Nu efter en tung vecka kan jag glatt säga att ryssjan står helt klar i vattnet sedan igår och fisket har börjat. Under veckan fick några av oss känna hur tungt det är att bygga en riktigt ryssja i form av träningsvärk. Men nu när allt är färdigt känns det så mycket bättre. Vi har också redan lyckats få de första fiskarna. Igår var det en gädda, två sikar och en stationär öring. I dag fick vi en gädda, två sikar, en lax-parr och fyra vilda öringar varav två var smoltifierade. Men nu när allt har börjat så här bra utan några större problems är det dags att knacka träd och önska att allt forsätter som det har börjat. Det kommer möjligen ta en vecka eller mer innan laxsmolten börjar röra sig så hoppas vi kommer få gott om öring innan dess.

Mvh Teemu

Thomas och Johannes syr ledningsnäten till toplinan

Fångsarmarna redo att leda in fisken i ryssjan

Sik från klarälven

Årets första öringsmolt

Johannes släpper märkta fiskarna tillbaks några kilometer uppströms fällan

Nu finns äntligen rapporten “Lax och öring i Klarälven – möjligheter för vild fisk och kvalité på odlad fisk” tillgänglig online. Författare är Eva Bergman, Larry Greenberg, Johnny Norrgård och John Piccolo från Karlstads Universitet, samt Monika Schmitz – numera stationerad i Uppsala.

Abstractet lyder som följer:

“Data från 1800-talet visar att fångsterna av lax och öring i både älv och sjö varit mycket högre än idag. Storskaliga dämmen, kraftigt fiske i Dejeforsen, nio kraftverk i den svenska delen av Klarälvens huvudfåra, och användandet av älven för timmerflottning har bidragit till detta. Efter att utsättning av kompensationsodlad fisk startade ökade fångsten igen, även om den fortfarande är låg.

Fältundersökningar av vild laxsmolt visade att 16 % av smolten klarade sig hela vägen förbi de åtta kraftverken mellan Edebäck och Forshaga. Under studien var vattenföringen, och därmed spillet, lågt, vilket troligen bidragit till de höga förlusterna. Normalt spills det inte under hela smoltvandringsperioden, vilket är olyckligt.

Lax och öring uppfödda under normala odlingsförhållanden är oftast större och fetare än vild fisk. Vi födde upp lax med olika fodertyper och fodermängder. Mängden föda påverkade laxens tillväxt och smoltmognad, och lax som fått fettfattigt foder var mest ”naturlik”. Den klarade också vandringen bäst, 80 % tog sig till Vänern medan 55 % av laxen som fått normalt eller lite foder. Bara 20 % av tidigt könsmogna hanar tog sig till Vänern.

Rapporten avslutas med implikationer och förslag till åtgärder och fortsatta studier.”

Och den kan laddas ned i sin helhet här.

Nu i veckan började ett litet byggnadsprojekt i Klarälven norr om Edebäcks kraftverk. I ett INTERREG-projekt som utförs av Länsstyrelsen Värmland och Kau ska en smoltryssja byggas för att skatta hur mycket vild lax det produceras i Klarälven. Med ryssjan kommer vi försöka fånga de nedströmsvandrande smolten, märka laxsmolten och sedan släppa tillbaks dem i vattnet uppströms och fånga några av dem igen. Med hjälp av återfångstdata kan vi sedan beräkna hur mycket smolt som är på väg ut mot Vänern.

I måndags började vi med installationen av smoltryssjan. Thomas Hasselborg från Norrbottens Länsstyrelse är med för att bidra med sin erfarenhet. Vi hoppas att ryssjan är fiskbar mot slutet av veckan, innan smolten börjar sin vandring.

Vi kommer med nya inlägg under projektets gång.

Mvh. Teemu, Oscar och Johannes

Järnstolparna ska ner i vattnet, med hjälp av råstyrka.

Järnstängarna i vattnet. Senare ska de fungera som stöd för ledningsnäten.

Thomas Hasselborg från Norrbottens länsstyrelse

Nu har våren äntligen på allvar kommit till Klarälven och Värmland. Isen har smällt på de flesta platser i älven, vattnet flödar ymningt och det har börjat röra sig bland de övervintrande lax-kelten. Det såg vi under veckans pejlning av den radiomärkta laxen (och öringen) i Klarälven. Nu ska det bli intressant att följa vårens nedströmsvandrande kelt!

En isfri älv i höjd med Stöllet.

I biflödet Höljan har våren kommit med ett rejält flöde.

Vid Edsforsens kraftverk finns isen fortfarande kvar, men den är på kraftig tillbakagång!

Under tisdagens (26/3) bibliotekskväll på Karlstads Stadsbibliotek kommer Mikael Svensson och vår universitetskollega Jan-Olov Moberg visa fotografier och berätta om Klarälven /Göta älv – om vattnet och kulturen runt det.. Resan börjar i en liten bäck i Härjedalen, slingrar sig genom norska fjällvärlden, rinner genom hjärtat av Värmland innan den mynnar ut i Vänern, därefter Göta älv och till sist ut i Västerhavet.

Fokus ligger på fotografierna och det hela är en del av lanseringen av deras bok – Nordens längsta vattendrag.

Tid: kl. 19:05 – 20:15
Plats: Karlstads stadsbibliotek
Adress: Bibliotekshuset, Västra torggatan 26, Karlstad

En bild ur boken, tagen vid Isterforsen, Hedmark fylke, Norge – innan elva blir Klarälven.

För att följa upp blogg-inlägget om laxkramningen, så var vi i somras på studiebesök vid Fortums kompensationsodling i Gammelkroppa. Här odlar Fortum lax och öring från Klarälvens och Gullspångsälvens stammar. Fiskens föräldrar fångas i fällan i Forshaga och kramas på rom respektive mjölke. Äggen befruktas med mjölken och utvecklas i rombackar på odlingen. Därefter lever de små juvenilerna i kar – ungefär en kvadratmeter – stora medan de växer till sig. Ungefär 20 000 yngel lever tillsammans i de här karen:

När fisken växt tills sig lite mer överförs de till större tankar (ungefär 50 kvadratmeter). När fiskarna slutligen smoltar – ofta efter 2år – släpps de ut i Klarälven (där även den odlade Gullspångsfisken sätts ut). En del fisk sätts också ut på utvalda platser i Vänern. Utsättningarna sker för att kompensera fisket för minskad fiskproduktion på grund av vattenkraftverk i de båda älvarna.

Även om odlingen främst är inriktad på lax och öring från Klarälven och Gullspångsälven, så odlar man även andra varianter av öring. Dessa odlas också till större storlekar. På bilden ovan ser vi, om jag inte missminner mig, just en sådan fisk – den snabbväxande Konnevesi-öringen – som sätts ut i vissa sjöar för att gynna det lokala sportfisket.

Mängden utsatt fisk varierar något mellan olika år. Men ett riktvärde från vattendomarna är att ca 75 % som sätts ut skall vara lax och 25 % öring. Klarälven ska kompenseras med 150 000 smolt/år och Gullspångsälven med 25 000 smolt/år.

Igår jobbade jag och examensarbetaren Simon (samtidigt som ett gäng byggarbetare från NCC) vid Edsforsens kraftverk i Klarälven. NCC-arbetarna bygger ut brobanan på dammen medan vi flyttade och testade loggrar och antenner. Loggrarna tar emot signalstyrkor från radiosändarna som är fästa på laxar och öringar i älven. Vi vill få en så god bild av de radiomärkta fiskarnas rörelser i dammen som möjligt. Detta gör logger-placeringarna och antennernas riktning väldigt viktigt. Det, att vi lär oss med tiden och att vi tvingas parrera mer eller mindre oväntade driftstörningar, gör att vi med jämna mellanrum flyttar och ändrar logger och antenn-positioner.

Igår flyttade vi tillbaka en logger till spillet – efter att vinterns data-analyser visat att det var en postion som gav bra data för att analysera passage – och återinstallerade tillfälligt borttagna loggrar vid gallret.

För att grovt testa vilken signalstyrka de olika loggrarna tar emot vid olika platser fick Simon gå omkring dammen med en sändare på ett rep och sänka ner den vid lämpliga platser – samtidigt som vi läste av mottagna signalstyrkor vid loggern. Det såg bra ut! Nu hoppas vi på fina och tydliga resultat när fisken väl börjar vandra nedströms efter vintervilan!

Efter pysslandet vid Edsorsen fortsatte vi uppströms och pejlade in den övervintrande lax- och öringkelten. De flesta fiskar höll sig vid samma plats som i Januari. Men några enstaka hade rört sig mindre sträckor. Nu ser både vi och, skulle jag tro, fisken fram emot våren…

För några månader sedan var några av oss på studiebesök under laxkramning vid fiskfällan i Forshaga.

Laxen fångas under sin lekvandring i Klarälven, de flesta vilda laxar körs med bil uppströms förbi åtta vattenkraftverk och släpps sedan ut för att leka i älven. Men några fiskar sparas för att bli föräldrar till fiskarna i Fortums kompensationsodling. Dessa fiskar hålls under en tid i bassäng. När det tillslut är dags för lek kramas honorna på ägg medan hannarna kramas på mjölke. Ägg och mjölke blandas, äggen befruktas och tillåts utvecklas i rombackar på odling. De unga laxarna växer sedan till sig på odling under ungefär 2 år innan de som smolt sätts ut i naturen.

De flesta smolt sätts ut i Klarälven nedan Forshaga kraftstation och får själva vandra den sista älvsträckan ut till sjön. Detta gör att de präglas till Klarälvens vatten och även återkommer hit för att leka efter att de växt till sig under några i sjön. Både odlad Klarälvslax och odlad lax från Gullspångsälven släpps ut i Klarälven. Detta innebär att den odlade Gullspångslaxen också återvänder till Klarälven – vattnet som den präglats på.

I den här filmen ser vi kramning av just Gullspångslax.

(foto från aftonbladet.se)

En stor del av laxarna och öringarna överlever leken och börjar vandra åter mot Vänern, oftast på hösten efter lek eller under följande vår. Men väldigt många av dem verkar gå sitt slut till mötes vid något av de åtta vattenkraftverk som skiljer lekplatserna från Vänern.

Men många är inte alla, även bland fiskarna finns individer som lyckas med det lilla extra . Av alla våra radiomärkta lekfiskar har en (1) fisk, frekvensnummer 2102, utmärkt sig genom att övervinna kraftverk efter kraftverk. 2102 – en öring – lekte runt månadsskiftet September-Oktober i Höljan, ett biflöde till Klarälven nordväst om Höljes. Därefter påbörjade den nedströmsvandringen mot Vänern, en resa på betydligt mer än 200km. Den passerade sista stora hindret, kraftverket i Forshaga, i mitten av November. Nu finns det alltså en liten chans att 2102, tillskillnad från de flesta andra fiskar, kommer att återvända till Klarälven och leka ytterliggare en gång.                                                                                           

2102 är en hane. När han märktes i Forshaga den 13 Juni i somras var han 57cm lång och vägde 1,6kg.

Förövrigt har Zlatan Ibrahimovic – 2102:s motsvarighet på fotbollsplanen – en karp tatuerad på ryggen. Karpen ska passande nog symbolisera hopp och mod.

Vi, alltså forskargruppen Naturresurs Rinnande Vatten på ämnet biologi vid Karlstads universitet, medverkar i det Interregfinansierade projektet Vänerlaxens fria gång. Under två år har vi genomfört projekt i Klarälven i syfte att lära oss mer om laxens biologi i Klarälven. För att kunna genomföra en god förvaltning av ett ekosystem måste man ha goda kunskaper om de arter man vill förvalta. Laxen är en sådan art och våra olika projekt syftar till att lära oss mer om laxens olika livsstadier i älven. Var leker den? Hur många utlekta fiskar överlever och tar sig ut i Vänern igen? Hur många överlever till olika ålder? Hur många kommer tillbaka för att leka? Hur många lyckas vi fånga i Forshaga? Alla dessa frågor söker sina svar och vi ska försöka svara på en del av dem. Målsättningen är att i slutet av projektet kunna göra en god bedömning av hur mycket lax som finns och kunna identifiera de svaga perioderna i laxens livscykel. När man har den kunskapen blir det lättare att lägga grunden till en bra förvaltning som förhoppningsvis kan leda till ett starkare bestånd av den vilda laxen i Klarälven.

Under 2012 har vi haft fem olika delprojekt igång i Klarälven. Våra studier har berört 1) lekfiskens vandring från Vänern upp till Forshaga, 2) lekfiskens vandring från Edebäck till sina lekområden, 3) keltens vandring nedströms, 4) smolten uppströms Edebäck och 5) smoltens vandring från Forshaga till Vänern.

I årets redovisning redovisar vi dels vad som gjorts, vilka preliminära resultat vi hunnit få fram hittills samt i aktuella fall kortfattat hur de fortsatta studierna ser ut. Dessutom beskriver vi en studie om vild smolts nedströmsvandring som vi skulle vilja göra 2013. Vi vill också påpeka att det är väldigt obearbetade siffror som redovisas och att det ännu är för tidigt att dra för stora slutsatser av det redovisade materialet. Vi arbetar vidare med analyserna och redovisar våra slutsatser allteftersom datamaterialet är färdigbearbetat.

Läs rapporten här: Vänerlaxens fria gång – Redovisning av fältarbetet 2011-2012