Nu har vi kommit igång med några av de ålkistorna som vi ska använda oss av för att kunna skatta den totala mängden utvandrande ål. Igår fick vi igång ålröret i Lillaå och där fick vi även upp en ålyngelledare av fransk modell och idag fick vi igång ålkistan i Skärhultsbäcken, där vi även har påbörjat byggnationen av en sump.

Vid vittjningen i morse av ålröret kunde vi konstatera att vi hade fångat den första utvandrande ålen och att de blev den Första att få en enkel biljett till havet.

Idag åkte vi runt till olika ålfisken för att prata och höra vilka som ville ställa upp med sina ålfällor. Ett av de ställen som vi stannade till och kikade lite extra på var hos Jan-Åke i Vessigebro, där vi även fick se på en turbin som snurrat sedan tidigt 1900-tal men som hade gjort sitt nu. Genom ålröret som ses på mitten bilden tar sig ålen vidare nerför fallet och vidare förbi kraftverket i Lillaå, Vessigebro. Jan-Åke gör en stor insats för att rädda ålen förbi sitt kraftverk och vill nu även utöka med en ålyngelledare så att de ålyngel som kommer upp i Lillaå ska ta sig vidare upp i systemet.

Ytterligare ett havsnejonöga i Ryssjan idag och de är kanske nu de kommer. Så idag radiomärktes tre stycken havsnejonögon. Ett av de tre radiomärkta havsnejonögonen sättes ut ovan hering, de andra två sattes ut vid laxbron.
Ska bli mycket kul vid radiopejlingen i morgon, om den som sattes ut ovan herting har rusat iväg lika snabbt uppströms som den förra gjorde. Fast vem kan slå rekordet på 11 timmar till Vessigebro.