Olle Calles rapporterar från Costa Rica:

“Jag är sedan några dagar i Costa Rica för att hjälpa nationella kraftbolaget ICE (där vi jobbar tillsammans med Luz Marina, Esteban och Yander) i gång med en första telemetristudie på den vandrande fiskarten ”bobo mullet”, Joturus pichardi. Vädret växlar mellan stekhett och fuktigt och tropiska skurar och ja… fuktigt… Stabila installationer av automatiska stationer bådar gott, men ingen bobo fångad ännu. Nya fångstförsök med kastnät (se foto) och elfiske nu! Undrar vilken teknik som är mest effektiv? Jag försöker undvika ond bråd död från myggor, fästingar och ormar… so far o good… Återkommer med nya rapporter, men nu blev det bråttom ut i fält! //OLLE”

Under sommaren besökte jag Lettland för att bistå det lettiska kraftbolaget Latvenergo med att utreda om möjligheterna finns att återetablera fria vandringasvägar för fisk i landets största älv Daugava. Daugava är en av Östersjöns största älvar och är t.ex. större än både Umeälven och Torne älv. Sedan cirka 40 år sätter tre stora kraftverk helt stopp för vandrande fisk, men man vill nu alltså undersöka möjligheterna till att återetablera fria vandringsvägar. De viktigaste vandringsfiskarna anses vara lax, vimma och nejonöga, men även arter som stör har historiskt förekommit och man arbetar med ett återintroduceringsprogram. I Daugava är det mesta av lekområdena indämda, med undantag för sträckan mot och in i Vitryssland. Uppströms det första kraftverket i Riga mynnar dock biflödet Ogre, som har potential som habitat för havsvandrande fisk. Riga är för övrigt en mycket vacker stad och människorna är mycket trevliga.

I slutet av förra veckan for Anna Hagelin, med mig som assistent, till Hundefossens kraftverk i Guldbrandsdalslågen för att märka fisk som en del av en undersökning av kraftverkets fisktrappas effektivitetet. Det är en parallel studie till den Anna driver vid Forshaga kraftverk i Klarälven. Vid Hunderfossen  brukar ungefär 700 migrerande öringar från sjön Mjösa vandra förbi årligen. De väger vanligtvis 3-4kg men lekfisk på upp till 12kg förekommer. Ovan kraftverket finns 60km älv med flera fina lekplatser.

En grupp öringar som vandrat upp i fisktrappan – där de räknas i en fiskfälla innan de får fortsätta uppströms – har redan märkts med Carlin-märken och transporterats nedströms igen. Ytterliggare en grupp fiskar ska fångas utanför fällan – alltså innan de upplevt trappan – och märkas. Genom att följa de märkta fiskarnas vidare öden vill man se hur effektiv trappan är – hur stor andel av de närvarande fiskarna som hittar upp i den och hur lång tid det tar.  Dessutom, genom att jämföra fisk som tidigare vandrat genom trappan men satts ned, med fisken som aldrig upplevt trappan hoppas man bättre kunna förstå hur viktig fiskarnas tidigare erfarenheter är för deras benägenhet att hitta och gå upp för trappan. Ett antal fiskar ska dessutom radiomärkas så att man ska kunna följa deras rörelser nedanför fällan i mera detalj.

Mer om själva märkningen kommer inom kort…

 

 

Migranet är ett projekt för att kartlägga, och underlätta bevarandet av, migrerande fiskar i Galicien (norra Spanien), norra Portugal och sydvästra Franrike. De vandrande fiskarna är hotade av vattenkraft, föroreningar, överfiske och klimatförändringar. Systematiserad kunskap om områdets vandrande fiskpopulationer är begränsad. Genom projektet hoppas man utveckla kunskaper om vandringen och de lokala vandrande fisk-populationerna. Arterna det handlar om är lax, öring, ål, havsnejonöga (som är en uppskattad matfisk i området), majfisk (Alosa alosa) och staksill (Alosa fallax).

Ett inslag om projektet från galicisk tv:

En liten ordlista för hemsida och Youtube-länk, svenska-spanska-galiciska:

fiskar – peces – peixes

lax – salmón – salmón

öring – trucha – troita

ål – anguila – anguía

nejonöga – lamprea – lampreia

staksill – saboga – sabela

majfisk – sábalo – zamborca

Här följer tre korta men vackra feel-good filmer från Freshwater Illustrated om livet i rinnande vatten. Trevlig helg!

Diversitet och entusiasm i Appalacherna:

—

Död ved och habitat restaurering i McKenzie River, västra USA:

—

Migrerande mountain whitefish i Colorado River

Imorgon, tisdagen den 14 Maj, kommer Anna Hagelin att hålla ett seminarium om lekfiskvandrande laxfisk i Klarälven.

Det sker kl. 13.15 i sal 5F416 på Karlstads Universitet. Alla är välkomna! Större sällskap kontakter John Piccolo för förbokning.

 

 

Nu är Fiskmarknad 2013 i Karlstad över för den här gången. De första två dagarna bestod av en mängd intressanta föredrag , möten och diskussioner på temat fiskvandring och åtgärder. Den tredje dagen vände sig till den intresserade allmänheten med bland annat pejlning, mussel- och fiskvisning, botaniserande bland bottenfauna, tipspromenad, elfiske-uppvisningar, sportfiskeinstruktioner på Sandgrundsudden, samt några kortare föredrag på Karlstads Museum.

De två första dagarna filmades, så eventuellt kan mycket av det intressanta innehållet bli tillgängligt online i framtiden. Abstracts till praten finns redan online här.

 

Den här veckan har vi besök av en grupp forskare från Vilt och fiskeriforskningsinstitutet i Oulu, Finland. Under tre dagar ska vi diskutera forskning om laxfisk och rinnande vatten. Den första dagen bestod av presentationer från några av workshopens deltagare.

Från KAU presenterade Larry Greenberg vår egen forskning, och pratade  om upp- och nedströmsvandring i Emån, Eva Bergman gav en bakgrund till vår forskning i Klarälven medan John Piccolo fyllde på om smolt-modelleringar och fällor och jag själv om om kelt migrationen.

Från Oulo pratade Aki Mäki-Petäys om Finlands National Fishpassage Strategy, som i breda ordalag bestod av att gå från utsättningar av odlad fisk till bibehålla och återställa naturligt reproducerande fisk-populationer. Prioritering av åtgärder, samarbeten, olika former av regleringar och ökad forsknings- och monitoringinsatser nämndes som viktiga delar av strategin. 55 åtgärder i 20 floder planeras under närmsta åren och prioriteringen baseras på naturliga bestånd, hotbilder och tillgängligt habitat. 

Jaakko Erkinaro höll en presentation om modellering av lax populationer medan Teppo Vehanen pratade om naturliga flöden med titeln ‘Setting environmental Flows in regulated rivers’. Dagen avslutades med att doktoranden Riina Huusko pratade om (den låga) smoltöverlevnaden under nedströmsvandringen i River Oulujoki och River Iiljoki. Väldigt få smolt når havet och utan dör på vägen. Mortalitet runt kraftverken är förknippad både med turbinpassagen och predation till följd av att fisken försenas vid kraftverksdammarna.

Imorgon följer en dag med presentationer och diskussioner. Och på torsdag besöker vi Gullspångsälven och fiskfällan i Klarälven.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Migration of Freshwater Fishes av Martyn C. Lucas och Etienne Baras är en imponerande sammanställning  om fiskars migration i sötvatten.

Författarna går till att börja med igenom allmänna drag i migrationen. Fysiologin bakom migrationen, alltså hur fiskarna överhuvudtaget kan migrara  – simförmåga, uthållighet, minne, syn, lukt, elektromagnetiskt sinne och så vidare.  De diskuterar också varför fiskar migrerar och skiljer på migration för att leka (reproducera sig), söka skydd, hitta mat samt sprida sig. Laxen, som kläcks i floden, lever där under sina första levnadsår, vandra ut till havet (eller i tex. Klarälvens fall –sjön!)  för att äta under år något eller några år och sedan åter vandrar åter upp i floden för att leka är det kanske mest klassiska exemplet på migrerande fisk. Men det är knappast det ända. Exempel på exempel radas upp i boken, allt från kortare migrationer från grunt till djupt vatten under vintrarna (tex. abborre) till flodmigrationer på hundratals mil (tex.  zungaron i Amazonas). Fiskar som leker och kläcks i sötvatten för att sedan vandra ut och äta upp sig till havs (anadroma fiskar tex. havsnejonöga) och fiskar som föds och leker i saltvatten för att sedan leva och växa till sig i sötvatten (katadroma fiskar tex. många ålar). Anadromi, att leka och växa upp i sötvatten men äta upp sig till havs, verkar vara vanligare i det näringsrikare vattnet i tempererade eller arktiska klimat. Medan katadromi, att istället födas i havsvatten och vandra in i floder och sjöar för att äta, verkar vara vanliga i tropiska områden där havet ofta är mindre produktivt.  Men vandringen mellan söt och salt vattten utgör bara en ytterligghet i fiskvandringens värld. Sen tillkommer alla fiskar som vandrar mellan olika miljöer inom sötvatten, potamodroma arter:  mört, braxen, gädda och asp  för att nämna några närliggande exempel.  Vandring mellan översvämningsmark och floder är väldigt utbredd, inte minst  i tropikerna där regn- och torrperioder bestämmer säsongsvariationen istället för våra vintrar och somrar.

Efter att författarna gått igenom fiskvandring i generella ordalag, där koncept blandas med konkreta exempel, följer ett långt avsnitt där migration inom olika fiskgrupper gås igenom. Från nejonögon till plattfiskar över allt från malar och abborrfiskar till laxfiskar och cyprinider. En sorts julkalender av fiskvandring – där man med fördel inte slukar allt på en gång – och där det familjära blandas med det väldigt exotiska. Ibland är det tur att det går att bildgoogla Macquaria novemaculeata, Alestes baremoze och andra fiskar som i alla fall inte fanns i mitt eget bildminne.

Bokens sista delar behandlar metoder som används vid undersökning av fiskvandring – fångster, observationer, fångst-återfångst, kemiska analyser (tex. av otoliter), märkningar och avancerad telemetri. Och tillämpad forskning – påverkan från vattenkraftverk, dammar, bevattning och andra mänskliga ingrepp i det rinnande vattnet, samt åtgärder av olika slag.

En läsvärd och faktaspäckad bok som målar både livets och fiskvandringens fantastiska mångfald.

På lördag kommer Naturmorgon i P1 delvis att handla om fiskvandring.

Eller som de själva formulerar det: “Småskaliga vattenkraftverk, som det i Brevens Bruk, får stora konsekvenser för livet i vattendragen. Men hur mycket behöver egentligen olika fiskar vandra för att överleva och må bra? Erik Kohlström skildrar en tvist som pågår i domstol om vilka fiskar som är vandringsfiskar.”

Programmet sänds kl 06.14 på lördag morgon. För oss som är lite morgontrötta, eller upptagna, vid den tidengår det en kortrepris på kvällen (kl.21.03) Efter sändning kan man också ladda ner avsnittet från Naturmorgons hemsida eller lyssna på det online.