Projekt Ål i Ätran

Veckans fångst har varit av båda delar, ganska bra med blankål men ynglen har börjat försvinna allt mer. Det är en fälla för blankål som utmärkt sig, nämligen den vid Mölneby gård i Östra Frölunda. Av 60 fångade ålar under veckan kommer 48 därifrån. De sju yngel som fångats kommer från Nydala. Annars var det en hektisk vecka med besök från LSN samt märkning av ål för telemetristudier. Av de 30 märkat ålarna har hittills fem gått in i fällorna, nämligen tre i Vessigebro och två i Östra Frölunda. Det kommer att bli spännande att följa deras fortsatta öden på sin väg ner till havet. Titta på bänken, nu kan man sitta på den igen. Skall bli kul att se den i slutet av veckan igen. För tillfället är jag hemma för några dagar och låter Jonas ta hand om fångsten. På torsdag återvänder jag full av kraft igen.

Hektiska dagar vid Ätran med Living North Sea möte under ledning av Ingemar Alenäs och dessutom påbörjas telemetriförsök för att utreda i vilken utsträckning ålen lyckas slinka förbi våra fällor. Flos kollega/medhjälpare Eric åker hem till Tyskland, så vi får passa på att tacka för en stior insats för Ätranprojektet.

 

 

Det har inte varit någon större fart på ålarna den här veckan, bara 41 stycken och de flesta från Östra Frölunda. Vattnet har börjat minska på allvar nu när det nästan varit sommarvärme några dagar. Vet inte vad man skall välja, vi vill ju ha ål, de kommer inte förrän regnet och ökade flöden inträffar. Vet å andra sidan inte om vi vill ha mer vatten nu. Den nya platsen för sumpen fungerar perfekt, problem med löv som sätter igen fälla och rör. Sådant går lätt att fixa med tanke på det andra sump problemet. Undrade härom dagen varför vi inta satte den där direkt, svaret var att den skulle bli så högt över mark och vattenyta att det troligtvis inte skulle hålla. Nu ser man facit. Väderleksrapporterna lovar inget regn så det kanske blir en lugn vecka nu, eller så brakar det snart loss igen. <det får vi se om en vecka när nästa mätare dyker upp. Bilder på min kära bänk igen, en dags mellanrum. Nu sjunker Ätran.

 

 

 

 

 

 

 

Igår var sumpen klar på sin nya plats, idag fångade den sina första ålar på platsen. Den är helt skyddad från stora luckan och vittjas numera från själva fällan. Idag blev det en sväng upp till Forsa för att hämta ål och att rengöra fällan, notera på bilden att flytväst används för att klara sig säkert upp i fällan. Historien om bänken fortsätter den också. Nu har vattenståndet sjunkit rejält, snart kan man sitta på den igen. Kvällsjobbet igår var att byta bromsbelägg på bilen, inte lätt med kärvande kolvar.

Så var det dags för veckans ålometer. Även lite mer småsaker om mina två favorit saker, sumpen och bänken.

Som synes har det varit en liten peak på blankål under veckan. Östra Frölunda låg bra till fram till dess att sumpen guppade bort. Nu är det Skärhultsbäcken i topp med 36 ålar, tätt följd av Lilla Å med 33. Ynglen går i vågor, ena dagen tomt för att nästa dag få mellan fem och åtta. Det är de vanliga fällorna som fångar, Nydala och dammen i Ätrafors. Roligt var att första ynglet på tre veckor dök upp i Lilla Å, skall bli intressant att se om det kommer fler där de närmaste dagarna. Denna dagen har det varit jobb med sumpen. Lite muskelkraft samt block och taljor gjorde att den hamnade på sin nuvarande plats. I morgon skall vi dit med röret och då se hur det ser ut. På bilden nedan ser man att den är helt fri från forsen från luckan. Det känns bra. Bilen strular lite nu också, bromsbeläggen fram är helt slut, dessa skall bytas i morgon efter vi är klara med sumpen. Så till min bänk då, denna värdemätare på vattenståndet i Ätran uppe i Östra Frölunda. Idag har ryggstödet börjat visa sig strax under ytan igen, då har börjar vattnet minska. Vågar man hoppas på en fortsättning?

Sumpen när vi kom idag och när den var på plats

Luckan öppen och sumpen står kvar. Jonas jobbar i vatten

Bänken bryter vattenytan, yes

Idag var jag upp till Östra Frölunda för att se till den kära sumpen. Det positiva under vägen var att jag inte mötte den flytandes i Ätran, och att det fortfarande var kvar på plats. Om än på en helt annan plats än när jag lämnade den igår. Nu är det ren muskelkraft som gäller för att få den på en funktionabel plats igen. Eller att gnugga geniknölarna för att hitta ett annat system. På måndag skall det i alla fall vara fixat. Fotot visar en annan av mina följetonger, nämligen bänken. Tredje dagen på raken jag fotat den, nu är den helt under vatten. Titta noga så syns ryggstödet under ytan. Snacka om att Ätran ökat snabbt på tre dagar.

Yesterday we recaptured the 18th of 19 eels we tagged and released upstream of the trap in Skärhultaån one month ago (22.08.2011). Watch out for missing No. 15, weight: 885 g, length: 785 mm, 1 orange mark at the dorsal fin. If he gonna be caught, we can call the catchability of the trap 100 %!

Additional, we marked two more groups with fancy green marks on there fins and released them at the same spots as we did last time. 5 dudes 500 m upstream of the trap and 5 dudes about 7 km upstream. One eel from the farther place in Kärnebygd allready returned last night (7 km!). Now, we are very curious if we can keep the good catchability with the new marking…

Här kommer en liten rolig filmsnutt på en sump som fått ett eget liv. Det sista jag såg av den idag var på sned, se bilden längre ner. Visste inte om jag skulle skratta eller gråta idag, men kom på att detta vatten är en ren och skär komedi. Sumpen höll bra till dess att ca 10 kubik i sekunden träffar den i sidan, då började den att hoppa runt. Nu återstår att se om sump och fälla är kvar i morgon, spännande tider vi lever i. Njut av komedin, det gör (inte?) jag

Samma bänk, 24 timmar mellan bilderna

Samma fälla, två månader mellan bilderna

Sumpen sist jag såg den

Nu är alla luckor vid Hertings kraftverk öppna, laxarna samlas där vattnet kommer med hög fart. En liten föraning om hur det kan komma att se ut om ett par år. Hur många hoppande laxar syns på filmen?

I går kom första återfångsterna av märkt ål, två stycken av nio märkta i Vessigebro. Dessa blev märkta i måndags, det tog två dagar för dom att gå ner i fällan. Nu återstår att se om resterande också väljer fällan eller om de tar vägen över dammluckan. De som blev märkta i Östra Frölunda lyser med sin frånvaro, de har troligtvis gått genom en annan öppning. Men den som lever får se. Jag kanske upprepar mig och tjatar men detta med vattenflödet,,,,. Även löven börjar ställa till problem, de sätter igen fällorna så vattentrycket blir för högt. Högvadsån steg ordentligt i natt, det verkade vara mellan två och tre dm bara under natten, nu behövs snart vadarbyxor för att se till yngelfällan. Men blankålen kommer stadigt, nu börjar Lilla Å i Vessigebro att komma starkt i antal fångade individer.