Fixade till det sista, så nu är även sumparna klara vid ålkista i Östra Frölunda. Nu återstår det bara att sätta igång ålkistan, tyvärr är de så lite vatten så de måste fixas till någon skiva, som för vattnet ända fram till rännan, det blir nästa drag.

Idag kom de fösta ålynglen upp i ålyngelledaren vid Nydala kvarn. Hade inte räknat med att de skulle vara några ålyngel i nätpåsen, det blev en glad överraskning. De fick så klart hjälp upp för fallet och simmade glatt in under stenarna och gömde sig.  Vad som gömde sig under ålyngelledaren kan ni se på bloggen för projekt Herting

Nu är ålkistan vid Mölneby gård (Östra Frölunda) färdig att ta i bruk! Tack vare hårt slit och en förlösande idé från Anders Lennström på gården, har vi nu en fälla som ser bättre ut än nånsin! Med en halvtrumma (tack Lennströms!) i rännan längst ut på fällan, kommer ålen få en sällsynt trevlig miljö att vistas i och vi slipper sannolikt dras med en plyfa som hela tiden lossnar. Dessutom har vi provat att lyfta in läkten i färdiggjorda sektioner för att underlätta demontering sent i höst. Se foton nedan för detaljer för den konstruktionsintresserade : )

Sumpenheten vid Skärshultsbäcken är riktigt trevlig och rymlig för ålen. Uppmärkt och klart!

Och http://iga.edu/best-custom-essay-writers/ nästa vecka stänger de kraftverket. Hoppas alla ålar hinner vandra ner till dess. Det fanns tre små gäddor i ytsumpen idag också. Dock var de inte i livet. Vet inte varför. De hade en del svamp på kroppen. En mört och en gös fanns där med. Gösen var mycket fin och pigg. I mittensumpen var det tomt som det oftast är när jag kommer men i bottensumpen var det en ål. Tro det eller ej men det kom faktiskt några droppar regn också 🙂

De har gått två dagar sedan Paolo åkte hem till Italien, de dagarna har varit jäktiga och de har varit fullt upp med både de ena och de andra. I första hand har det pejlats och jag  försökt att positionsbestämma var havsnejonögonen har befunnits sig. De som vi satte ut ovanför herting verkar göra sitt första stopp när de når Fors. En del av dem har nu kommit upp mot Ätrafors, fast de är ännu bara en av dem som har simmat upp i högvadsån. De som är utsatta nedanför herting, verkar simma runt vid utloppen till de båda kraftverken, i hopp om att hitta en väg vidare upp i systemet.

Som kanske nämnts tidigare har vi fortfarande den stora ryssjan ute, i hopp om att kunna få ett litet begrepp om hur många havsnejonögon de kommer upp i ätran för att lek. Detta är så klart svårt, när inte vet exakt hur bra ryssjan fångar.  Som de ser ut nu, är de så lite vatten vid laxbron att ledarmarna blir mer som ett nät, än som ledarmar och i dag hade vi noll fiskar i ryssjan.

Den lilla ryssjan har spänts upp mellan några träd i hopp om att kunna fånga några landkrabbor 😉

Började dagen med att radiopejla med bil från Ätrafors till Herting, för att se vart de radiomärkta havsnejonögonen som är utsatta ovan Herting hade simmat. De hade inte rört på sig nått speciellt sedan igår och var lätta att hitta. Väl framme vid herting får jag möte med en bil som stannar och ut kliver  Jenny och Linda (som ni minns var Jenny här i två veckor och gjorde sitt examensarbete) de hade varit på rundtur och tyckte  de var kul att få höra hur de gick med laxarna och havsnejonögonen. Vidare pejlades området runt Herting, där de flesta av de radiomärkta havsnejonögonen står. Havsnejonögonen står i två grupper. En av grupperna uppehåller sig vid utloppet på de nya kraftverket och laxtrappan. Den andra gruppen håller till vid utloppet på gamla kraftverket. Möjligen står havsnejonögonen så för att vid utloppen är det den starkaste strömmen och de söker säkerligen febrilt efter nått sätt att tas sig upp vidare förbi kraftverket.

Det var riktigt trevligt att vittja ryssjan idag. När jag hade kämpat för att få upp de mycket långa ledarmarna och väl kom till struten på ryssjan. Sprattlade de riktigt mycket,  jag ser tre havsnejonögon och får ett stort leende på läpparna. Dessa sumpas och jag ror vidare till den lilla ryssjan. Så klart hade jag stora förhoppningar över att de skulle vara lika många i den lilla ryssjan, så var inte fallet där fick jag nöja mig med att plocka ut några löjor. Nu har vi fyra stycken som ska märkas och då är vi uppe i 25 stycken. alltså är de bara 5 stycken kvar att fånga innan ryssjorna kan tas upp.

Nedan visas en film där många av de radiomärkta havsnejonögonen uppehåller sig. Filmen visar utloppet och utloppskanalen på hertings gamla kraftverk.

Kan ni tänka er, efter alla rop igår var de ett öga som hörde. Detta havsnejonöga hade simmade in i den stora ryssjan tillsammans med ett gäng löjor. I den lilla ryssjan var de med ormliknade fisk, fast inte havsnejonögon, utan 14 stycken gulålar. Ålarna behövde inte känna sig ensamma direkt, för även en stor lake och ett 20 tal löjor hade med simmat in där.
På tal om att simma så har ett av de sju radiomärkta havsnejonögonen vi släppt ovan herting, simmat in i högvadsån och står nu och tjurar nedan nydalakvarn. Två av dem står vid kraftverket i ätrafors och de andra fyra har stannat upp i fors.

…tre av våra 21 havsnejonögon stod i dag inte längre kvar på sträckan Vessigebro-Högvadsån! Lasse båtpejlade från Högvadsån till Herting (se foto nedan) och  Jonas med Paolo sista biten till havet, men ingenstans fanns de.

Det blev till att bilpejla (foto nedan) vid Ätrafors och uppåt i Högvadsån och två stod direkt nedan Ätrafors kraftstation! Den sista då? Till slut hittade vi henne en liten bit nedanför Nydala kvarn (foto nedan). Starkt simmat!

I kväll var vi uppe och pejlade havsnejonöga i Nydala (se Hertingbloggen) och passade på att prata med Möllers vid Nydala kvarn. Sven-Erik gick genast ner och drog i gång smolt- och ålfällan. Återstår att se vad det ger så här års!? Stort tack till Möllers som ställer upp än en gång!

Så kommer då berättelsen om nr 2…

Lax nr. 29 är en hane på 71 cm och 2,9 kg som märktes och sattes ut ovan laxbron 31 augusti.

Den väntade till 8 september innan den närmade sig laxtrappan och det krävdes 10 sådana besök innan den tog sig förbi 3 oktober. Knappt en dygn senare var den i Vessigebro och 2½ dygn efter den passerat Herting var den och rekade i Högvadsåns mynning. Sannolikt lekte den vid “Nannes öar” strax nedströms Högvadsåns mynning. Vid högflödena under hösten passade den på att vandra nedåt och förbi Herting, med det spillvatten som släpptes den 28 november. Nästa fisk får bli någon som inte haft det så lätt som nr. 44 och 29.

Ytterligare ett havsnejonöga i Ryssjan idag och de är kanske nu de kommer. Så idag radiomärktes tre stycken havsnejonögon. Ett av de tre radiomärkta havsnejonögonen sättes ut ovan hering, de andra två sattes ut vid laxbron.
Ska bli mycket kul vid radiopejlingen i morgon, om den som sattes ut ovan herting har rusat iväg lika snabbt uppströms som den förra gjorde. Fast vem kan slå rekordet på 11 timmar till Vessigebro.