Kraftag ål är ett samarbete mellan Vattenkraftföretagen och Havs- och vattenmyndigheten, och utgörs av åtgärder men även forsknings- och utvecklingsinsatser för att öka ålens framgång i utbyggda vattendrag. Kraftag åls slutseminarium arrangeras den 21 November i Stockholm, och organisatörerna bjuder in till att “ta del av ny kunskap från utvecklingsprojekt och hör om frivilliga åtgärder som gjorts för ålen i vattendrag och vid kusten”. Seminariets presentationer behandlar bland annat fysiska avledare för nedströmsvandrande fisk, för ålen skonsam kraftverksdrift, möjligheter att övervaka ålvandringen, transporter av blankål och utsättning av ålyngel. Läs seminariets hela program, och anmäl dig, här: www.energiforsk.se/konferenser/krafttag-al/#

beta

Ett låglutande galler (s.k. beta-galler). Då vattenhastigheten mot gallret alltid är mindre än svephastigheten längs med gallret sveps eller leds fisken mot gallrets slut. Vid gallrets slut finns flyktöppningen – tex. en eller flera ingångar till en bypass.

Låglutande galler används allt mer för att leda nedströmsvandrande fiskar till flyktöppningar och säkra pasagevägar förbi vattenkraftverk.Låglutande galler har tillexempel installerats för att passera nedströmsvandrande fisk i Ätran och Mörrumsån. Olle Calles, forskare vid Karlstads Universitet, leder en samling projekt som under det kommande året ska studera för- och nackdelar med låglutande galler med olika spaltvidd. Idén är att experimentellt testa hur låglutande galler med olika spaltvidd påverkar den avledande funktionen för laxsmolt och ål. Men även hydrauliska förhållanden (fallförluster) och drivgodsproblematik kommer att studeras under de olika spaltvidder. Hypotesen, vad gäller fisken, är att låglutande galler har både en fysisk och en beteendemässig avledande funktion. Detta innebär att även fisk som fysiskt kan passera gallret väljer att inte göra det utan att de i stället visar en preferens för flyktöppningarna. Genom att testa olika spaltvidder hoppas man kunna hitta en spaltvidd som är optimal för att kombinera fiskpassage och vattenkraftsproduktion.

Ålprojektet finansieras av Krafttag Ål medan lax experimenten finansieras av Energiforsks “Miljöprogram vattenkraft”.

Läs mer om ålexperimentet här: Betydelsen av spaltvidd på låglutande galler med avseende på ålpassage.

Intresserade barn samlas kring ålakvariet medan Martin Österling och Olle Calles berättar. Foto från Värmlands Folkblad.

Igår presenterades ål och ålforskning för barn i aulan på Karlstads Universitet. Som en del av Barnens universitet berättade Olle Calles och Martin Österling om ålens vandring från Sargassohavet till våra kuster,vattendrag och sjöar, och tillbaka igen. Den kraftiga minskningen av ålbestånden under de senaste årtiondena illustrerades och en ålyngelledare för att leda ålyngel förbi vattenkraftverk byggdes på scen. Tillslut förevisades levande ålar och radiotelemetri-utrustning för intresserade barn. Även Johan Watz, postdoc vid Karlstads Universitet, och Lissie de Groot, Erasmus-praktikant vid universitetet, deltog i arrangemanget.

Lokalpressen var på plats och rapporterade senare om ålen på Barnens universitet:

Värmlands Folkblad: Lärde skolbarn rädda ålar

Nya Wärmlands Tidning: Barnens universitet är tillbaka

Ål på Barnens universitet

Posted by Daniel Nyqvist | Events
barnens

Barn studerar ål under ett liknande arrangemang 2011.

För nionde året presenterar “Barnens universitet” föreläsare och forskningsämnen på Karlstads Universitet. Under sex måndagar i höst är barn 8-12 år välkommna att träffa forskare på universitetet. Nästa måndagen, den 10 Oktober, klockan 15:00-15:45 är det dags för Olle Calles och Martin Österling, biologer och forskare vid Karlstads Universitet, att presentera ålen. Martin och Olle berättar om upplägget: “Ålen är en klurig fisk med många hemligheter. Den lever djupt nere i sjöar och hav, men kan faktiskt också klara sig i luft under flera timmar, och klättra uppför lodräta väggar! En annan konstig sak med ålar är att de kan bli väldigt gamla, trots att de är utrotningshotade. Varför är det så? Vi ska lära er mer om ålen och vad man kan göra för att hjälpa till att rädda den.”

Ålen presenteras i Ljungbergsalen, på Karlstads universitet. Barn, föräldrar och andra intresserade är välkomna!

Illegal eels

Posted by Daniel Nyqvist | Nyheter

Two articles on the eel fishery and illegal trade of glass eels have been published on the Guardian Environmental Blogs. Despite fishing quotas and trade restrictions tons of European eels are illegally exported to lucrative Asian markets.

Read the articles about the illegal eel trade theguardian.com:

Part I – Illegal eel: black market continues to taint Europe’s eel fishery

Part II – Illegal eel: who is pilfering Europe’s catch?

Glass eels. Photo from The Guardian.

In the second article, NRRV (eng. River Ecology and Management Research Group at Karlstad University) collaborator Florian Stein‘s work in Hong Kong is cited.

Falkenbergs kommun och Länsstyrelsen Halland bjöd tidigare under veckan in till ett seminarium om passageåtgärderna vid Hertings kraftverk i Ätran. Utifrån uppföljningsstudien och andra resultat diskuterades hur väl projektet nått sina syften; vad det inneburit för vandringsfisk, miljö, biologi, kraftproduktion, för Falkenberg, Halland och Sverige. Olle Calles, från Karlstads Universitet höll en presentation och refereras i Hallands Nyheter:

Herting

Hertings kraftverk. Till vänster syns det snedställda gallret för nedströmsvandrande fisk medan den återställda älvfåran tar upp bildens högra del.

“Vad är det då som gör Herting- forsens omvandling så unik? Mycket, enligt forskaren Olle Calles, som har följt projektet sedan 2007. Då började universitetet undersöka hur väl skyddsvärda och vandrande fiskar tog sig förbi kraftverket. Okej, blev svaret för laxen. Inte alls bra, var facit för ål och havsnejonöga. Nio år senare är läget ett annat. Nu är dammen borta, fiskens naturliga färdväg har återställts, och ett fisksäkert galler har placerats framför den gamla kraftstationen. Resultatet beskriver Calles som ”otroligt mycket bättre än väntat”:

• Tidigare kom tre av fyra laxar förbi, och de tog tre veckor på sig. Nu passerar
alla, oftast på en dag.
• Havsnejonöga klarade inte passagen alls tidigare. Nu tar sig merparten förbi.

• Ål och unglax, som tidigare hamnade i turbinen, tar sig tack vare gallret och en flyktöppning vid sidan av kraftverket i stället förbi.

Att riva bort en damm och samtidigt återställa fiskens gamla färdväg hör inte till vanligheterna. Inte heller att – genom ett låglutande fingaller och en flyktöppning – även fånga upp fiskens färdväg nedströms.

– Man har satsat på bästa möjliga teknik, trots att det har påverkat produktionen, och samtidigt låtit forskningen vara med och utvärdera. Den kombinationen är mycket ovanlig, säger Olle Calles, som också prisar samarbetet mellan alla olika intressenter i projektet.”

Läs hela artikeln på Hallands Nyheters hemsida.

Flera forskare inom NRRV och Karlstads universitet är inblandade i ett nytt forskningsprojekt om ål och vattenkraft. Projektet diskuteras och presenteras i ett pressmeddelande:

aal

En ung ål.

“En ung ål.
“Under de senaste 30 åren har antalet ålyngel som vandrar upp i vattendragen minskat med 90-99 procent. Nu ska forskare vid Karlstads universitet i samverkan med SLU, myndigheter och industri undersöka hur man kan uppnå ekologiskt och samhällsekonomiskt hållbar vattenkraft. Satsningen finansieras av Formas med 3 miljoner kronor under tre år.

– Problemställningen angrips i samverkan mellan forskning, myndigheter och industri, vilket i ett internationellt perspektiv är mycket ovanligt, säger Anders Nilsson, professor i biologi vid Karlstads universitet. Det är den här samarbetsmiljön som ger förutsättningar för projektet. Genom åtgärdsinriktade studier av ålyngel ska vi utvärdera effektiva lösningar för uppströmspassage, habitatkrav för hög överlevnad, samt vandringsmönster. Allt för att hitta nödvändiga verktyg för att uppnå både ekologiskt och samhällsekonomiskt hållbar vattenkraft.

Samverkan en framgångsfaktor
– Vårt forskningsprojekt fokuserar på att identifiera och hitta lösningar för ökad ålyngelöverlevnad, med fokus på övergångsfasen mellan havsmiljö och tillväxtområden i sötvatten, säger Olle Calles, universitetslektor i biologi. Alla intressenter är överens om att denna kunskap är avgörande för att återskapa ett livskraftigt europeiskt ålbestånd i samklang med en hållbar vattenkraftsproduktion.I ett både energikrävande och miljömedvetet samhälle blir förnyelsebara energiformer allt viktigare. Vattenkraften är en värdefull resurs som producerar el med en begränsad klimatpåverkan, men verksamheten innebär påverkan på den lokala miljön och dess ekosystem och värden. Exempel på sådana värden är biologisk mångfald, dricksvatten, rekreation och fiske.

Ålen är nu akut hotad
Vattenkraft innebär att fördämningar byggs i vattendraget vilket gör att fiskar hindras från att röra sig fritt. Den akut hotade ålen (Anguilla anguilla) är särskilt känslig eftersom delar av den Europeiska populationen är beroende av vandringar mellan hav och vattendrag för att kunna fullfölja sin livscykel, med reproduktion i Sargassohavet, vandring till Europas sötvattenssystem för att upp till 20 år senare simma tillbaka till Sargassohavet som lekmogen ål. Antalet uppvandrande ålyngel har minskat med 90-99 procent under en trettioårsperiod. Kraftbolagen är ålagda att genomföra åtgärder som historiskt sett har utvecklats från att lyfta naturligt uppvandrande ålyngel förbi vandringshinder samt utsättning av importerad ål, till att i dag fokusera på fria vandringsvägar.

Helhetsgrepp för bevarande av ålen behövs
– Merparten av genomförd forskning, förvaltning och passageförbättrande åtgärder har fokuserat på lekmogen ål, medan nästan inget gjorts för att möjliggöra en naturlig rekrytering av ålyngel till våra vattendrag, säger Olle Calles. För att kraftbolagens miljövårdsarbete ska kunna stärka de naturliga bestånden behöver kunskapen förbättras avsevärt om var och hur åtgärder ska implementeras. Åtgärder vid vattenkraftverk är kostsamma och måste implementeras på rätt sätt på rätt plats, vilket innebär att en kunskapsförbättring är såväl ekologiskt som samhällsekonomiskt motiverad.

Unika möjligheter för åtgärdsprogram

Vid Karlstads universitet har forskargruppen Naturresurs rinnande vatten under ledning av Professor Larry Greenberg, en lång och framgångsrik historia av samverkan med industri, miljöorganisationer och myndigheter. 

– Eftersom kraftbolag, förvaltande myndigheter och universitet i det här frågan har gemensamma mål för ålförvaltningsarbetet har vi nu unika möjligheter för framtagandet av framgångsrika åtgärdsprogram, säger Anders Nilsson. Ålars vandring upp i sötvatten kan pågå under flera år innan de når fram till optimala uppväxtområden, men på vägen kan det finnas flera hinder. Det är av stor vikt för återhämtningen av det europeiska ålbeståndet att sådana hinder identifieras och i möjligaste mån elimineras. 

Finansiär för projektet är Formas som beviljat ett anslag på 3 miljoner kronor fördelat på tre år. Karlstads universitets samverkanspartner i projektet är Statkraft, Falkenbergs kommun, E.ON, Havs- och vattenmyndigheten samt Sveriges Lantbruksuniversitet.

För mera information kontakta Olle Calles, universitetslektor i biologi, tel 070 177 1144, mejl olle.calles@kau.se eller Anders Nilsson, professor i biologi, tel 070 346 25 66, mejl p.anders.nilsson@kau.se

Lyssna också på när Olle Calles blir intervjuad på P4 Värmland angående vår ålforskning: Färre ålar i Sargassohavet ger få yngel i Sverige.

Fish Migration in Tromsö

Posted by Daniel Nyqvist | Events

A few weeks ago Stina Gustavsson and I (both PhD-students at KaU) attended a course in “Fish migration: Theory and technology” at the Tromsö University (UiT). The course was given by Eva Thorstad (NINA and UiT) and Audun Rikardsen (UiT). Topics included ecology and evolution of fish migration, methods in fish telemetry (tags and tagging) and plenty of case studies on migrating fish. Focus was on anadromous salmonids in northern Europe – Atlantic salmon, brown trout and arctic charr – and European eel, but (for example) fish migration studies in the Zambezi River and on Atlantic halibut were also discussed. Elina Halttunen, IMR also visited the course and gave a lecture on the importance of Atlantic salmon post-spawners and their downstream migration. Other attendees included Master- and PhD-students from Tromsö University (Norway), Oslo University (Norway) and DTU Aqua (Denmark). It was an interesting course with good lectures and a lot of stimulating discussions.

Audun_Rikardsenfor

“Arctic charr in midnight sun”
Photo: Audun Richardsen – www.audunrikardsen.com