Dagen började med att vittja ryssjorna, det var tre stycken havsnejonögon i den stora ryssjan. Med de fyra som vi hade sedan förut hade vi nu helt plötsligt sju stycken att märka. Dessa märkte jag och Paolo nu i kväll och nu är vi nu uppe i 28 stycken radiomärkta havsnejonögon, mycket trevligt.

Nu tillbaka till de som var både skoj och tråkigt. Paolo skulle komma idag och hjälpa mig nu när jag är själv. Sedan skulle vi köra med en ADCP två dagar för att kolla hastigheter och sånt. Självklart strular de med sakerna som skulle skickas hit. Så i morgon blir till att ringa DHL och fråga vad som har hänt. Nu till de andra, tåget som Paolo åkte med blev försenat och han kom senare hit, eftersom han kom senare kunde jag inte hämta honom på tågstationen när han kom, utan han fick sitta och vänta i ca en timma. Nu undras de säkert varför jag inte kunde hämta honom när tåget kom? De beror på att ätrans vattenvårdsförbund var till Ätrafors på besök idag, de ville att någon skulle komma och prata om kraftverket och åtgärden som är gjord där för ål. Lotten föll på mig och får lov att säga, att de var mycket trevligt att träffa dessa gubbar och tanter 😉 De verkade vara  intresserade av de man pratade om och bara de är ju trevligt. Även Ingemar Alenäs var med under besöket och han är alltid lika trevligt att träffa alltid glad och positivt inställd. Med andra ord blev de en lång och trevlig 15 timmars dag idag.

…tre av våra 21 havsnejonögon stod i dag inte längre kvar på sträckan Vessigebro-Högvadsån! Lasse båtpejlade från Högvadsån till Herting (se foto nedan) och  Jonas med Paolo sista biten till havet, men ingenstans fanns de.

Det blev till att bilpejla (foto nedan) vid Ätrafors och uppåt i Högvadsån och två stod direkt nedan Ätrafors kraftstation! Den sista då? Till slut hittade vi henne en liten bit nedanför Nydala kvarn (foto nedan). Starkt simmat!

Dagen började tidigt i morse, redan kl 6 var vi vid laxbron för att vittja ryssjorna. Vi hade förhoppningar på att de skulle vara många havsnejonögon i ryssjorna. Så var inte fallet, en massa ål, löjor, en stor lake var det i den stora ryssjan. I den lilla ryssjan hade vi turen att fånga ett havsnejonöga. Sedan var de dags för att radiomärka helgens och dagens fångst på havsnejonöga. Totalt märktes 12 stycken havsnejonögon, märkningen gick fint och alla var pigga vid utsättningen. De sattes ut fyra stycken ovan herting och åtta stycken vid laxbron. Totalt har nu fångats 20 stycken havsnejonögon och sju är utsatta ovan herting och 13 vid laxbron. Nu återstår de att försöka fånga och radiomärka tio havsnejonögon till.

Som jag hade hoppats på, kom det mera havsnejonöga och idag var det rekord, med hela sex stycken. Nu blir det 11 stycken som ska radiomärkas i morgon och med lite tur får vi fler i ryssjan även i morgon.

Nu när vi pejlat de radiomärkta havsnejonögonen i några veckor har följande hänt, De flesta av de  havsnejonögonen som släppts vid laxbron, har stått relativt stilla. Tills för några dagar sedan, då de som varit längre ner, vid vallarna och laxbron. De har nu simmat upp och ställt sig vid utloppet till de gamla kraftverket ( H1). Där står nu fyra av de fem radiomärkta havsnejonögonen, den femte har parkerat sig i nedre delen av laxtrappan. De ska bli mycket spännande och se om det lyckas komma igenom laxtrappan.

De tre som är utsatta ovan Hertings kraftstation, har alla rusat iväg och simmat ett längre sträcka direkt efter utsättningen. De simmade till följande platser efter utsättningen och har sedan dess befunnits sig på dessa platser. Den första som sattes ut gav järnet och simmade upp och ställde sig nedan fors. Den andra gjorde minst sagt en lika stor strapats och befinner sig i Vessigebro. Det tredje havsnejonögat gav upp lite tidigare och befinner sig nu mellan hertingen och Vessigebro. Vi får se vad de nya som ska radiomärkas kommer att ta vägen, antar att dessa är lika goda simmare som de som redan är radiomärkta.

Under helgen som varit har dykförsök gjorts för att försöka hitta sändare, efter de fiskar som förmodligen inte klarade vintern efter leken. Två av dessa sändare hittades och vi kan nu vara helt säkra på att dessa fiskar är döda. Fler försök att hitta sändare kommer att göras.

Under pejlen idag dök helt plötsligt en mört upp. Denna mört misstänker vi att den varit ute i mynningen där vi inte kan höra dem. Nu har den simmat upp och är för närvarande mellan tullbron och garva forsen.
I morgon kommer det att bli radiomärkning av minst två havsnejonögeon med lite tur får någon mer i ryssjan.

Så kommer då berättelsen om nr 2…

Lax nr. 29 är en hane på 71 cm och 2,9 kg som märktes och sattes ut ovan laxbron 31 augusti.

Den väntade till 8 september innan den närmade sig laxtrappan och det krävdes 10 sådana besök innan den tog sig förbi 3 oktober. Knappt en dygn senare var den i Vessigebro och 2½ dygn efter den passerat Herting var den och rekade i Högvadsåns mynning. Sannolikt lekte den vid “Nannes öar” strax nedströms Högvadsåns mynning. Vid högflödena under hösten passade den på att vandra nedåt och förbi Herting, med det spillvatten som släpptes den 28 november. Nästa fisk får bli någon som inte haft det så lätt som nr. 44 och 29.

Senaste två dagarna har vi haft massor av flodnejonöga i ryssjan, totalt 280 st! I dag fick vi dessutom det första havsnejonögat som var en 78 cm lång hona som nu simmar omkring med en radiosändare. Vi hoppas på fortsatt god fångst och en framgångsrik vandring för ögat i fråga!

I regn och rusk radiomärkte jag och Jenny 12 mörtar i dag. De var i god form och fulla i lekvårtor. Blir intressant att se om de försöker ta sig förbi Denilen kommande veckor.

Dagens ryssjefångst fortsatte i samma stil som tidigare med 24 mörtar och 15 flodnejonögon. Alla mörtar var fulla i lekvårtor och släppte rom och mjölke. De största honorna var kraftiga och knappa 40 cm. Imponerande!?

Den radiomärkta laxen, den simmar och simmar. Idag fick vi leta efter en lax som hade försvunnit för oss. I höstas radiomärktes den och den släpptes vid Hertings kraftstation. Den simmade upp via Högvadsån upp till Fageredsån som då var den sista position som vi hade på denna lax.
På senvintern dök den upp igen, då nedan Ullared. Den hade 35 ppm (slag per minut) som innebär att den stått stilla där en längre tid, vi misstänkte då att denna lax möjligen kunde vara död. Hör och häpna, den 14 april hände de saker, fisken fick liv och på någon dag simmar den hela vägen genom Högvadsån ut i Ätran, den stannar upp mellan Stavbäck och Fors fram till den 26 april och idag var den borta. Vi började fundera vart den kunde ha tagit vägen, vi började leta från Ätrafors ner till Herting och på vägen fick vi  syn på den här krabaten, som simmade ut ur vassen.  Laxen som vi letade efter hade simmat långt och vi  hittade  den i intagskanalen till Hertings gamla  kraftstation (H1) och nu kunde vi pusta ut.  För här  behöver inte  denna lax känna sig ensam, varken i  intagskanalen eller i kraftverksdammen, där finns nu sex  radiomärkta laxar ( och säkert många omärkta!) som  simmar fram och tillbaka för att försöka hitta någon väg förbi de båda kraftverken. Om de lyckas komma förbi återstår att se och så klart kommer vi skriva mer om dessa laxar.
På tal om urlekt utvandrade Fisk, så fick Stefan och Kalle den första öringbesan i avledaren i Övre Finsjö, Emån idag. Det är bara att hoppas att de kommer fler i avledaren och att de fångar  dem på film.

Nu är ni säkert lite nyfikna på vad vi hade för fångst i ryssjan idag!? Fångst de var det, massor av mört… hela 39 st,  två gärs, nio flodnejonögon och en vilsen laxsmolt en ål i en av mjärdarna.

I morgon åker 2/3 av styrkan till Emån för att hjälpa Stefan och Kalle med byggnationen av en fiskfälla.