Imorgon, tisdagen den 14 Maj, kommer Anna Hagelin att hålla ett seminarium om lekfiskvandrande laxfisk i Klarälven.

Det sker kl. 13.15 i sal 5F416 på Karlstads Universitet. Alla är välkomna! Större sällskap kontakter John Piccolo för förbokning.

Anna Hagelin med en lekvandrande lax

Fångst i Hällekis

Under 2013-2014 genomför Karlstads universitet i samråd med Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) samt Sveriges lantbruksuniversitet en undersökning om sportfisket i Vänern, där ett syfte är att öka kunskapen om sjöns bestånd av lax och öring.

Hamnlägen och sjösättningsramper runt sjön kommer att besökas, bl.a. för att se hur stort intresset för trollingfisket är. I samband med dessa besök delas fångstrapporteringsenkäter ut för att få in information om hur fångsternas sammansättningar ser ut på olika platser i sjön. Bli därför inte förvånade om era bilar är ”lappade” när ni kommer tillbaka efter en fisketur.

Efter ett antal besök vid olika hamnar runt Vänern kan jag konstatera att intresset kring fisket är stort. Jag har träffat många trevliga och positivt inställda fiskare och jag är jättetacksam för alla enkäter som skickas in. Ju fler inskickade enkäter, desto bättre underlag och förståelse för fisken i sjön. Genom fångstrapporter kan vi följa fiskets utveckling och tendenser, vilket underlättar arbetet för ett bra och hållbart fiske.

Vi vill gärna komma i kontakt med fler lax och öringsfiskare som vill bidra med information kring sina fisketurer. Era kunskaper och rapporter vore värdefulla. Tveka därför inte att höra av er till anders.andersson@kau.se. Hoppas på positiv respons och ett fortsatt bra fiske i Vänern.

/Hälsningar Anders

Spikens fiskeläge på Kållandsö

Nu efter en tung vecka kan jag glatt säga att ryssjan står helt klar i vattnet sedan igår och fisket har börjat. Under veckan fick några av oss känna hur tungt det är att bygga en riktigt ryssja i form av träningsvärk. Men nu när allt är färdigt känns det så mycket bättre. Vi har också redan lyckats få de första fiskarna. Igår var det en gädda, två sikar och en stationär öring. I dag fick vi en gädda, två sikar, en lax-parr och fyra vilda öringar varav två var smoltifierade. Men nu när allt har börjat så här bra utan några större problems är det dags att knacka träd och önska att allt forsätter som det har börjat. Det kommer möjligen ta en vecka eller mer innan laxsmolten börjar röra sig så hoppas vi kommer få gott om öring innan dess.

Mvh Teemu

Thomas och Johannes syr ledningsnäten till toplinan

Fångsarmarna redo att leda in fisken i ryssjan

Sik från klarälven

Årets första öringsmolt

Johannes släpper märkta fiskarna tillbaks några kilometer uppströms fällan

Nu finns äntligen rapporten “Lax och öring i Klarälven – möjligheter för vild fisk och kvalité på odlad fisk” tillgänglig online. Författare är Eva Bergman, Larry Greenberg, Johnny Norrgård och John Piccolo från Karlstads Universitet, samt Monika Schmitz – numera stationerad i Uppsala.

Abstractet lyder som följer:

“Data från 1800-talet visar att fångsterna av lax och öring i både älv och sjö varit mycket högre än idag. Storskaliga dämmen, kraftigt fiske i Dejeforsen, nio kraftverk i den svenska delen av Klarälvens huvudfåra, och användandet av älven för timmerflottning har bidragit till detta. Efter att utsättning av kompensationsodlad fisk startade ökade fångsten igen, även om den fortfarande är låg.

Fältundersökningar av vild laxsmolt visade att 16 % av smolten klarade sig hela vägen förbi de åtta kraftverken mellan Edebäck och Forshaga. Under studien var vattenföringen, och därmed spillet, lågt, vilket troligen bidragit till de höga förlusterna. Normalt spills det inte under hela smoltvandringsperioden, vilket är olyckligt.

Lax och öring uppfödda under normala odlingsförhållanden är oftast större och fetare än vild fisk. Vi födde upp lax med olika fodertyper och fodermängder. Mängden föda påverkade laxens tillväxt och smoltmognad, och lax som fått fettfattigt foder var mest ”naturlik”. Den klarade också vandringen bäst, 80 % tog sig till Vänern medan 55 % av laxen som fått normalt eller lite foder. Bara 20 % av tidigt könsmogna hanar tog sig till Vänern.

Rapporten avslutas med implikationer och förslag till åtgärder och fortsatta studier.”

Och den kan laddas ned i sin helhet här.

Nu har våren kommit till Djupadalsbäcken. Isen har smält och vattnet sjunkit undan något. Valborg firades genom att pejla fisk: 110 märken pejlades, varav en handfull högst troligt är döda fiskar/tappade märken. Ändå verkade det som om många har överlevt vintern. Nu när den naturliga isen är borta, finns det en chans att de simulerade istäckena ger effekt, då det är dags för öringarna att börja äta aktivt. Inom kort kommer dock konstruktionerna att tas bort och fiskarna ska elfiskas för att mäta vinteröverlevnad och viktförändringar.

I lördags (27/4) besökte Karlstads universitet tillsammans med Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund samt SLU smoltutsättningarna i Dalbergså som inbjudna gäster, även Länsstyrelsen Västra Götaland fanns på plats. Huvudansvariga för arrangemanget var sportfiskeklubben Silverlaxen, som genom ett bra initiativ och med bidrag från sponsorer gjort det möjligt att plantera ut 4000 öringsmolt, med syfte att förbättra sportfisket i Vänern. Som ni kan se på bilderna var intresset stort och mycket folk fanns på plats. Nätkassen med smolt bogserades ut från Dalbergså en bit utanför mynningen i sjön där de frisläpptes (se bild). Förutom dagens höjdpunkt, utplanteringen av smolt, bjöd också dagen på guidat trollingfiske, god mat, underhållning och vackert väder. Fisket i sjön var också bra och flera fina fiskar landades.

Tack för ett trevligt arrangemang!

/Anders

Grisarna, Hammarö sydspets

Hej,

Mitt namn är Anders Andersson och jag började mina doktorandstudier vid Karlstads universitet under vintern. Jag kommer att arbeta mycket kring frågor om Vänerns fisksamhälle, och min första studie, vilken handlar om fisketrycket i sjön håller nu på att ta form.

Ekosystemet Vänern är stort och samtliga arter inom näringsväven kommer vara av intresse för mina studier även om lax och öring är extra intressanta. Detta till följd av att Karlstads universitet under ett antal år arbetat med forskning om lax och öring i Klarälven. Där finns fortfarande mycket intressant att studera men något vi idag saknar kunskap om är vad som händer under laxens levnadstid i Vänern.  För att få en helhetsbild över laxens levnadscykel är det därför viktigt att även studera vad som sker i sjön. Hur rör sig fisken? Vad äter den? Finns det skillnader mellan lax och öring, vild kontra odlad? Detta är bara några få av många frågor som kan ställas. En annan fråga är hur stor dödligheten är i sjön? Fisken kan dö av naturliga orsaker som följd av konkurrens eller predation men en hel del fisk tas också upp inom det populära fisket.

I Vänern råder fritt fiske med handredskap vilket innebär svårigheter att uppskatta hur många sportfiskarna är, hur mycket de fiskar och hur mycket fisk som dras upp. Jag fiskar själv en hel del till vardags och anser att vi behöver öka kunskapen om våra vatten för att på bästa sätt kunna förvalta naturresurserna väl, och även i framtiden ha ett bra fiske.

Därför söker jag efter intresserade sportfiskare som kan tänka sig att föra dagbok över sina fisketurer och fångster. Dessa data skulle vara oerhört värdefulla och bidra med viktig information om Vänerns fiskbestånd. Om du är intresserad, maila mig gärna på anders.andersson@kau.se.

Mer info om studien kommer.

/Hälsningar Anders

För att följa upp blogg-inlägget om laxkramningen, så var vi i somras på studiebesök vid Fortums kompensationsodling i Gammelkroppa. Här odlar Fortum lax och öring från Klarälvens och Gullspångsälvens stammar. Fiskens föräldrar fångas i fällan i Forshaga och kramas på rom respektive mjölke. Äggen befruktas med mjölken och utvecklas i rombackar på odlingen. Därefter lever de små juvenilerna i kar – ungefär en kvadratmeter – stora medan de växer till sig. Ungefär 20 000 yngel lever tillsammans i de här karen:

När fisken växt tills sig lite mer överförs de till större tankar (ungefär 50 kvadratmeter). När fiskarna slutligen smoltar – ofta efter 2år – släpps de ut i Klarälven (där även den odlade Gullspångsfisken sätts ut). En del fisk sätts också ut på utvalda platser i Vänern. Utsättningarna sker för att kompensera fisket för minskad fiskproduktion på grund av vattenkraftverk i de båda älvarna.

Även om odlingen främst är inriktad på lax och öring från Klarälven och Gullspångsälven, så odlar man även andra varianter av öring. Dessa odlas också till större storlekar. På bilden ovan ser vi, om jag inte missminner mig, just en sådan fisk – den snabbväxande Konnevesi-öringen – som sätts ut i vissa sjöar för att gynna det lokala sportfisket.

Mängden utsatt fisk varierar något mellan olika år. Men ett riktvärde från vattendomarna är att ca 75 % som sätts ut skall vara lax och 25 % öring. Klarälven ska kompenseras med 150 000 smolt/år och Gullspångsälven med 25 000 smolt/år.

En stor man har gått bort! Göran Ulfsparre har varit Emåns och Emåöringens främste beskyddare och var aktiv inom fisket och fiskevården under lång tid. Karlstads universitet har forskat i Emån sedan 2001 och Göran har alltid visat stort intresse för forskningen och bidragit till densamma med sin erfarenhet och sitt kunnande. Göran tvekade aldrig att säga när han tyckte delar av projekten var konstigt planerade eller onödiga. Göran kommer saknas av många, inklusive mig själv.

Igår jobbade jag och examensarbetaren Simon (samtidigt som ett gäng byggarbetare från NCC) vid Edsforsens kraftverk i Klarälven. NCC-arbetarna bygger ut brobanan på dammen medan vi flyttade och testade loggrar och antenner. Loggrarna tar emot signalstyrkor från radiosändarna som är fästa på laxar och öringar i älven. Vi vill få en så god bild av de radiomärkta fiskarnas rörelser i dammen som möjligt. Detta gör logger-placeringarna och antennernas riktning väldigt viktigt. Det, att vi lär oss med tiden och att vi tvingas parrera mer eller mindre oväntade driftstörningar, gör att vi med jämna mellanrum flyttar och ändrar logger och antenn-positioner.

Igår flyttade vi tillbaka en logger till spillet – efter att vinterns data-analyser visat att det var en postion som gav bra data för att analysera passage – och återinstallerade tillfälligt borttagna loggrar vid gallret.

För att grovt testa vilken signalstyrka de olika loggrarna tar emot vid olika platser fick Simon gå omkring dammen med en sändare på ett rep och sänka ner den vid lämpliga platser – samtidigt som vi läste av mottagna signalstyrkor vid loggern. Det såg bra ut! Nu hoppas vi på fina och tydliga resultat när fisken väl börjar vandra nedströms efter vintervilan!

Efter pysslandet vid Edsorsen fortsatte vi uppströms och pejlade in den övervintrande lax- och öringkelten. De flesta fiskar höll sig vid samma plats som i Januari. Men några enstaka hade rört sig mindre sträckor. Nu ser både vi och, skulle jag tro, fisken fram emot våren…