Sötvattenslaboratoriet i Vänern

Posted by Daniel Nyqvist | Events

VänernIgår besökte Alfred Sandström och Thomas Axenrot från Sötvattenslaboratoriet (SLU) Karlstads Universitet och höll ett seminarium om deras arbete i Vänern. De pratade bland annat om kartläggning av de pelagiska och bentiska fisksamhällena, om signalkräftans situation i sjön och om ett satellitprojekt i uppstartsfas.

Provtrålning kombineras med hydroakustik för att ge en bild av de olika pelagiska fiskbestånden. I den hydroakustiska undersökningen använder man sig av ekolodsteknik och omtolkar de mottagna signalerna till fiskarter och tätheter. Undersökningen sker i transekter som tillsammans sträcker sig över 300km och täcker 4500km2. Hela sjön tar ungefär två veckor att kartlägga. Provtrålning sker på utvalda platser och på olika djup  – grunt, vid språngskiktet och djupt. Man har undersökt artsammansättning och fisktäthet på olika platser i sjön varje år sedan 1995. Nors är den dominerande arten i pelagialen, men biomassan av både siklöja och gös kan på vissa platser vara betydande.

Botten- och strandnära fisksamhällen följs i utvalda områden och undersöks med översiktsnät. I Vänern styr djup och produktivitet i hög utsträckning vilken artsammansättning man finner i ett visst område. Till exempel utmärker sig fyra näringsrika områden i sjön (1% av sjöns yta) som artrika och som viktiga rekryteringsområden för kommersiella arter (men är också övergödda).

Signalkräftan har satts ut i Vänern under en betydande tid, troligtvis sedan 1969. Även om bestånden ökat under senare år, och tätheterna kan vara relativt höga i vissa områden, har den ännu ej koloniserat hela Vänern. Spridning av signalkräftan i sjön, som naturligt är ganska långsam, förväntas fortgå framöver. Vänern har historiskt inte haft mycket kräftor vilket i sig gör de ekologiska effekterna i systemet viktiga att studera. En viss oro för flodkräftans öde i omkringliggande tillflöden finns också.

Och så det nystartade satellitprojektet. Genom att kolla på Vänern med satelliter kan man uppskatta primärproduktion, temperatur, vattnets grumlighet och få mått på humushalter. Med satellit kan man kolla på hela sjön många gånger per år och får därigenom mätvärden som i omfång och provtagninsgsfrekvens aldrig kan erhållas genom arbete direkt från sjöns yta. Satellitdata kan sedan, med hjälp av andra mer direkta provtagningar, omvandlas till värden relevanta för att kolla på tex. fiskbestånden, produktivitet osv.

Efter seminariet fortsatte diskussionerna eftermiddagen igenom. Och såklart pratades det en del om lax och öring också.

Håll koll på vår Kalender för att inte missa framtida intressanta seminarier.

Nu har anmälan öppnat till Fiskmarknad 2013!

Fiskmarknad 2013 går av stapeln i Karlstad 7-9 maj. Konferensen handlar om vandrande fisk och åtgärder i reglerade vatten, är gratis och har några av världens främsta experter och företag. Fiskmarknad 2013 riktar sig till alla som är intresserade av vandrande fisk och åtgärder som syfta dessa bestånd. Vi välkomnar Vattenförvaltare, fiskevårdsområdesföreningar, kraftbolag, konsulter, myndigheter, universitet, icke statliga intressegrupper och organisationer, återförsäljare samt intresserad allmänhet. Målet är att sammanföra människor som är engagerade i arbetet med fiskvandring och fiskpassage..

Hela arrangemanget drivs i en konstruktiv anda med vissa övergripande grundtankar: Hur åstadkommer vi effektiva åtgärder? Vad är viktigt att tänka på? Vad ska man undvika?

Läs mer på: www.fiskmarknad.nu

En stor man har gått bort! Göran Ulfsparre har varit Emåns och Emåöringens främste beskyddare och var aktiv inom fisket och fiskevården under lång tid. Karlstads universitet har forskat i Emån sedan 2001 och Göran har alltid visat stort intresse för forskningen och bidragit till densamma med sin erfarenhet och sitt kunnande. Göran tvekade aldrig att säga när han tyckte delar av projekten var konstigt planerade eller onödiga. Göran kommer saknas av många, inklusive mig själv.

Igår jobbade jag och examensarbetaren Simon (samtidigt som ett gäng byggarbetare från NCC) vid Edsforsens kraftverk i Klarälven. NCC-arbetarna bygger ut brobanan på dammen medan vi flyttade och testade loggrar och antenner. Loggrarna tar emot signalstyrkor från radiosändarna som är fästa på laxar och öringar i älven. Vi vill få en så god bild av de radiomärkta fiskarnas rörelser i dammen som möjligt. Detta gör logger-placeringarna och antennernas riktning väldigt viktigt. Det, att vi lär oss med tiden och att vi tvingas parrera mer eller mindre oväntade driftstörningar, gör att vi med jämna mellanrum flyttar och ändrar logger och antenn-positioner.

Igår flyttade vi tillbaka en logger till spillet – efter att vinterns data-analyser visat att det var en postion som gav bra data för att analysera passage – och återinstallerade tillfälligt borttagna loggrar vid gallret.

För att grovt testa vilken signalstyrka de olika loggrarna tar emot vid olika platser fick Simon gå omkring dammen med en sändare på ett rep och sänka ner den vid lämpliga platser – samtidigt som vi läste av mottagna signalstyrkor vid loggern. Det såg bra ut! Nu hoppas vi på fina och tydliga resultat när fisken väl börjar vandra nedströms efter vintervilan!

2013-02-19 13.00.54

2013-02-19 13.01.05

 

Efter pysslandet vid Edsorsen fortsatte vi uppströms och pejlade in den övervintrande lax- och öringkelten. De flesta fiskar höll sig vid samma plats som i Januari. Men några enstaka hade rört sig mindre sträckor. Nu ser både vi och, skulle jag tro, fisken fram emot våren…

För några månader sedan var några av oss på studiebesök under laxkramning vid fiskfällan i Forshaga.

Laxen fångas under sin lekvandring i Klarälven, de flesta vilda laxar körs med bil uppströms förbi åtta vattenkraftverk och släpps sedan ut för att leka i älven. Men några fiskar sparas för att bli föräldrar till fiskarna i Fortums kompensationsodling. Dessa fiskar hålls under en tid i bassäng. När det tillslut är dags för lek kramas honorna på ägg medan hannarna kramas på mjölke. Ägg och mjölke blandas, äggen befruktas och tillåts utvecklas i rombackar på odling. De unga laxarna växer sedan till sig på odling under ungefär 2 år innan de som smolt sätts ut i naturen.

De flesta smolt sätts ut i Klarälven nedan Forshaga kraftstation och får själva vandra den sista älvsträckan ut till sjön. Detta gör att de präglas till Klarälvens vatten och även återkommer hit för att leka efter att de växt till sig under några i sjön. Både odlad Klarälvslax och odlad lax från Gullspångsälven släpps ut i Klarälven. Detta innebär att den odlade Gullspångslaxen också återvänder till Klarälven – vattnet som den präglats på.

I den här filmen ser vi kramning av just Gullspångslax.

YouTube Preview Image

Seminarium om öring och död ved

Posted by Daniel Nyqvist | Events

På tisdag, alltså den 19:e februari, kommer Åsa Enefalk att hålla ett seminarium om öring och död ved i strömmande vatten. Titeln på seminariet är “Brown trout responses to instream wood” det och ges kl. 13:15 i Rum 5F416 på Karlstads Universitet.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Intresserad allmänhet kontaktar John Piccolo för att föranmäla sig.

För kommande händelser vid Avdelningen för biologi vid Karlstads Universitet, se vår kalender.

Unga öringar och död ved

Posted by olle.calles@gmail.com | Död ved

Det finns konstgjorda bäckar i källaren på Karlstads universitet – vårt så kallade strömvattenakvarium. Under hösten har årsungar av öring fått möta olika miljöer i dessa bäckar. Syftet har varit att undersöka effekten av död ved, i detta fall grenar och kvistar av björk. En av rännorna fick ta emot massor av björkris, en annan litegrann, och en tredje inget alls. Fiskarna videofilmades, och hypotesen är att de gynnas av död ved, mer ju mer som finns. Öring är en aggressiv fisk som gärna slåss med andra öringar, men som lever efter idén “syns inte, finns inte”. När det finns gömställen – t ex i nedfallet ris – minskar antalet slagsmål och öringen kan spara energi. Man har också kunnat se på större öring att aktivitetsnivån sjunker då det finns död ved – fisken vilar mera. När resultaten av detta experiment är färdiganalyserade kan de ge en fingervisning om detta även gäller ung öring.

012

Ett vanligt beteende hos ung öring i miljöer utan ved – att ligga och trycka i bottengruset. Bild från strömvattenakvariet.

 

Att spåra fiskars rörelse

Posted by Daniel Nyqvist | Nyheter

Vi sysslar en hel del med att märka fiskar med sändare (radiosändare, PIT-tags, akustiska sändare) för att sedan följa deras rörelser i olika vattendrag. I allt från Vänerns Vänerns mynning till småbäckar.

Här är ett kort föredrag från TED-talks om att spåra stora fiskars vida rörelelser i oceanen.

Så småningom kanske det blir dags att närmare kartlägga fiskarnas vandringar i våran egen insjöocean

Oikos 2013

Posted by Daniel Nyqvist | Konferens

Johan Watz och Åsa Enefalk höll varsin presentation på OIKOS-konferensen i Linköping tidigare i veckan.

Johan berättade om ett labförsök med fokus på  öring och is, Åsa om ett fältförsök och ett labförsök på temat död veds betydelse för ung öring.

I år handlade konferensen om klimatförändringar, och tack vare att den hölls i Linköping bjöds många fina föredrag om skalbaggsfaunan i gamla ädellövträd.

Gå gärna in på OIKOS hemsida för mer information om tidskriften och föreningen OIKOS. Här kan man också läsa abstracts från konferensens presentationer.