beta

Ett låglutande galler (s.k. beta-galler). Då vattenhastigheten mot gallret alltid är mindre än svephastigheten längs med gallret sveps eller leds fisken mot gallrets slut. Vid gallrets slut finns flyktöppningen – tex. en eller flera ingångar till en bypass.

Låglutande galler används allt mer för att leda nedströmsvandrande fiskar till flyktöppningar och säkra pasagevägar förbi vattenkraftverk.Låglutande galler har tillexempel installerats för att passera nedströmsvandrande fisk i Ätran och Mörrumsån. Olle Calles, forskare vid Karlstads Universitet, leder en samling projekt som under det kommande året ska studera för- och nackdelar med låglutande galler med olika spaltvidd. Idén är att experimentellt testa hur låglutande galler med olika spaltvidd påverkar den avledande funktionen för laxsmolt och ål. Men även hydrauliska förhållanden (fallförluster) och drivgodsproblematik kommer att studeras under de olika spaltvidder. Hypotesen, vad gäller fisken, är att låglutande galler har både en fysisk och en beteendemässig avledande funktion. Detta innebär att även fisk som fysiskt kan passera gallret väljer att inte göra det utan att de i stället visar en preferens för flyktöppningarna. Genom att testa olika spaltvidder hoppas man kunna hitta en spaltvidd som är optimal för att kombinera fiskpassage och vattenkraftsproduktion.

Ålprojektet finansieras av Krafttag Ål medan lax experimenten finansieras av Energiforsks “Miljöprogram vattenkraft”.

Läs mer om ålexperimentet här: Betydelsen av spaltvidd på låglutande galler med avseende på ålpassage.

Ny artikel om Emån

Posted by Olle Calles | Projekt Emån

I dag kom  vårat papper om avledning av öringsmolt i Emån ut i tidsskriften Ecological Engineering! Ni kan kan läsa abstract för artikeln på tidsskriftens hemsida (klicka här!). Artikeln presenterades vid förra sommarens konferens i Barcelona och inom kort kommer även pappret om nedströmspassage i ätran ut på samma tidsskrift.  Ta en titt på alla biologins papper på nrrv.se genom att klicka här!

Vi önskar er alla en god fortsättning på det nya året och tackar för allt som hänt under 2010. En höjdpunkt från 2010 med ålaögon sett var Ålseminariet i Åhus som nu dessutom finns att beskåda i form av en film av Sydkustens Fiskeområde! Klicka nedan och ta en titt.

YouTube Preview Image

Det har alstrats en del rapporter och artiklar från arbetet i Emån och ni får gärna ta del av dem om ni hör av er till oss:

  • Brodin, M. (2004) Havsöringars och laxars lekvandring i anslutning till nybyggda omlöp i det reglerade vattendraget Emån. Master thesis, Karlstad University.
  • Calles, E.O. & Greenberg, L.A. (2005) Evaluation of nature-like fishways for re-establishing connectivity in fragmented salmonid populations in the River Emån. River Research and Applications, 21, 951-960.
  • Calles, E.O. & Greenberg, L.A. (2007) The use of two nature-like fishways by some fish species in the Swedish River Eman. Ecology of Freshwater Fish, 16, 183-190.
  • Calles, O. (2006) Re-establishment of connectivity for fish populations in regulated rivers, Karlstad University Press, Karlstad.
  • Calles, O. & Folkesson, J. (2003) Angående förhållandet mellan längd och höjd för öring i Emån. KARLSTADS UNIVERSITET. 5 pages.
  • Calles, O. & Greenberg, L. (2009) Connectivity is a two-way street – the need for a holistic approach to fish passage problems in regulated rivers. River Research and Applications, 25, 1268-1286.
  • Calles, O.E. & Greenberg, L. (2003) Use of PIT-tags in evaluating the effectiveness of fish by-pass channels in the regulated River Eman, Sweden. American Fisheries Society Annual Meeting, 133, 31.
  • Danielsson, A. (2005) Hur påverkas öringens (Salmo trutta) lekvandring av manipulerat flöde? How do artificial freshets affect the upstream migration of brown trout? (In Swedish with English abstract).Candidate thesis, Karlstad University.
  • Engqvist, T. (2009) Avledning av öringsmolt (Salmo trutta) från turbinintag. Guidance efficiency and mortality at power plant intakes. Master, Karlstad University, Karlstad.
  • Greenberg, L. & Calles, O. (2010) Restoring ecological connectivity in rivers to improve conditions for anadromous brown trout Salmo trutta. In: Proceedings from Freshwater Habitat Management for Salmonid Fisheries conference. (Eds P. Kemp), Vol. Blackwell publishing, Southampton.
  • Juhl, M. (2005) Passage efficiency for non-salmonid species in bypass channels in the River Emån. (In Swedish with English abstract). Master thesis, Karlstad University, Karlstad.
  • Månsson, C.J. (2007) Färnans (Leuciscus cephalus) vandring och ekologi i ett reglerat vattendrag. Master thesis, Göteborg, Göteborg.
  • Olson, M. (2005) Downstream migration of brown trout (Salmo trutta) smolts past hydropower plants in the River Emån. Master thesis, Karlstad University.

Stigande temperatur

Posted by olle.calles@gmail.com | Projekt Emån

Vattentemperaturen ökar nu stadigt i Emån och i Mörrum vilket börjar sätta fart på fiskvandringen igen. Vid Finsjö vandrar öringen fortfarande och inslaget av lax ökar. Även i Mörrum ökar laxen.

Utav tre streamermärkta laxsmolt som släpptes igår kväll återfångades två redan idag på morgonen i avledaren. Som tack för deltagandet i vår studie bjuder vi alla märkta fiskar på skjuts förbi två kraftverk.

På filmen återutsätter Jonas Christiansson, vår praktikant från Forshaga, två laxsmolt.

Storöring

Posted by Henrik | Projekt Emån

I morse när vi vittjade fällen åkte första havsöringsbesan (utlekt havsöring på väg ut till havet) ner i avledaren. Avledaren installerades förra året men driftsattes tyvärr precis efter att besorna vandrat förbi Övre Finsjö. Därför var dagens fångst extra rolig, fisken var i utmärkt kondition och hade börjat återfå sin silverdräkt.

Arbetet fortskrider

Posted by olle.calles@gmail.com | Projekt Emån

I dag har vi börjat sätta upp kamerautrustningen, en hel del pill innan inställningar och allt blir bra. Var också förbi Linnéuniversitetet och Olof Engstedt, mer känd som Mr. Gädda, för att hämta upp några PIT-stationer som de är hyggligt lånar ut. Vi tog en snabb titt i avledaren innan vi tog kväll och stötte på ett par som inte skämdes för sig…

En rad olika organismer utnyttjar avledaren vid Övre Finsjö. Men de här två hade nog helst velat vara ifred i sumpen...