In the framework of our project, we estimated Generalized Linear models to identify important predictor variables that trigger the downstream migration of European eel.

It seems, that in spring and fall different predictors trigger the migration. Look into details and download the presentation.

Idag var Tomas Jonsson från Sveriges Lantbruksuniversitet på Karlstads Universitet och höll ett seminarium om “Climate change and great Arctic charr”. Han berättade om forskning där man genom modeller underöker hur temperaturförändringar via effekter i näringsväven påverkar rödingbeståndet i sjön.

Mycket tyder på att varmare vintrar kan leda till mis-match mellan tiden då rödingynglen behöver mat och tillgången på mat. Maten i det här fallet är zooplankton. Rödingäggen och ynglen utvecklas snabbar om temperaturen under vintern är högre. Medan zooplankton främst är beroende av vårtemperaturen. Varmare vintrar kan alltså betyda att rödingen hinner kläckas, förbruka gulesäcken och vara på jakt efter mat innan zooplankton produktionen kommit igång på allvar. Detta blir såklart ett problem för de hungriga ynglen. Och mycket riktigt verkar man kunna läsa varma vintrar som minskningar i röding fångsterna (vägda efter ansträgning och effektivitet) med en fördröjning på 4-7år. Detta är åldern på fisken som dominerar fisket.

Såklart är inte detta hela rödingens historia. Fiske, rom predation från signalkräfta, konkurrens med utsatt lax och minskad närsaltsbelastning listades som andra faktorer med möjliga negativa effekter på Vätterns röding. Tomas Jonsson pratade också om sambandet mellan siklöja och röding. Siklöje-populationen i sjön påverkas av inomarts konkurrens (där starka årsklasser håller tillbaka rekryteringen av följande årsklasser), predation (från bland annat röding) och abiotiska faktorer – temperatur. Även i detta samspel verkar klimatförändringar spela en roll. Genom att kolla på fiskedata från tidigt 1900-tal ser man att rödingen och siklöjan länge följer varandra i en typisk predator-byte kedja – där ökning av siklöja leder till en ökning av rödingen, som trycker ner siklöjan och så vidare. Men från 1990-talet verkar situationen förändras, ungefär samtidigt som temperatur-öknningen sätter fart – nu syns inte samma tydliga samband längre. Samtidigt har siklöje-populationen minskat – möjligen som ett resultat av en annan mis-match där siklöjeynglen kläcks för tidigt på grund av för varma vintrar.

Nästa vecka är vi tillbaka i vattendragen då Lea Schneider kommer hålla ett seminarium om musslor. Mer information om det kommer inom kort.

För andra gången på en vecka fick forskare från Karlstads universitet delta i opponeringen vid en norsk disputation. Förra veckan var Eva Bergman andre opponent vid Morten Kraaböls disputation och i går var jag andre opponent vid Hans-Petter Fjeldtstads disputation. Första opponent vid gårdagens disputation var välkände Chris Katopodis från Kanada. Titelns på Hans-Petters avhandling är “Atlantic salmon migration past barriers” och allt gick alldeles ypperligt och avslutades med middag med bl.a. rökt torsk. Trondheim bjöd på strålande sol och sommarvärme, trevliga människor och ypperlig mat. Handledare har varit Knut Alfredsen och Torbjörn Forseth. Mer information finns på CEDRENs hemsida (Center for Environmental Design of Renewable Energy). Stort grattis till Doktor Hans-Petter och Doktor Morten!