I dag på påbörjades Karlstads universitets projekt tillsammans med Politecnico di Torino (Polito) som finanisieras av Regione Piemonte går ut på att öka kunskapen om den utrotningshotade marmoröringen. Vi ska studera hur vuxna marmoröringar vandrar mellan Italiens största flod Po och ett av de största biflödena, Dora Baltea. Claudio o co från Polito har förberett flera veckor och dag var det dags att fånga fisk.

Vattentemperaturen var 6 grader trots att solen gassade och gav oss 25 grader i skuggan. Den första marmoröringen fångades i Dora Baltea vägde knappt 4 kg och var ett praktexemplar! Sedan väntade vi… och väntade… ingen mer öring.

Vi åkte vidare nedströms till Po där det dock bara blev malar! Vi provar lyckan vidare i morgon och hoppas vi får användning för alla våra 40 radiosändare. Det var många som slet så att svetten lackade… Claudio (med på märkningsfoton), Massimo, Stefano, Michele, Matteo, Tommaso och Andrea (foto). Dessutom många frågor och trevligt bemötande från besök av en massa besökande ”Park officers” från ”Fluvial park Po-Torinese”.

 

Vi på projekt Eldbäcken vill önska God Jul genom att dela med oss av lite fina bilder från vårt besök i Tyskland.

           Martin, Lea & Bene

 

Den 30 november höll Lea Schneider sin presentation av sitt masterexjobb ”The effect of biocanal design on benthic fauna assemblages in the Eldbäcken system, Sweden” på sitt universitet i Freising, Tyskland.

Lea har under 2011 tillbringat ungefär ett halvår vid Karlstads Universitet där hon har deltagit i provtagningar och bestämning av bottenfauna i projektet Eldbäcken. En del av informationen som samlats in har analyserats av Lea som en del av hennes examensarbete.

 

Presentationen genomfördes på engelska så att även de svenska representanterna (Martin och Stina) kunde hänga med och fick ett gott mottagande av de tyska åhörarna.

 

Under besöket fick vi även en rundvandring på universitetet och på avdelningen för “Aquatic Systems Biology“, vilken låg i ett charmigt gammalt hus bredvid ett vattendrag.

 

Stina fick även möjlighet att prova på en för henne ny teknik att samla in bottenfauna på.

Detta genom att använda en ”dammsugare” gjord av en pump från badrummet i en husvagn. Med hjälp av denna kunde substratet dammsugas och bottenfauna från olika microhabitat samlas in.

            En glad Stina, Jörg Brandner, professor Geist och Lea.

Vi fick även tillfälle att träffa flera andra forskare och doktorander, vilka berättade om sina projekt. Något som var väldigt intressant och lärorikt.

Ett stort tack till alla kunniga, trevliga och
hjälpsamma människor på universitetet i Freising!

…eller i alla fall från ovan! Tittar man noga kan man t.o.m. se de små gölarna! Klicka på bilden för att komma till Google maps och originalet.

 

Sedan några veckor tillbaka är kompositgallren i Granö, Mörrumsån, på plats. För information om kompositgaller, se Compracks hemsida.

Vid ett besök på plats 18 november inspekterades de humusbruna gallren och den kran (foto vänster) som ska göra det möjligt att lyfta ålsumpen/buren från brunnen (foto mitten) till det fordon som används för att frakta ålen förbi alla kraftverk ner till havet. Ingångarna till fångstsystemet syns en bit ner på gallren (foto höger).

 

 

 

Gallret rensas genom att det sänks mot botten och vattnet spolar rent det, varvid det höjs igen. Lennart (till höger på fotot till vänster), meddelar att de första veckornas drift tyder på att få löv fastnar och att övrigt drivgods ansamlas vid ytan, vilket borde tala för att “självrensen” ska funka.

 

Här kommer sammanställningen på ålfångsterna under 2011, för varje fälla.

Nu är det dags för årets sista ålometer. Det önskade målet på 1000 blankålar uppfylldes inte men det blev ett bra resultat trots vattenföringen. Fällorna i Forsa och Östra Frölunda är rivna, de andra är stängda för fångst för året. Kan säga att det är värre att riva en fälla än att bygga en. Även yngelfällorna är stängda, de slutade komma för en månad sedan. Nu sitter jag här på Tången ensam och håller på att städa och plocka hop mina saker inför lördagens hemfärd. Det har varit en kul, intressant och lärorik sommar. Aningen jobbigt mellan varven då vattnet inte varit så hjälpsamt under vissa tider i höst. Nu är i alla fall bänken sittbar och har varit så den sista veckan, kanske vattenståndet har stabiliserats inför vintern. Titta på bilden och se att fällan i Östra Frölunda fångar mer än ål. Nu återstår att datalägga de sista protokollen och se hur många ålar som blivit fångade i de skilda fällorna. Dessa data kommer i ett eget inlägg i slutet av veckan.

Nu har snart de sista ålarna vandrat ut från våra vatten. Manuell pejling har skett dagligen och resultatet kommer nedan.

Forsa: Det verkar vara en kvar uppströms fällan men signalerna är lite konstiga så vi vet inte riktigt ännu. Av dom som vandrat ut har jag fått tag på en, den är nedströms kraftverket i Axelfors. Hittade den idag så i morgon kommer fortsatt pejling att ske för att se om den lever eller inte.

Östra Frölunda: En märkt ål är kvar och hon verkar ha bestämt sig för att stanna ett år till. Vid kontroll av märkningsprotokoll visade det sig att silvergraden inte var så hög. Hon går ca 500 m upp och nedströms utsättningsplatsen och har gjort så sedan märkningen. Två ålar har kommit ganska långt ner. De har passerat kraftverken i Skåpanäs och Skogsforsen, tyvärr tog resan slut för en av dom vid Bällforsen. Där återfanns den död på gallret. Den andra har dock gått förbi i luckan och befinner sig nu ca två km nedströms Bällforsen. Den tredje är pejlad ca 300 m uppströms Skåpanäs, vi får se om den har kraft nog att klara kraftverken. Nu är det tre individer kvar att få tag på, vi får se om de hittas innan projektet är slut.

Vessigebro: Inga större skillnader från förra veckan. En är fortfarande kvar, oklart varför. Den enda som man har riktig kontakt med är den som fortfarande simmar runt mellan laxbron och gamla kraftverket i Herting. Då och då kommer svaga signaler från en andra individ på väg nedströms, hon verkar nästan bestämt sig att stanna i Ätran ett år till. Resterande lyser med sin frånvaro just nu men det är långt till älven långa sträckor och någon gång borde väl deras och min väg stämma så signalen kommer.

Torsdag förra veckan var det dags för den stora märkningen av ål från Ätran. Personal från SLU (Niklas Sjöberg), DTU (Kim Aastrup) och Havs och Vatten myndigheten (Ingvar Lagenfelt och Håkan Westerberg) kom upp till Östra Frölunda för att utföra denna märkning. Sumpade ålar i storlekar mellan 1,2 kg och  1,7 kg blev försedda med high tech sändare som skall visa deras väg från våra vatten till Sargassohavet. Då lite är känt om ålens vandringsvägar är detta ett ypperligt sätt att kunna följa dom en bra bit på vägen och se deras vandringsmönster. Under dagen försågs 24 ålar med två olika sändare som skall registrera skilda parametrar såsom djup, vattentryck och temperatur. Jag ser fram mot den rapport som visar dessa ålars vandring och vilken väg de tar. Ålarna släpptes vid Marstrand och skall jämföras med ålar som kommer från ett vattendrag helt utan vandringshinder, vilka ålar som har störst benägenhet att vandra snabbt återstår att se. Som sagt ser jag fram mot resultatet.

Nu är det dags för årets näst sista ål-o-meter. Det är nu bara en vecka kvar för att fånga ål. Fällan i Forsa stängdes idag och den i Östra Frölunda går samma öde till mötes i slutet av veckan. Som synes börjar det minska på fångsterna även för blankålen, det är som vanligt fällan vid Mölneby gård som fångar. Av veckans 22 fångade ålar kommer 20 just från den fällan. De andra två kommer från Forsa respektive Vessigebro. Ynglen har tagit vintersemester och har helt slutat vandra. En yngelfälla är borta och de andra står på tur att avvecklas för vintern. Just nu finns det ett visst mörkertal gällande antalet fångade ålar då alla protokoll ännu inte är genomgångna men det ser ut att bli mer än vad som visas denna vecka. Det har hänt en hel del under den gångna veckan, vissa händelser får sig egen post här på bloggen så håll utkik. I fredags hade vi besök av Ålgruppen i Ätran, en grupp som består av personer från inblandade kraftbolag. Vi träffades vid intaget i Ätrafors och tittade på fällor och galler. Sedan en sväng till Skärhultsbäcken för att titta på de installationer Flo har satt upp, det blev även en koll på levande ål från sumpen där. På fredag kväll var det dags för undertecknad att berätta lite om ål och ålprojektet för medlemmarna i Hallands Sportfiskeklubb. En härlig kväll med mycket trevliga människor, fler än jag borde träffa dom. Så till min bänk igen då, den kommer att få vara med till det bittra slutet. Nu har vattnet sjunkit igen och man kan sitta där för en fika, skall bli intressant att se om det kan bli någon sensationell bild i mitt sista inlägg här på bloggen.

Projektlanseringen av “Målarmusslans återkomst ger friskare åar” gick av stapeln i förra veckan i vackra Fyledalen i Skåne.

Det var en mycket lyckad tillställning med invignings- och välkomststal av projektledaren Ivan Olsson, länsöverdirektören Göran Enander

och en av markägarna i dalen, Carl Piper. Dessutom bjöds vi på sopplunch, dressinåkning och mingel med projektdeltagare och övriga intresserade:

Foton av Stephan E, Björn A, Sara F och Martin Ö.

 

Lanseringen var dessutom uppmärksammad i pressen:

http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_malmo?title=50_miljoner_kronor_satstas_for_att_radda_musslor&videoid=2083843

http://svt.se/2.33782/1.2572473/musslor_raddas_nar_aar_borjar_ringla?lid=puff_2572473

http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1563259/Hotade-aar-ska-fa-nytt-liv.html

http://www.skanskan.se/article/20111019/SJOBO/710199824/1016/-/50-miljoner-for-att-radda-musslor

http://sverigesradio.se/sida/arkiv.aspx?programid=61&date=2011-10-19 – spola fram en bit i sändningen.

http://www.ystadsallehanda.se/tomelilla/article1563095/En-stor-dag-for-malarmusslan.html

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4185&artikel=4764419

 

Invigningstalet av Göran Enander förevigat av Tuss (Ursula Zinko):

Projektet startar i januari 2012 och håller på t o m 2016.