halibut

En hälleflundra i ett akvarium på Havets Hus.

Flera av biologidoktoranderna vid Karlstads Universitet är nu hemkomna efter en kort kurs i fiskbeteende och evolution arrangerad av Göteborgs Universitet på Kristinebergs forskningsstation. Lärare på kursen var Jörgen Johnsson, Lotta Kvarnemo, Ian Fleming och Ola Svensson. Fish personality, sexuell selektion, fiskedriven evolution, parental effects, portfolio effects och artbildning vara några teman som presenterades och diskuterades under kursen. Kursdeltagarna var doktorander från Sverige, Norge, Danmark, Irland, Schweiz, Frankrike och Litauen. Doktoranderna presenterade kort sin egen forskning som handlade om allt från inducerbart försvar och invasiva arter till mussel-fisk interaktioner och akvakultur. Karlstads Universitet kan glädjas åt att Stina Gustafssons presentation blev utsedd till delat bästa doktorand-presentation. Kursen avslutades med ett trevligt och intressant besök till Havets Hus i Lysekil.

Lutz Eckstein

Karlstad Universitet skriver om vår forskning i allmänhet och om Lutz Eckstein i synnerhet:

“Forskningsmiljön “Naturresurs rinnande vatten” inom biologiämnet vid Karlstads universitet växer. Lutz Eckstein, professor i biologi med inriktning växtekologi, är den senaste nyrekryteringen. Hans forskning handlar om vad som styr biologisk mångfald. Den forskningen kommer att komplettera den befintliga forskningsmiljön på ett sätt som ger goda möjligheter för framtiden.

En kärntrupp av några få biologiforskare under tidigt 2000-tal har vuxit till ett internationellt team av framstående forskare. Genom medvetna och fokuserade ansträngningar har forskningsgruppen växt avsevärt de sista åren med nyrekrytering av två professorer, en befordran till professor samt tre till docent…”

Läs hela artikeln på kau.se.

Foto från www.kau.se

Lutz Eckstein, professor i växtekologi, har under sommaren börjat arbeta på Karlstads Universitet. Lutz kommer både undervisa och forska. Hans forskningområde beskriver han själv på Kau:s hemsida: “My main research interests are the effects of environmental factors (incl. climate change and land use) and biotic interactions on plant community diversity and composition, functional trait diversity and resulting feedback effects on community function. Additionally, I want to understand whether and how species are adapted to their local habitats, what happens when species expand their range and which factors determine the range margins of species.”. 

Lutz forskning innebär en spännande breddning av Karlstads Universitets forskning i biologi. Läs mer om Lutz Eckstein på hans forskarprofil eller på ResearchGate.

Studenterna på masterkursen ”Vetenskapliga metoder i sötvattensekologi” skriver här om sina upplevelser i Falkenberg.

ryssja

Ryssjan placeras ut.

“20 maj startade äventyret på Karlstad Universitet inför våra fältdagar i Falkenberg med att vi drillades i konsten att suturera fisk. Det hela föregicks av att vi fick träna på blå disktrasor för att få in sutureringstekniken. Sedan gick vi över till att träna på avlivad fisk under verkliga omständigheter med tidtagning under ingreppet och insättning av sändare och PIT-tags. Som ett sista eldprov fick vi märka bedövad levande öringsmolt.

Dagen därpå packade vi bilarna fulla med fältutrustning och styrde kosan mot Falkenberg. Väl på plats vid Hertings vattenkraftverk startade vi med en rundvandring för att orientera oss i vårt klassrum för de kommande dagarna. Vi tittade på fiskräknaren vid uppströmspassagens början och fiskfällan vid nedströmspassagen. Vi beundrade också det nya lutande intagsgallret och njöt av forsen i den naturlika fiskvägen. Den sköna skåningen Jonas Christiansson, för tillfället ansvarig för uppföljningsprojektet vid Herting, tog väl hand om oss både denna första skakiga dag och resten av vistelsen.

Vi startade fredagen med att titta på när fällan vid nedströmspassagen vittjades, vilket görs dagligen. Utöver några smolt så fanns en kraftigt sälbiten stackars lax. På förmiddagen hade vi besök av årets naturvårdsbiologistudenter från KAU som vi demonstrerade vår nyförvärvade fiskmärkningskunskap för. Vi upprättade tre stationer som studenterna i mindre grupper fick besöka. En där de fick prova på radiopejling av fisk, en där fiskmärkning demonstrerades samt en där de själva fick testa att sy i disktrasor. Studenterna verkade nöjda och glada och vi hade kul. Efter lunch blev det en liten båttur för att vittja ryssjor. Ryssjorna är utplacerade för att fånga uppströmsvandrande havsnejonöga (Petromyzon marinus) som tidigare inte kunnat ta sig förbi kraftverken. Genom att fånga och märka havsnejonöga är målet att undersöka om den nya fiskvägen fungerar även för dem. Men vi kammade noll denna dag, ryssjorna var tomma. Vi hann också med ett besök längs Högvadsån och kvarnen i Nydala och avslutade med en skön promenad vid Sumpafallen. Kvällen avrundades med gemensam grillning på Skrea camping. Kockarna serverade flankstek, fransk potatissallad och ett mustigt rött vin.

havsnejonoga

Ett av de fångade havsnejonögonen på märkningsbordet.

Lördagen blev en spännande dag. Direkt på morgonen vittjades nedströmspassagen i vanlig ordning men denna gång fick vi själva ansvara för att håva, artbestämma, räkna och mäta den sprattlande fisken. Sedan var det dags för ryssjorna där vi, hör och häpna, lyckats fånga årets första havsnejonöga. Den oväntade och roliga fångsten kullkastade det planerade schemat för dagen och fokus fick istället läggas på förberedelser för märkning. Nu blev det dessutom plötsligt bråttom att rengöra och rätta till ryssjorna inför den förmodade och efterlängtade anstormningen av havsnejonögon. En högtryckstvätt införskaffades i all hast och ryssjorna plockades upp på land och spolades. När ryssjorna var rena och vi var blöta och nergeggade så sattes de tillbaka i strömmen. Ett konststycke som krävde vältajmat samarbete av fyra man i två gummibåtar. Som en belöning för slitet med ryssjorna fick vi bevittna en exemplarisk radiomärkning utav havsnejonöga utförd av dr Olle Calles.

Sista dagen startade vi med att i ett rasande tempo först vittja nedströmspassagen och sedan ryssjorna. Gårdagens slit med att iordningställa ryssjorna visade sig ha varit mödan värt då vi faktiskt fann ytterligare ett havsnejonöga. Därmed upprepades märkningproceduren, denna gång med Jonas som kirurg. Av nyfikenhet bestämde vi oss också för att pejla gårdagens märkta havsnejonöga. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Efter att ha letat i närområdet vid kraftverket utan resultat fortsatte vi cirka 2 km nedströms ända till Tullbron i Falkenbergs centrum. (På vägen passerades även Vallarnas friluftsteater där Johannes passade på att kliva upp på scen och framföra ”Gubben Noak” på munspel för oss.) Men fortfarande hörde vi inga signaler och vände med tunga steg åter till Herting och grubblade på vad som hade gått snett. Var det sändaren som inte fungerade? Hade havsnejonögat rymt? Eller var det något fel på vår mottagare? Det visade sig dock att det eftersökta objektet hela tiden befunnit sig vid kraftverket. Den hade gömt sig i en av betongfickorna vid turbinutloppet vilket gjorde att signalen blev svår att uppfatta. Att äntligen få lägga in positionen i GIS-programmet på surfplattan kändes som en perfekt avslutning på mycket lärorika, roliga och berikande fältdagar.

Och förresten, alla våra övningsmärkta öringar lever ännu.

Emmy, Johannes, Kristin, Peter, Pia och Simon”

masteratranMarius Heiß, a master student who has been working by River Ätran has finished his thesis titled “Evaluation of innovative rehabilitation measures targeting downstream migrating Atlantic salmon smolt (Salmo salar) at a hydroelectric power plant in southern Sweden” . In the abstract he writes:

“The ecological state of streams and rivers has aggravated on a global scale due to a wide range of anthropogenic influences. The disruption of migratory routes for diadromous fishes by hydroelectric power plants have led to major stock declines over the last century. As a result fishways have been built at many hydroelectric power plants in Europe to improve migration conditions at such obstacles. This measure may improve upstream migration, but typically does not solve corresponding passage problems for downstream migrating fish. Consequently large numbers of downstream migrants, e.g. Atlantic salmon smolt (Salmo salar), are forced to pass turbines on their way to the ocean. There are few rehabilitation measures specifically targeting downstream passage conditions and most of them lack scientific evaluation.

This thesis reports on a radio-telemetric-study to evaluate innovative rehabilitation measures targeting downstream migrating Atlantic salmon smolt, at a hydropower plant in southern Sweden. There had been extensive renovation works at the study site to improve passage conditions for migrating fishes. The conventional turbine rack and a modified conventional trash gate were replaced by a low sloping β-rack adjacent to a full depth bypass channel. Moreover, a nature-like fishway was built at the site.
The results show that the evaluated rehabilitation measures were able to significantly improve downstream passage conditions for Atlantic salmon smolts. Total passage success was high (94%) and bypass efficiency has increased by 68%, whereas the number of smolts passing through the turbines was reduced by 63%. Although there were some issues associated with the monitoring station in the new bypass, the results are promising and so prospective constructions of low-sloping β-racks with full-depth bypasses should lead to improved downstream passage conditions at additional hydroelectric power plants.”

Read the master thesis here.

streamecologyKarlstad University has a master program in Stream Ecology: The educational program focuses on the ecology of streams and rivers, but also includes how man affects different freshwater environments and sustainable solutions for problems in these environments. We are located on the banks of Scandinavia’s longest river, on the shores of the EU’s largest lake. We have field studies located throughout Sweden, with international cooperation throughout Europe and North America. We also house the largest indoor stream aquarium facility in Sweden, where research on stream ecology is conducted year round. Close cooperation with faculty, researchers, and graduate students with a strong commitment to stream ecology prepares you for further research or for employment in Sweden and abroad.

The programme is offered as both campus and distance studies with obligatory examinations at Karlstad University about 2-3 occasions each semester. The training focuses on the study of freshwater environments with special focus on running water connected to the strong research environment at Karlstad University. Particular emphasis is placed on studies of fish and other organisms in the anthropogenically-influenced habitats and on the methods to solve applied problems. The programme includes courses that certify certain specific areas in studies of freshwater environments and thus enables consulting on advanced level. You are also offered the opportunity to do thesis research connected to ongoing research projects or in cooperation with one of our external partners. Studies are conducted on the full-time schedule for two years. You plan, together with a counselor, how your studies will be (an individual study plan submitted). Because the programme focuses on applied research projects, you gain experience working with government, private, and non-profit agencies. You can also choose yourself the extent to which your studies are linked to the labor market through the elective courses you choose.

Admission to the programme requires Upper Secondary English course 5 or equivalent, and a Bachelor degree of 180 ECTS credits including at least 90 ECTS credits in Biology, with a profile in Ecology.

Contact director John Piccolo , director of studies or Stina Eriksson, student councellor.

Admission by 15 april!

Det går fortfarande att anmäla sig till masterkursen “Vetenskapliga metoder i sötvattensbiologi” som ges på Karlstads Universitet senare under våren:

“Under kursen möter du alla ingående moment i ett forskningsprojekt, så som frågeställning, studiedesign, genomförande, analys och presentation. Stor vikt läggs vid de senaste och viktigaste och metoderna som används inom forskning och miljöövervakning inom sötvattensekologi. Du får teoretiska och praktiska färdigheter för att fånga, märka och spåra fisk (telemetri); elfiske, biotopkartering, hydraulisk kartläggning, bottenfaunaprovtagning, provtagning på stormusslor m.m. Dessutom får du en unik kompetens i hur man återskapar upp- och nedströmspassage för fisk i reglerade vattendrag. Intyg på genomgånga moment ger dig möjlighet att åberopa färdigheterna när du söker jobb. I kursen medverkar forskare och doktorander i rinnande vattens ekologi  och undervisningen sker i direkt kontakt med de högaktuella forskningsprojekt som pågår vid biologiavdelningen.” Ansök här.

mastermetod

VattendagarnaonsStudenterna från Ekologisk miljövård fortsätter att rapportera från sitt besök vid Vattendagarna i Vattenriket, Kristianstad. Den här gången är det Maria Eriksson och Helen Berggren som skrivit texten:

Onsdagen inleddes med att den nya styrelsen i SFL som valdes under tisdagens årsmöte presenterades. Temat för dagens presentationer var ”Planera för vatten, utmaningar och verktyg”. Först ut var Lena Tranvik från Artdatabanken, SLU som gav sin syn på hur man kan arbeta för att vattnet ska få ta mer plats i landskapet med koppling till grön infrastruktur. Lena poängterade de oönskade konsekvenserna av de senaste århundradenas storskaliga förändringar i landskapet och antropogen kontroll av vatten. Dessutom lyfte hon de senaste 20 årens positiva arbete med att framhålla den akvatiska miljövården och gröna infrastrukturen, men belyste att detta arbete fortfarande är tungrott. Därefter talade Göran Ewald från Malmö Högskola om Sveriges beredskap för klimatanpassningar och påpekade problematiken med att det finns en osäkerhet kring ansvarsfördelningen till följd av avsaknad av en central styrning. Göran poängterade att vi måste lära oss av varandra och våga agera, trots att det ibland saknas detaljkunskap. Efter Göran klev Elisabet Andersson från Skogsstyrelsen upp på scenen istället för Linda Parkfelt som inte kunde delta p.g.a. sjukdom. Elisabet berättade om Skogsstyrelsens vattenförvaltningsarbete och konstaterade att man inom organisationen har fått ett delvis nytt synsätt där man lyfter fram problemområden, istället för att endast fokusera på de ”fina” områdena. Hon lyfte även fram vikten av att utveckla miljöhänsynsuppföljningen och tror att detta kommer få en ännu större betydelse i det framtida arbetet.

Efter fikapausen inledde Stefan Köhler från SLU med sitt föredrag om humus i relation till vattenverk. Fokus var på vilka negativa konsekvenser humus har för vattenverkens funktion och vilka effekter detta får på vår framtida försörjning av rent vatten till rimliga kostnader, vilket ytterligare förväntas problematiseras i och med framtida klimatförändringar. Därefter fick vi höra två föredrag om VA- och vattenplanering fram till lunch. Mats Johansson från konsultföretaget Ecoloop inledde med att reda ut vad en VA-plan är och har för syfte samt gav exempel på hur kommuner har gjort VA-planer på olika sätt. Han poängterade problematiken kring att kommunerna förväntas formulera vattenplaner trots att det råder en omfattande begreppsförvirring kring vad en vattenplan är och ska innehålla. Geraldine Thiere som representerade Höje å Vattenråd berättade sedan om hur man för Höje å förflyttade ansvaret för vattenplanering till vattenrådet istället för kommunen. Hon belyste fördelarna med att förlägga vattenplaneringen på vattenrådet och hur man på så vis lyfter upp planeringen på avrinningsområdesnivå i syfte att få ett helhetsperspektiv.

Efter lunch startade eftermiddagspasset med David Liderfelt från Mälarens Vattenvårdsförbund och hans föredrag om Mälaren och det kommunsamarbete som krävs för att nå miljökvalitetsnormerna för vatten. Mälarens Vattenvårdsförbund har 50 medlemmar som består av kommuner, länsstyrelser, fiskare m.m. Han påpekade att just Mälaren är ”en sjö för miljoner”, och är viktigare än både Vänern och Vättern. Detta för att Mälaren berör så pass många människor. Magnus Sunnebro från Stockholms Stad fortsatte sedan med att prata om Stockholms handlingsplan för en god vattenstatus. Det nuvarande vattenprogrammet sträcker sig från 2006-2015 och han presenterade några framtida mål som är viktiga att fokusera på för att uppnå en god vattenstatus. Dessa var bland annat att man behöver en tydlig ansvarsfördelning av vattenfrågor inom staden med en gemensam vattenplaneringsprocess samt att man behöver ett system för uppföljning och utvärdering.

Sedan var det dags för work shops. Vi valde att delta i den under titeln ”Att jobba med ekosystemtjänster i praktiken” med Magnus Tuvendal som inspiratör. Där fick alla dela med sig av sina tankar av hur ekosystemtjänster kommer in i praktiken. Sedan diskuterades det i smågrupper angående lösningar, metoder, hinder och kunskapsluckor i relation till ekosystemtjänster.

Efter återsamlades samtliga för en kort sammanfattning av respektive work shop. Från ”Habitatdirektivet – rapportering, läget, trender och åtgärdsbehov” poängterades det faktum att en väldigt stor andel limniska arter är rödlistade och att det är av stor vikt att skydda livsmiljöer som dessa är knutna till. Dessutom nämnde man att den boreala region, där även Sverige ingår, har bedömts ha en dålig status enligt EU kommissionen. De huvudsakliga punkterna som hade diskuterats på ”Vattentät skott – Vatten- och avloppsplanering” var hur man kan tydliggöra ansvarsfördelningen i frågan och utbilda fackmän. Dessutom uttrycktes en önskan om tydligare lagstiftning och fysiska besök av representanter från Vattenmyndigheten. Från work shop ”Att jobba med ekosystemtjänster i praktiken” lyftes risken med att ekosystemtjänster betraktas vara till salu om man sätter en prislapp på dem och ett behov av konkreta exempel för att reda ut begreppsförvirringen. Den fjärde och sista work shopen ”Samarbete inom och mellan kommuner. Vilka underlag behövs för att komma framåt?” hade i stora drag handlat om behovet och vikten av att förankra vattenplaneringsarbetet i kommunstyrelsen samt belyst svårigheterna med att arbete över kommungränserna, till stor del p.g.a. olika licenser till dataunderlag. Dessutom hade man diskuterat svårigheten i att skrida från plan till planering.

Sist ut för Vattendagarna 2014 var Andreas Hedrén från Växjö kommun som gav oss en inblick i vad nästa års vattendagar bland annat kommer att handla om. Växjösjöarna är ett litet sjösystem med höga halter av fosfor. Statusen på sjöarna har gått från att en gång i tiden vara en sanitär olägenhet till att idag vara en tillgång. Muddring och kemisk rening har varit betydelsefulla åtgärder men än idag har man fortfarande kraftiga algblomningar. Åtgärder som Växjö kommun vill fokusera på är minskad tillförsel av näring, stabilisering av fosfor i sediment samt att set till att förekomsten av makrofyter ökar medan fytoplankton minskar. Avslutningsvis tackades den gamla styrelsen i SFL och vattendagarna var över för denna gång och vi studenter begav oss hemåt med många nya intryck.” 

På måndag, den 10 november kl 13.15 i rum 5C421A, kommer Magda Andersson att redovisa sitt masters-arbete: “Utvärdering av rörelsemönster hos öring (Salmo trutta) utifrån otolitmikrokemi”.

Alla är välkomna!

3

Studenter på kursen Ekologi i rinnande vatten fick möjlighet att träna på elfiske under en dag i oktober. Såklart gick det galant, även om all fokus inte låg på insamlandet av fisk. Den största fångsten var inte ens organismer från riket Animalia…

2

… och ett höstigt blogginlägg måste såklart innehålla en bild på en bäck i motljus:

1