During the spring semester the master’s course Scientific methods in freshwater ecology is given at Karlstad University. The course is held by researchers from the NRRV research group, and is included in the master program in ecology and conservation biology at Karlstad University. The course is available for distance students, and most students on the course live in other places in Sweden than Karlstad. We also have international students on the course, this year from both Europe, North America and Africa. In 2018, some parts of the course were carried out together with a visiting student group from Northern Kentucky University.

Here follows a report of the field and laboratory work carried out by the students on the course in 2018.

The first practical session started Monday 24 April, and focused on fish tagging and laboratory studies. The week started with Professor Erik Petersson from the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) having a lecture on ethics and legislation concerning animal experimentation. Thereafter the students had practical training in fish handling and sedation. The following days were spent at the laboratory facilities at Karlstad University, where students practiced different methods for tagging fish. The students also conducted experiments in the stream aquarium laboratory, where they examined how the drift-feeding behavior of juvenile brown trout changed in the presence of a predatory fish. This gave the students an opportunity to plan and conduct a laboratory study from the beginning to the end.

After the laboratory session in Karlstad, the week continued in Mörrum in southeastern Sweden. The course was given a tour of the area and shown remedial measures to facilitate fish migration in the regulated river Mörrumsån. In addition, the students conducted a field study where they looked at downstream migration of Atlantic salmon.

Laboratory experiments in the stream aquarium lab at Karlstad University.

 

Field studies at river Mörrumsån.

 

A month later, a second course gathering was held in Karlstad, this time focusing on benthic invertebrate sampling and electrofishing. This course module was carried out together with a visiting student group from Northern Kentucky University. The first day was spent at river Rannån, where students learned different methods to measure abiotic conditions in running waters and how to sample benthic fauna. The second day was spent at river Djupedalsbäcken where the students practiced electrofishing, which resulted in that all students on the course became certified electrofishers. Electrofishing is the most common method used for monitoring fish populations in streams. Therefore, it is a valuable skill for people interested in pursuing a career in stream fish ecology.

Fieldwork in river Rannån, where the students measured abiotic conditions and sampled benthic fauna.

 

Electrofishing in Djupedalsbäcken.

 

A brook lamprey (Lampetra planeri) captured during the electrofishing.

 

Teachers and students from Karlstad University and Northern Kentucky University at the electrofishing site.

Kursdeltagare från Masterkursen “Vetenskapliga metoder i sötvattenekologi” rapporterar om en intensiv fältvecka:

“Måndagen den 24 april gick startskottet för fältveckan på Karlstads Universitet. Under kurserns första del fick vi lära oss konsten att suturera fisk och designa experiment. Första dagen fick vi lyssna till professor Erik Petersson från SLU berätta om etik och lagar kring djurförsök. Dagen fortsatte med förberedelser inför ett labbexperiment där vi studerade hur temperaturen i vattnet under laxens äggstadie påverkar dess förmåga att födosöka som ung fisk.Tisdagen och oKknsdagen ägnades åt labbexperimentet respektive arbete med sutur, bedövning och märkning av lax. Vi förberedde också inför fältarbete och resa till Ätran och Hertings krafverk där merparten av resten av veckan spenderades.

Väl på plats i Herting fick vi en rundvandring för att få kunskap om hur det ser ut och vilka åtgärder som har gjorts för att förbättra fiskens vandring förbi vattenkraftverket. Dagen efter blev vi indelade i tre grupper där varje grupp körde varsin station per dag. Den första station behandlade telemetri, där vi fick lära oss pejla radiosändare med mobil radiomottagare. Vi fick även lära oss mycket om tekniken. Andra stationen gick ut på att artbestämma, mäta och märka ett givet antal fisk fångade i en Wolf –trap-liknande fälla. Resten av den infångade fisken artbestämdes, räknades och släpptes ut. I den tredje stationen fick vi lära oss att fiska med ryssjor. Utöver arbetet i de olika stationerna ägnades en av dagarna till att besöka mindre kraftverk uppströms i Ätran, och se hur de har löst fiskvandringen förbi kraftverken Nydala kvarn och Vebro kraftverk i Vessigebro. I Nydala kollade vi på en fiskfälla och i Vessigebro fick vi se en ålyngeluppsamlare. Vi besökte även laxlekvatten vid naturreservatet Sumpafallen.

Sammantaget en trevlig och givande vecka med nya kunskaper samt erfarenheter! Vi rekommenderar stark denna kurs för framtida studenter, speciellt om du har ett intresse för vatten och fisk!

Fokuserade studenter som undersöker de olika nivåer som finns uppstår vid bedövning av lax.

Fokuserade studenter som undersöker de olika nivåer som finns uppstår vid bedövning av lab.

kurshel

Maria Stjärnlöv och Lena Andersson pejlar efter radiosändare som har lagts ut på olika ställen runt Herting som är en av de olika stationerna.

kurs6

Helena Winser, Robin Lindgren, Niclas Carlsson och Edvin Rapp vittjar den Wolf-trap-liknande fällan.

kurs_matning

Mätning av Jessica Dolk och Niclas Carlsson av den stora gäddan som fångades i Wolf-trapen. Edvin Rapp ansvarade för protokollföringen.

kurs8

Sara Brodin, Geni Zanol och Jonas Elghagen vittjar och tar upp ryssor som var en av stationerna

kurs7

Ålyngeluppsamlare hos kraftverket i Vebro.

kurs

Hela gänget – studenter och lärare.

Studenterna på masterkursen ”Vetenskapliga metoder i sötvattensekologi” skriver här om sina upplevelser i Falkenberg.

ryssja

Ryssjan placeras ut.

“20 maj startade äventyret på Karlstad Universitet inför våra fältdagar i Falkenberg med att vi drillades i konsten att suturera fisk. Det hela föregicks av att vi fick träna på blå disktrasor för att få in sutureringstekniken. Sedan gick vi över till att träna på avlivad fisk under verkliga omständigheter med tidtagning under ingreppet och insättning av sändare och PIT-tags. Som ett sista eldprov fick vi märka bedövad levande öringsmolt.

Dagen därpå packade vi bilarna fulla med fältutrustning och styrde kosan mot Falkenberg. Väl på plats vid Hertings vattenkraftverk startade vi med en rundvandring för att orientera oss i vårt klassrum för de kommande dagarna. Vi tittade på fiskräknaren vid uppströmspassagens början och fiskfällan vid nedströmspassagen. Vi beundrade också det nya lutande intagsgallret och njöt av forsen i den naturlika fiskvägen. Den sköna skåningen Jonas Christiansson, för tillfället ansvarig för uppföljningsprojektet vid Herting, tog väl hand om oss både denna första skakiga dag och resten av vistelsen.

Vi startade fredagen med att titta på när fällan vid nedströmspassagen vittjades, vilket görs dagligen. Utöver några smolt så fanns en kraftigt sälbiten stackars lax. På förmiddagen hade vi besök av årets naturvårdsbiologistudenter från KAU som vi demonstrerade vår nyförvärvade fiskmärkningskunskap för. Vi upprättade tre stationer som studenterna i mindre grupper fick besöka. En där de fick prova på radiopejling av fisk, en där fiskmärkning demonstrerades samt en där de själva fick testa att sy i disktrasor. Studenterna verkade nöjda och glada och vi hade kul. Efter lunch blev det en liten båttur för att vittja ryssjor. Ryssjorna är utplacerade för att fånga uppströmsvandrande havsnejonöga (Petromyzon marinus) som tidigare inte kunnat ta sig förbi kraftverken. Genom att fånga och märka havsnejonöga är målet att undersöka om den nya fiskvägen fungerar även för dem. Men vi kammade noll denna dag, ryssjorna var tomma. Vi hann också med ett besök längs Högvadsån och kvarnen i Nydala och avslutade med en skön promenad vid Sumpafallen. Kvällen avrundades med gemensam grillning på Skrea camping. Kockarna serverade flankstek, fransk potatissallad och ett mustigt rött vin.

havsnejonoga

Ett av de fångade havsnejonögonen på märkningsbordet.

Lördagen blev en spännande dag. Direkt på morgonen vittjades nedströmspassagen i vanlig ordning men denna gång fick vi själva ansvara för att håva, artbestämma, räkna och mäta den sprattlande fisken. Sedan var det dags för ryssjorna där vi, hör och häpna, lyckats fånga årets första havsnejonöga. Den oväntade och roliga fångsten kullkastade det planerade schemat för dagen och fokus fick istället läggas på förberedelser för märkning. Nu blev det dessutom plötsligt bråttom att rengöra och rätta till ryssjorna inför den förmodade och efterlängtade anstormningen av havsnejonögon. En högtryckstvätt införskaffades i all hast och ryssjorna plockades upp på land och spolades. När ryssjorna var rena och vi var blöta och nergeggade så sattes de tillbaka i strömmen. Ett konststycke som krävde vältajmat samarbete av fyra man i två gummibåtar. Som en belöning för slitet med ryssjorna fick vi bevittna en exemplarisk radiomärkning utav havsnejonöga utförd av dr Olle Calles.

Sista dagen startade vi med att i ett rasande tempo först vittja nedströmspassagen och sedan ryssjorna. Gårdagens slit med att iordningställa ryssjorna visade sig ha varit mödan värt då vi faktiskt fann ytterligare ett havsnejonöga. Därmed upprepades märkningproceduren, denna gång med Jonas som kirurg. Av nyfikenhet bestämde vi oss också för att pejla gårdagens märkta havsnejonöga. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Efter att ha letat i närområdet vid kraftverket utan resultat fortsatte vi cirka 2 km nedströms ända till Tullbron i Falkenbergs centrum. (På vägen passerades även Vallarnas friluftsteater där Johannes passade på att kliva upp på scen och framföra ”Gubben Noak” på munspel för oss.) Men fortfarande hörde vi inga signaler och vände med tunga steg åter till Herting och grubblade på vad som hade gått snett. Var det sändaren som inte fungerade? Hade havsnejonögat rymt? Eller var det något fel på vår mottagare? Det visade sig dock att det eftersökta objektet hela tiden befunnit sig vid kraftverket. Den hade gömt sig i en av betongfickorna vid turbinutloppet vilket gjorde att signalen blev svår att uppfatta. Att äntligen få lägga in positionen i GIS-programmet på surfplattan kändes som en perfekt avslutning på mycket lärorika, roliga och berikande fältdagar.

Och förresten, alla våra övningsmärkta öringar lever ännu.

Emmy, Johannes, Kristin, Peter, Pia och Simon”

Det går fortfarande att anmäla sig till masterkursen “Vetenskapliga metoder i sötvattensbiologi” som ges på Karlstads Universitet senare under våren:

“Under kursen möter du alla ingående moment i ett forskningsprojekt, så som frågeställning, studiedesign, genomförande, analys och presentation. Stor vikt läggs vid de senaste och viktigaste och metoderna som används inom forskning och miljöövervakning inom sötvattensekologi. Du får teoretiska och praktiska färdigheter för att fånga, märka och spåra fisk (telemetri); elfiske, biotopkartering, hydraulisk kartläggning, bottenfaunaprovtagning, provtagning på stormusslor m.m. Dessutom får du en unik kompetens i hur man återskapar upp- och nedströmspassage för fisk i reglerade vattendrag. Intyg på genomgånga moment ger dig möjlighet att åberopa färdigheterna när du söker jobb. I kursen medverkar forskare och doktorander i rinnande vattens ekologi  och undervisningen sker i direkt kontakt med de högaktuella forskningsprojekt som pågår vid biologiavdelningen.” Ansök här.

mastermetod