Nyheter

Under sommaren besökte jag Lettland för att bistå det lettiska kraftbolaget Latvenergo med att utreda om möjligheterna finns att återetablera fria vandringasvägar för fisk i landets största älv Daugava. Daugava är en av Östersjöns största älvar och är t.ex. större än både Umeälven och Torne älv. Sedan cirka 40 år sätter tre stora kraftverk helt stopp för vandrande fisk, men man vill nu alltså undersöka möjligheterna till att återetablera fria vandringsvägar. De viktigaste vandringsfiskarna anses vara lax, vimma och nejonöga, men även arter som stör har historiskt förekommit och man arbetar med ett återintroduceringsprogram. I Daugava är det mesta av lekområdena indämda, med undantag för sträckan mot och in i Vitryssland. Uppströms det första kraftverket i Riga mynnar dock biflödet Ogre, som har potential som habitat för havsvandrande fisk. Riga är för övrigt en mycket vacker stad och människorna är mycket trevliga.

Det kommer goda rapporter om uppvandrande lax från flera älvar i norr. SVT rapporterar om fina siffror från Vindelälven, Byskeälven, Kalixälven och Torneälv. Det ska bero på goda årsklasser och minskat fiske ute i havet. Se ett kort repotage här:

Titta också på live-kamera från Stornorrfors fisktrappa (i Umeälven där Vindelälvslaxen vandrar) här.

Migranet är ett projekt för att kartlägga, och underlätta bevarandet av, migrerande fiskar i Galicien (norra Spanien), norra Portugal och sydvästra Franrike. De vandrande fiskarna är hotade av vattenkraft, föroreningar, överfiske och klimatförändringar. Systematiserad kunskap om områdets vandrande fiskpopulationer är begränsad. Genom projektet hoppas man utveckla kunskaper om vandringen och de lokala vandrande fisk-populationerna. Arterna det handlar om är lax, öring, ål, havsnejonöga (som är en uppskattad matfisk i området), majfisk (Alosa alosa) och staksill (Alosa fallax).

Ett inslag om projektet från galicisk tv:

En liten ordlista för hemsida och Youtube-länk, svenska-spanska-galiciska:

fiskar – peces – peixes

lax – salmón – salmón

öring – trucha – troita

ål – anguila – anguía

nejonöga – lamprea – lampreia

staksill – saboga – sabela

majfisk – sábalo – zamborca

Här följer ett gapigt repotage om fiskvandring i Mekong-floden från National Geographic-serien Monster fish. Vandringens stora omfattning, mångfalden av migrerande fiskar, den vandrande fiskens betydelse för människor runt floden och hotet från damm-byggen tas upp av den lite tjocke (mentalt ej fysiskt) program-ledaren Zeb Hogan. Vröligt men intressant!

Här följer tre korta men vackra feel-good filmer från Freshwater Illustrated om livet i rinnande vatten. Trevlig helg!

Diversitet och entusiasm i Appalacherna:

—

Död ved och habitat restaurering i McKenzie River, västra USA:

—

Migrerande mountain whitefish i Colorado River

Last week, a TV team from SVT visited our trap site in Håstadmölla (02:04 – 04:20min).

Anders, Eric & the wolf trap in Håstadmölla on SVT

Första avsnittet av den nystartade podradion (alltså radioprogram som man kan ladda ner eller lyssna på online) Skvalradion handlar om Älvräddarna och vatttenkraften. Älvräddarnas ordförande Christer Borg intervjuas. Han berättar om organisationens utveckling och arbete, samt diskuterar vattenkraften och dess påverkan på livet i vatten.

Ett lyssningsvärt radioprgram som man kan höra eller ladda ner nederst på sidan här: http://skvalradion.se/program_1/

“I Skåne finns ett hundratal små vattenkraftverk och endast omkring hälften har tillstånd. Flera av dem ligger i Skånes mest värdefulla vatten. Turbiner har ersatt gamla kvarnhjul men någon anpassning till dagens miljölagstiftning har inte skett. I ett unikt tillsynsprojekt tar Länsstyrelsen i Skåne ett stort steg för att förbättra vattenmiljöerna genom att kräva tillståndsprövning enligt miljöbalken.” Det skriver Länsstyrelsen Skåne på sin hemsida.

Läs mer här: http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/nyheter/2013/Pages/skarpta-miljokrav-pa-gamla-vattenkraftverk-i-skane-.aspx

Bela Monte dammen – och striderna runt den – har cirkulerat i bildform på facebook den senaste tiden.

Brasilien är mitt uppe i en enorm satsning på vattenkraft. Fram till 2021 ska 34 större dammar byggas runt om i landet. Detta ska minska Brasiliens framtida beroende av fossila bränslen och underlätta utvecklingen av tung industri. Men det har också stora effekter på lokalbefolkning och ekosystem.

Belo Monte dammen i Xingu-river, en biflod till Amazonas kommer, om den blir klar, bli en av världens största dammar – bara passerad av Three Gorges i Kina och Itaipu på gränsen mellan Brasilien och Paraguya. Men damm-bygget är inte okontroversiellt. Sedan planerna offentliggjordes 1989 har har stora konflikter rasat över dammens vara eller icke vara. Mellan 16 000 och 40 000 människor kommer tvingas flytta och stora områden bli permanent översvämmade. Negativa efekter på fiskbestånd, fiskvandringen och omgivande skogar förväntas också bli stora. Ursprungsbefolkningen i området, som riskerar förlora sina hem, sin försörjning och delar av sin kultur utan att få ta del av elektricitetens rikedommar, har fört en kontinuerlig kamp mot utbyggnaden av floden. Även nationella och internationella miljöorganisationer (tex. Amazon Watch och Rivers International) pekar på orimliga sociala och miljömässiga effekter av damm-bygget. Domstolsbeslut och sociala rörelser har upprepade gånger försenat dammbygget. Så sent som i förra sommaren tvingade ett domstols-beslut fram ett avbrott i dammbygget  och i mars i år ockuperade ursprungsbefolkning byggplatsen i protest mot dammens effekter på vattenkvaliteten och fiskbestånden. Kraftbolaget, NorteEnergia, å andra sidan – fokuserar på den enorma el-produktionen och hävdar sig ta sociala och miljömässiga hänsyn.

Vid Tapajo, en annan biflod till Amazonas med ett annat megadam-projekt har ursprungsbefolkningen hotat Brasilien med krig om inte planerna på dammen dras tillbaka. Här eskorteras biologer och andra forskare av militär när de förbereder för bygget.