Igår besökte Alfred Sandström och Thomas Axenrot från Sötvattenslaboratoriet (SLU) Karlstads Universitet och höll ett seminarium om deras arbete i Vänern. De pratade bland annat om kartläggning av de pelagiska och bentiska fisksamhällena, om signalkräftans situation i sjön och om ett satellitprojekt i uppstartsfas.

Provtrålning kombineras med hydroakustik för att ge en bild av de olika pelagiska fiskbestånden. I den hydroakustiska undersökningen använder man sig av ekolodsteknik och omtolkar de mottagna signalerna till fiskarter och tätheter. Undersökningen sker i transekter som tillsammans sträcker sig över 300km och täcker 4500km². Hela sjön tar ungefär två veckor att kartlägga. Provtrålning sker på utvalda platser och på olika djup  – grunt, vid språngskiktet och djupt. Man har undersökt artsammansättning och fisktäthet på olika platser i sjön varje år sedan 1995. Nors är den dominerande arten i pelagialen, men biomassan av både siklöja och gös kan på vissa platser vara betydande.

Botten- och strandnära fisksamhällen följs i utvalda områden och undersöks med översiktsnät. I Vänern styr djup och produktivitet i hög utsträckning vilken artsammansättning man finner i ett visst område. Till exempel utmärker sig fyra näringsrika områden i sjön (1% av sjöns yta) som artrika och som viktiga rekryteringsområden för kommersiella arter (men är också övergödda).

Signalkräftan har satts ut i Vänern under en betydande tid, troligtvis sedan 1969. Även om bestånden ökat under senare år, och tätheterna kan vara relativt höga i vissa områden, har den ännu ej koloniserat hela Vänern. Spridning av signalkräftan i sjön, som naturligt är ganska långsam, förväntas fortgå framöver. Vänern har historiskt inte haft mycket kräftor vilket i sig gör de ekologiska effekterna i systemet viktiga att studera. En viss oro för flodkräftans öde i omkringliggande tillflöden finns också.

Och så det nystartade satellitprojektet. Genom att kolla på Vänern med satelliter kan man uppskatta primärproduktion, temperatur, vattnets grumlighet och få mått på humushalter. Med satellit kan man kolla på hela sjön många gånger per år och får därigenom mätvärden som i omfång och provtagninsgsfrekvens aldrig kan erhållas genom arbete direkt från sjöns yta. Satellitdata kan sedan, med hjälp av andra mer direkta provtagningar, omvandlas till värden relevanta för att kolla på tex. fiskbestånden, produktivitet osv.

Efter seminariet fortsatte diskussionerna eftermiddagen igenom. Och såklart pratades det en del om lax och öring också.

Håll koll på vår Kalender för att inte missa framtida intressanta seminarier.

I förra veckan var jag i Norrland för fiske i Padjelanta och studiebesök vid diverse Norrlandsälvar. Utöver några fina öringar och en röding på fluga, hann jag med att få en guidad tur av Andreas Broman (Lst Norrbotten) längs Luleälven och Peter Rivinoja (SLU) till Piteälven, Byskeälven, Åbyälven, Sävarån, Umeälven och Vindelälven. Givetvis bjöds det på många stora laxar och en jättestorjätteantenn (se foton nedan). Norrfors nya fisktrappa och nedströmsavledare är imponerande med både VAKI- och PIT-system. Längst ner i trappans ingång, där attraktionsvattnet från minikraftverket mynnar, stod hundratals feta laxar och väntade på rätt tillfälle att bege sig in i trappan (se foto nedan). Återstår att se om det nya passagecentrat presterar lika bra som det är snyggt och stort? Stort tack till Peter och Andreas!

Konferensen Oikos 2012 går av stapeln vid Karlstads universitet 31 januari – 2 februari 2012 och du kan nu anmäla dig och skicka in ditt abstract!

Mer information finns på: http://oikos.nrrv.se/

Som vanligt är alla former ev ekologi representerade vid mötet, men i år slår vi ett extra slag för tillämpad ekologi och didaktik, eftersom det är två av Karlstads universitets starka sidor. Dessutom anordnar vid en kvadrupelföreläsning med efterföljande debatt på temat Ekologins/Ekologens roll i samhället”, så gå in och kolla vilka spännande föreläsare vi fått tag på! Svenska föreningen Oikos är en förening för svenska  ekologer, framför allt sådana med anknytning till och intresse av forskning. Nedan finner du en länk till vår affisch, så varför inte klicka påden och öppna den högupplösta versionen, skriv ut i färg och sätt upp på din arbetsplats eller annan lämplig plats där ekologer vistas!?

P1:s Vetenskapsradion rapporterar från restaureringsarbeten i Vindelälvens biflöden. Hör bl.a. Daniel Palm från SLU berätta om arbetet.

I dag träffades representanter från Älvräddarna, Vattenfall, Landsbygds- och Miljödepartementen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Vattenmyndigheten Västerhavet, Karlstads universitet och SLU i Göteborg för att diskutera fiskpassager vid vattenkraftverk. Under förmiddagen presenterade Olle Calles NRRV:s forskning och därefter presenterade Peter Rivinoja motsvarande forskning vid SLU.

Under eftermiddagen besöktes Bosgårdens kraftverk som ägs av Vattenfall.

Där presenterade man vilka åtgärder som genomförts tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland och Fiskeriverket. Andreas Bäckstrand och Anna Ek (i mitten nedan) visade bl.a. den naturlika fiskvägen (till vänster nedan) och systemet för förbättrad nedströmspassage (till höger nedan).

Slutseminarium Elforsk forskningsprogram “Vattenkraft – miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten” – Etapp III – Larry Greenberg & Olle Calles.