Nedre Dalälven.

Projekt LIV – laxfisk i nedre Dalälven, som doktorand Anna Hagelin vid Karlstads universitet har varit projektledare för, uppmärksammades nyligen av svt nyheter i och med publiceringen av projektets slutrapport. Målet med projektet har varit att undersöka nedre Dalälvens potential att återfå livskraftiga och självreproducerande bestånd av havsvandrande lax och öring. Projektet är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Gävleborg och Uppsala samt kraftverksägarna Fortum och Vattenfall, och finansierades till störst del genom Fortums och Vattenfalls miljöfond samt naturskyddsföreningens miljömärkning Bra Miljöval.

Restaurering av lekplatser för lax och öring i nedre Dalälven.

Det finns många vandringshinder för lax och öring i nedre Dalälven. Trots detta kan det finnas goda förutsättningar att få tillbaka självreproducerande bestånd av båda arterna. För att fiskens lekvandring ska fungera krävs det stora investeringar i form av alternativa vandringsvägar (så kallade omlöp) förbi vandringshinder som till exempel kraftverk. För tillfället kommer fisken till Älvkarleby, men länsstyrelsen Gävleborg vill göra det möjligt för fisken att själva vandra upp till sina lekområden.

Läs nyhetsartikeln på svt här, eller mer om LIV-projektet på länsstyrelsen Gävleborgs hemsida.

Laxvandring i Dalälven

Posted by Daniel Nyqvist | Nyheter
WinooskiRadiomärkt

Ett radiomärkt smolt från Winooski River. Smolten i Dalälven märktes på ett liknande vis.

Anna Hagelin, tjänstledig doktorand vid Karlstads Universitet, arbetar just nu på Länsstyrelsen i Gävleborg med laxen i Dalälven. Inom projektet ”LIV – laxfisk i nedre Dalälven” undersöks möjligheten att återinföra ett vilt reproducerande laxbestånd älven. Även Olle Calles, forskare vid Karlstads Universitet är inblandad i projektet. Som en del av arbetet studeras med hjälp av radiotelemetri smoltens vandring och överlevnad genom fjärdarna uppströms det nedre kraftverket. Projektet beskriver sig själv:

”Lax och havsöring förökar sig i sötvatten men tillbringar större delen av sitt vuxna liv i havet där förutsättningarna att växa sig stor är bättre. När laxen i havet blir mogen återvänder den till sin hemälv för att leka. Efter kläckning spenderar laxen sedan några år i älven innan den, som smolt, simmar ut till havet.

Dödligheten hos nedströmsvandrande smolt varierar mycket beroende på vilka hinder och faror de möter. Under denna period är dock predationsrisken relativt hög eftersom smolten rör sig långa sträckor varav vissa är svårpasserade och/eller innehåller stora mängder predatorer. I Dalälven kan de många fjärdarna skapa ett problem då de innehåller höga tätheter av predatorer som t.ex. gädda och gös. Området är också känt för sin rika fågelfauna, vilket kan öka predationstrycket ytterligare.

Sjöar och dammar fördröjer smoltens migration vilket ökar predationsrisken ytterligare. Anledningen till fördröjningen tros vara det ändrade flöde som uppstår när en älv flyter ut i ett mer sjölikt system. Smolten följer huvudströmmen och kan bli disorienterade i när vattenhastigheten minskar.  Smoltdödligheten förväntas vara högre i fjärdarna jämfört med mer strömmande partier, men faktum är att Dalälvens fjärdar fanns i systemet även innan kraftverksutbyggnaden och då förekom lek av lax och havsöring långt upp i systemet. Det är dock viktigt att få en uppfattning hur stor smoltdödligheten i fjärdarna är i dag för att få kunskap om hur många lekfiskar som måste reproducera sig i området för att skapa en hållbar population.

För att kvantifiera smoltöverlevnaden i nedre Dalälven, samt identifiera flakshalsar för överlevnad, ska vi märka smolt med radiosändare och spåra dem under nedströmsvandringen genom Färnebofjärden. Detta kommer att ge information om vandringshastighet, vägval och överlevnad. I samband med utsättningarna av märkt smolt, som sker i mitten av Maj, sätts också ett större antal omärkt smolt för att mer efterlikna en naturlig situation”

Intresset för projektet är stort och under helgen har det förekommit både på tv och på radio. Se ett inslag om projektet på SVT Gävleborg här. Anna Hagelin berättade även om prjektet i det senaste avsnittet av Sveriges Radios Naturmorgon. Lyssna på intervjun med Anna här. I samma avsnitt förekom också vandrande fisk, passage och tjockskaliga målarmusslor i Lillån i Emåns avrinningssystem. Lyssna på hela Naturmorgon-avsnittet här.

The scientific paper ”The Migratory Behaviour and Fallback Rate of Landlocked Atlantic Salmon (Salmo salar) in a Regulated River: does Timing Matter?” by Anna Hagelin, Olle Calles, Larry Greenberg, Daniel Nyqvist and Eva Bergman was recently published in River Research and Applications. The system studied is the River Klarälven, Sweden and in the abstract the authors write:

”The behavior of early (June–July) and late (August–September) migrating, adult Atlantic salmon, in The River Klarälven, Sweden, was analyzed using radio telemetry. River Klarälven is a regulated river without functioning fishways, instead upstream migrating salmon are trapped and trucked past eight hydropower plants before released back to the river. We distinguished two parts of the spawning migration, that is, one part being the migration from the place where the fish was released to the spawning grounds. The other part was a holding phase on the spawning grounds with little or no movements before spawning. The late salmon spent less of their total time on holding, 36.2%, and more on migration, 63.8%, compared with early migrating salmon, which distributed their time rather evenly between migration, 47.5%, and holding, 52.5%. In total, early salmon used 30% more time migrating and 156% more time holding than late salmon. Some Atlantic salmon (Salmo salar) fell back over the hydropower plant after release and got excluded from spawning. The fallback rates of transported, tagged spawners were higher in the early than in the late group in both years. The fallback rate in 2012 was 42.8% of the early group and 15.1% in the late. In 2013, there were 51.7 % fallbacks in the early group and 3.4% in the late. The salmon fell back on average 9 days after being released in 2012 and 16 days in 2013. A high mean daily discharge on the day of release increased the probability of becoming a fallback”

Download the paper here. If you don’t have free access, email any of the co-authors.

Laxvandring i Dalälven

Posted by Daniel Nyqvist | Nyheter

Anna Hagelin, tjänstledig doktorand på Kau, jobbar just nu med fiskvandring och laxrestaurering i Dalälven.

radiomärkt lax

Anna Hagelin poserar med en radiomärkt lax. Fotot är taget underen studie i Klarälven 2013.

Gefle Dagblad skriver bland annat: ”Dalälven är en av Sveriges största reglerade älvar. Utbyggnaden av elkraften har gjort att det inte längre finns någon självreproducerande lax och havsöring i den nedre delen av älven. Havsvandrande fisk kan inte ta sig upp. Den lax och havsöring som i dag finns i älven har satts ut på konstgjord väg. 

Nu finns planer på att skapa en miljö i älven som gör det möjligt att återfå fiskvandring från havet och bygga upp ett självreproducerande bestånd av lax- och havsöring i älvsystemet från Älvkarleby upp till Näs. Ett tvåårigt projekt med Länsstyrelsen Gävleborg i ledningen har startats för att ta fram förslag på lämpliga åtgärder.”

I artikeln berättar Anna att ”arbetet kommer bland annat att handla om att lokalisera potentiella lek- och uppväxtområden, sammanställa åtgärdsbehov för dessa samt utreda behov och placering av fiskvägar förbi kraftverk och regleringsdammar”. 

Läs hela tidningsartikeln här.

Under förra veckan organiserades ”American Fisheries Society – 145th Annual Meeting” i Portland, Oregon, USA. Ett brett spektrum av fiskforskning presenterades och diskuterades. Förutom en stor mängd amerikaner var även många internationella forskare på plats. Från NRRV och Karlstads Universitet närvarade och presenterade Larry Greenberg, Eva Bergman, Anna Hagelin, Åsa Enefalk och Johan Watz. Följ länkar nedan för att läsa deras abstrakt eller browsa och sök bland konferensens alla presentationer och deltagare här.

AFS2015

kelt

Kelt framför intagsgaller (foto: Herman Wanningen).

Den vetenskapliga artikeln ”Post-spawning survival and downstream passage of landlocked Atlantic salmon (salmo salar) in a regulated river: is there potential for repeat spawning?”, om efterleksöverlevnad, nedströmsmigration och passage hos lax-kelt i Klarälven, har publicerats i River Research and Applications. Författare är Daniel Nyqvist, Olle Calles, Eva BergmanAnna Hagelin och Larry Greenberg.

I abstraktet skriver författarna: ”Repeat salmonid spawners may make large contributions to total recruitment and long term population stability. Despite their potential importance, relatively little is known about this phase of the life history for anadromous populations, and nothing has been reported for landlocked populations. Here, we studied post-spawning behaviour and survival of landlocked Atlantic salmon in relation to downstream dam passage in the River Klarälven, Sweden. Eight hydropower stations separate the feeding grounds in Lake Vänern from the spawning grounds in the River Klarälven, and no measures to facilitate downstream migration are present in the river. Forty-nine percent of the salmon survived spawning and initiated downstream migration. Females and small fish had higher post-spawning survival than males and large fish. The postspawners migrated downstream in autumn and spring and remained relatively inactive in the river during winter. Downstream migration speed in the free flowing part of the river was highly variable with a median of 9.30 km/day. Most fish passed the first hydropower station via upward-opening spill gates after a median residence time in the forebay of 25 min. However, no tagged fish survived passage of all eight hydropower stations to reach Lake Vänern. This result underscores the need for remedial measures to increase the survival of downstream migrating kelts.”

Läs artikeln här. Om du inte har tillgång till tidskriftens innehåll men ändå vill läsa artikeln, maila någon av författarna!

Anna_Hagelin

Lekvandrande laxar, liksom öringar, har radiomärkts och deras lekvandring studerats i Klarälven. Här märker Anna Hagelin en lax med radiosändare.

Igår höll Anna Hagelin, doktorand vid Karlstads Universitet, ett seminarium med titeln ”Fallback frequency in Landlocked Atlantic salmon and Brown trout – Does timing matter?”. Hon berättade om preliminära resultat av en telemetri-studie på lax och öring i Klarälven.

När lekvandrar laxen och varför just då? De allra flesta Atlantlaxar leker på hösten men variationen i när de vandrar upp i älven är stor. En del populationer (eller delar av populationer) vandrar på hösten innan lek, andra redan på våren och i en del extremfall – som till exempel i Loire, Frankrike – vandrar lax upp redan hösten/vintern året innan lek. Eftersom laxen inte äter i älven innebär en tidig uppvandring en potentiell kostnad i form av utebliven tillväxt. Frågan är då varför många laxar ändå vandrar upp tidigare än de ”skulle behöva”. Flera teorier har försökt förklara de tidiga vandrarna. En vanlig förklaring är att de tidiga vandrarna vandrar högre upp i systemen och därför behöver mer tid för att vandra. En annan förklaring är att de behöver ta sig upp i vattendrag som bara är passerbara under vissa delar av året (detta är exempelvis en trolig förklaring för extremfallet Loire). Genom att vandra in i en kall älv, utan predatorer och vila sig fram till lek skulle fisken också kunna byta reducerad tillväxtmöjlighet mot högre överlevnad. Tidiga fiskar kan också tänkas få en en konkurrensfördel på lekplatsen gentemot sina senkomna, och mindre hemtama, populationsfränder. Olika förklaringar kan tänkas vara sanna i olika grad för olika populationer.

I Klarälven, där laxen vandrar upp åtminstone från maj till oktober, vet vi inte vad som driver variationen. Vad Anna Hagelins preliminära resultat visar är dock att fiskar som vandrar upp i Klarälven tidigt i högre utsträckning blir fallbacks. I utbyggda vattendrag där den uppströmsvandrande fisken passerar vattenkraftverksdammar, antingen via fiskvägar eller genom att lyftas/transporteras, finns risken att de ska falla tillbaka nedströms kraftverket igen – via spill, turbiner eller fiskvägar. Fiskar som faller tillbaka kallas fallbacks. Att falla tillbaka kan ha kraftig påverkan på den individuella fisken –  det ökar tids- och energiåtgången för passage – och på populationen som helhet. På platser där fisken räknas vid passage kan förekomsten av fallbacks leda till dubbelräkning och felaktiga beståndsuppskattningar. I Klarälven där den uppströmsvandrande laxen fångas i Forshaga, transporteras uppströms, förbi åtta kraftverk utan fiskvägar, och släpps ut i älven för att fortsätta sin lekvandring är att falla tillbaka likställt med att bli utestängd från lekplatserna. Detta innebär naturligtvis att fallbacks är en viktig aspekt av förvaltningen av laxbeståndet i älven. Men varför faller tidiga fiskar tillbaka i högre utsträckning än sena? Och vad skulle man kunna göra åt det? Det är några av frågorna Anna jobbar med just nu. Vi ser fram emot resultaten av detta arbete!

Den vetenskapliga artikeln ”Ice cover alters the behavior and stress level of brown trout Salmo trutta”, om juvenila öringars vinterbeteende, har publicerats i Behavioral Ecology. Artikeln är resultatet av ett avdelningsgemensamt experiement på Karlstads Universitet där Johan Watz och Bror Jonsson hållit i taktpinnen.  Övriga författare är Eva Bergman, Olle Calles, Åsa Enefalk, Stina Gustafsson, Anna Hagelin, Anders Nilsson, Johnny Norrgård, Daniel Nyqvist, Martin Österling, John Piccolo, Lea Schneider och Larry Greenberg.

I abstraktet beskrivs studien: ”Surface ice in rivers and lakes buffers the thermal environment and provides overhead cover, protecting aquatic animals from terrestrial predators. We tested if surface ice influenced the behavior (swimming activity, aggressive encounters, and number of food items eaten) and stress level (coloration of eyes and body) of stream-living brown troutSalmo trutta at temperatures of 3–4 °C in indoor experimental flumes. We hypothesized that an individual’s resting metabolic rate (RMR, as measured by resting ventilation rate) would affect winter behavior. Therefore, groups of 4 trout, consisting of individuals with high, low, or mixed (2 individuals each) RMR, were exposed to experimental conditions with or without ice cover. Ice cover reduced stress responses, as evaluated by body coloration. Also, trout in low RMR groups had a paler body color than those in both mixed and high RMR groups. Trout increased their swimming activity under ice cover, with the highest activity found in high RMR groups. Ice cover increased the number of aggressive encounters but did not influence the number of drifting food items taken by each group. In mixed RMR groups, however, single individuals were better able to monopolize food than in the other groups. As the presence of surface ice increases the activity level and reduces stress in stream-living trout, ice cover should influence their energy budgets and production. The results should be viewed in light of ongoing global warming that reduces the duration of ice cover, especially at high latitudes and altitudes.”

Läs artikeln här. Om du inte har tillgång till tidskriftens innehåll men ändå vill läsa artikeln, maila någon av författarna!

watzetal2015

Den vetenskapliga artikeln ”Spawning migration of wild and supplementary stocked landlocked Atlantic salmon (Salmo salar)”, om laxens lekvandring i Klarälven, har publicerats i River Research and Applications. Författare är Anna Hagelin, Olle Calles, John Piccolo, Larry Greenberg och Eva Bergman från NRRV, Karlstads Universitet. I artikelns abstrakt skriver de:

”Upstream migration by adult salmonids is impeded by dams in many regulated rivers, as is the case for landlocked Atlantic salmon, Salmo salar, in the River Klarälven, Sweden. There, the salmon cannot reach the spawning grounds due to the presence of eight dams. Hence, hatchery-reared smolts are released downstream of the dams, and upstream migrating spawners are caught in a trap at the lowermost dam before transported by truck to the spawning grounds past the dams. To identify the spawning grounds and compare the behavior of wild and hatchery-reared Atlantic salmon during upstream migration and spawning, 34 wild and 28 hatchery-reared, radio-tagged Atlantic salmon were followed during their spawning migration from August to October 2011. Half (50%) of the hatchery fish, but only 11,8% of the wild fish ended up as fallbacks, i.e. they migrated past the first downstream power station, and did not spawn. A significantly higher proportion (21.4%) of hatchery- reared salmon moved in an erratic way, with several up and down stream movements, when compared to the wild salmon (5.9%). When looking at the salmon that stayed in the river (exc. fallbacks), wild individuals exhibited a holding behavior (little or no movements before presumed spawning) more often (86.7%) than the reared ones (50%). The wild salmon also held position (and presumably spawned) for longer time (25.4 days) than the reared salmon (16.1 days). Reared salmon held position, on average, 10 km further upstream than wild salmon, passing the presumed best-quality spawning habitat. The migration speed (average 17.4 km/day) between two logger stations did not differ between wild and reared fish or between sexes. Our results suggest that the reproductive success of hatchery-reared Atlantic salmon is relatively low and their capacity as supplementary spawners to the wild population in the Klarälven, is probably small.”

Läs artikeln här. Om du inte har tillgång till tidskriftens innehåll men ändå vill läsa artikeln, maila författarna!