan man besitter tillräcklig kunskap om exakt hur en avledare ska utformas på olika platser och hur detta ska kommuniceras till beställare, ingenjörer och tillverkare. Trevlig Läsning!”

Läs abstract här eller klicka på bilden nedan för att komma till rapporten.

Grano