Lekvandrande mört på radio

Posted by Daniel Nyqvist | Nyheter

Det är inte ovandligt att mörten (Rutilus rutilus) vandrar upp i vattendrag för att leka. Förra veckans Naturmorgon på Sveriges Radio handlade om mörten och dess lek och migration i Verkmyraån, Gästrikland. Lyssna på inslaget här eller genom att klicka på bilden.

p1mort

I samma program medverkade också en tidagare masterstudent på Karlstads Universitet – Vide Ohlin pratade om Grodkollen och groddjur. Lyssna på hela programmet här.

uniocrassus

Tjockskalig målarmussla (Foto från UCforLife.se)

Lea Schneider, doktorand vid Karlstads Universitet, forskar om den tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus). Hon berättar på UCforLifes hemsida om vårens forskning och restaureringsarbete.

Ett lab-experiment har påbörjats där flera fiskarters lämplighet som värdfiskar för den tjockskaliga målarmusslan testas: ”A first laboratory experiment with fish from Klingavälsån and mussel larvae from Bråån has been started to test whether the fish species roach (mört) , perch (abborre), silver bream (björkna) and common bleak (löja)are functional hosts for Unio crassus.” Läs mer UCforLife.se.

De har fångat fullvuxna musslor från Bråån och Tommarpsån, märkt dem med pit-tags och sedan släppt ut dem i restaurerade delar av  Klingavälsån and Fyleån: ”…we collected mussels from two high-density mussel populations and tagged each individual mussel before translocation. We will follow the mussels over the whole season and investigate how much they move, which micro-habitat they prefer…” Läs mer på UCforLife.se 

Förra veckan närvarade Eva Bergman, i egenskap av medlem i betygsnämnden, på Kaj Hulthéns disputation vid Lunds Universitet. buy generic cialis 20mg Avhandlingen hade titeln ”Causes and consequences of individual variation in anti-predator traits” och handlade bland annat om mörtar som vandrar upp i en sjös anslutande bäckar under vinterhalvåret. Saxat från avhandlingens svenska abstract:

”Jag har studerat två sötvattensfiskar (mörten och rudan) som använder sig av olika försvarsstrategier. Rudan använder sig ett morfologiskt försvar som endast aktiveras vid behov (d.v.s. i ett scenario med ökad risk) vilket innebär att kostnader kan sparas när predatorer är frånvarande. När rudor känner närvaron av rovfisk svarar de med en drastisk tillväxt i kroppshöjd, d.v.s. de blir högryggade. Rovfiskens födosöksframgång begränsas av bytesfiskens kroppshöjd vilket medför att rovfisk föredrar att äta rudor med låg rygg framför högryggade individer. Mörten å andra sidan, försvarar sig helt enkelt genom att vara någon annanstans än där rovfiskarna uppehåller sig. När hösten kommer lämnar nämligen vissa, men inte alla (partiell migration) individer sjön de lever i och vandrar upp i anslutande bäckar. Sjön utgör ett fördelaktigt födosökshabitat under sommaren men här finns också gott om rovfiskar. Under vintern minskar födotillgången i sjön avsevärt men rovfiskarna är fortfarande aktiva vilket innebär att förhållandet mellan födotillgång och risken att bli uppäten förändras på ett för mörten ofördelaktigt sätt. Eftersom rovfiskarna är stationära i sjön migrerar mörten under denna period från sjön och lämnar på så vis rovfisken bakom sig.”

Avhandlingen kan läsas online här eller genom att klicka på bilden nedan.

hulthen

I samband med förra veckans möte och diskussion om Fish Migration River gjorde vi också flera studiebesök. Vi kollade på åtgärder vid ett antal olika vattendrag.

Först besökte vi Fishway De Bult, en naturlik fiskväg som förbinder vattnet på två sidor av en nivåreglerande sluss inom kanalsystemet. Fiskvägen övervakas med en fiskräknare och ett pit-tag system. Fisken som märkts hade fångats med en ryssja. De vandrande fiskarna här var potamodroma arter, alltså fiskar som vandrar inom sötvattnet – tex.för lek, övervintring eller födosök – såsom Mört och Braxen.

Därefter besökte vi Hunze River där man höll på att återställa vattendragets väg till dess naturliga form. Från att nästan ha varit ett brett dike ska floden åter meandra mot havet. Id var en viktig migrerande fisk i detta vattendrag, och vandringen övervakades med pit-tags.

Vid Drentse Aa National Park besökte vi ett litet vattendrag där flodnejonögat leker. För att ta sig upp till lekplatserna vandrar nejonögonen från havet, via kanalen i Groningen och upp i det lilla biflödet. Lokalt jobbar man för att få flodnejonögat att sprida sig till (eller öka i antal i) närliggande biflöden.

I samma nationalpark, och vid den större floden, passerade vi också ett informationscenter för allmänheten. Här fick intresserade vuxna och skolelver själva undersöka vattenmiljön, bottenfaunan och fisksamhället i floden. Vi fick tillfälligtvis se ett nyfångat nissöga, det händer inte varje dag!

På eftermiddagen besökte vi Peizerdiep River där de lokala sportfiskarna hade stora förhoppningar om att lyckas (åter?) introducera öring. En fördämning hade rivits ut, delar av vattendraget hade återmeandrats och grus och sand hade tillförts området. Innan dagens slut hann vi också besöka en tidvattenbarriär där man studerade nejonögats uppströmsvandring.

Holland1

Fishway De Bult

Holland3

Flodnejonögon-vattnet i Drentse Aa National Park.

Holland2

Nissögat på besökscentret.

I mitten av juni var det dags att fiska från elfiskebåt i Gavleån och det var Mikael Carlstein (Dalanatur) som kom upp med sin gedigna båt. Vi fångade mest fisk i de grundare starkt strömmande delarna av ån nedströms spegeldammarna mitt inne i Gävle. Området är för djupt och för strömt för att kunna genomföra ett vanligt elfiske i så båten kom väl till pass. Här fångades gös, gädda, abborre, vimma, braxen, mört, löja, gärs och björkna. En del stora exemplar undkom håvarna vilket förstås var synd då det var dessa vi helst ville märka (Floy tags) för att senare förhoppningsvis se om det blir någon återfångst uppströms spegeldammarna eller fisken hindras redan där. I den mer
lugnflytande delen fångades inte lika mycket fisk för det var för djupt för att effektivt kunna fiska med båten men vi lyckade ändå fånga en hel del fisk. Här fångade vi även id och stäm dessutom hade vi ett flodnejonöga i håven med smart som den var sög den sig fast i håven när den tömdes i karet och släppte inte taget förrän den var utanför båten och kunde falla ner i ån igen i samma stund som håvmannen såg att den hängde kvar i håven.

Trevlig sommar!

//PETER OLSSON, numer Länsstyrelsen Gävleborg

Elfiske i Biokanalen

Posted by Stina Gustafsson | Projekt Eldbäcken

Onsdagen den 23/5 åkte Olle, Herman och Stina till Biokanalen för årets första elfiske.

Vädret var perfekt och det var en riktigt trevlig dag.

Precis som under det sista elfisket i september i fjol så var laken den vanligaste fångsten.

Resultatet av dagens elfiske: 47 lakar, 19 Elritsor, två abborrar och en mört.

Den största av lakarna var 27 cm lång och därmed den största fisken som hittills fångats i biokanalen.

Två lakar och en abborre var tillräckligt stora för att märkas och vi hoppas på återfångst vid senare elfisken.

 

Förra veckan var Stina och J-O i Eldforsen för att samla in årets sista bottenfaunaprover från biokanalen och referensbäckarna.

JoSlända

J-O och en trollslända

                                              

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Med hjälp av en av de nyservade flödesmätarna mättes vattenhastigheten på tre olika djup på sju olika punkter i varje behandling. Resultatet av mätningarna kommer att skickas till Paolo och kommer att  matchas med kartorna som han gjorde när han besökte biokanalen i juli. Vi mätte även två flödestransekter under medelflöde i biokanalen. Resultatet från mätningarna skickades till Paolo som räknade ut att  flödet i de två transekterna uppgick till 533 l/s respektive 590 l/s.

Vi hann även med att elfiska en av referensbäckarna – Lilla Härjån. Under våra tidigare elfisken har vi aldrig fångat någon fisk i den bäcken. Men i förra veckan fångades en mört! Efter en liten lyckodans mättes, vägdes och märktes mörten för att sedan släppas tillbaka. Troligtvis är det de höga flödena som gjort att mörten hittat dit.

Elfiskemört

Elfiske i Lilla Härjån

            

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

De två första dagarna bjöd på höstigt och förkylningsframkallande väder, men det blev bättre och bättre och fredagen var solig och fin. Vi hoppas på lika bra väder denna vecka då det är dags för elfiske. Dessutom ska vi mäta nya transekter vid maxflöde i biokanalen.

                       

Årets första elfisken

Posted by Stina Gustafsson | Projekt Eldbäcken

Förra veckan var det dags för elfiske i biokanalen och referensbäckarna. Med på fisket var Stina, Joe, Bronco och som extra förstärkning under biokanalselfisket Olle och Martin.

Det var fortsatt lite vatten i referensbäckarna men trots detta lyckades vi i alla fall fånga några öringar av tillräcklig storlek för att märkas. I biokanalen fångades ca 280 elritsor, men även en gärs, en mört och en lake. Både mört och lake är nya arter för biokanalen.

Joelake

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joe och laken

Det har alstrats en del rapporter och artiklar från arbetet i Emån och ni får gärna ta del av dem om ni hör av er till oss:

  • Brodin, M. (2004) Havsöringars och laxars lekvandring i anslutning till nybyggda omlöp i det reglerade vattendraget Emån. Master thesis, Karlstad University.
  • Calles, E.O. & Greenberg, L.A. (2005) Evaluation of nature-like fishways for re-establishing connectivity in fragmented salmonid populations in the River Emån. River Research and Applications, 21, 951-960.
  • Calles, E.O. & Greenberg, L.A. (2007) The use of two nature-like fishways by some fish species in the Swedish River Eman. Ecology of Freshwater Fish, 16, 183-190.
  • Calles, O. (2006) Re-establishment of connectivity for fish populations in regulated rivers, Karlstad University Press, Karlstad.
  • Calles, O. & Folkesson, J. (2003) Angående förhållandet mellan längd och höjd för öring i Emån. KARLSTADS UNIVERSITET. 5 pages.
  • Calles, O. & Greenberg, L. (2009) Connectivity is a two-way street – the need for a holistic approach to fish passage problems in regulated rivers. River Research and Applications, 25, 1268-1286.
  • Calles, O.E. & Greenberg, L. (2003) Use of PIT-tags in evaluating the effectiveness of fish by-pass channels in the regulated River Eman, Sweden. American Fisheries Society Annual Meeting, 133, 31.
  • Danielsson, A. (2005) Hur påverkas öringens (Salmo trutta) lekvandring av manipulerat flöde? How do artificial freshets affect the upstream migration of brown trout? (In Swedish with English abstract).Candidate thesis, Karlstad University.
  • Engqvist, T. (2009) Avledning av öringsmolt (Salmo trutta) från turbinintag. Guidance efficiency and mortality at power plant intakes. Master, Karlstad University, Karlstad.
  • Greenberg, L. & Calles, O. (2010) Restoring ecological connectivity in rivers to improve conditions for anadromous brown trout Salmo trutta. In: Proceedings from Freshwater Habitat Management for Salmonid Fisheries conference. (Eds P. Kemp), Vol. Blackwell publishing, Southampton.
  • Juhl, M. (2005) Passage efficiency for non-salmonid species in bypass channels in the River Emån. (In Swedish with English abstract). Master thesis, Karlstad University, Karlstad.
  • Månsson, C.J. (2007) Färnans (Leuciscus cephalus) vandring och ekologi i ett reglerat vattendrag. Master thesis, Göteborg, Göteborg.
  • Olson, M. (2005) Downstream migration of brown trout (Salmo trutta) smolts past hydropower plants in the River Emån. Master thesis, Karlstad University.