Åsa Enefalk, Ari Huusko, Pauliina Louhi and Eva Bergman recently published the paper “Fine stream wood decreases growth of juvenile brown trout (Salmo trutta L.)” in the journal Environmental Biology of Fishes. In the abstract, the authors write:

A juvenile brown trout (Salmo trutta) hiding in fine stream wood.

“In this study, the growth rate, gut fullness, diet composition and spatial distribution of brown trout was compared between artificial channels with and without fine wood (FW). Access to FW resulted in significantly lower brown trout growth rates over the study period from late summer to early winter as water temperatures declined from 17 °C to 1 °C. Access to FW resulted in minor differences in occurrence of the most common taxa found in brown trout diets, except for chironomid larvae which were found in c. 60% of the brown trout guts from control treatments but in only 30% of the guts from FW treatments in early winter. Diet consisted primarily of case-bearing and free-living Trichoptera larvae, Asellus, chironomid and Ephemeroptera larvae. Brown trout gut fullness was not significantly affected by access to FW bundles. Brown trout aggregated among FW but were more evenly distributed in channels lacking it. Our results suggest that juvenile brown trout use FW as a shelter at a wide range of water temperatures, and that this behaviour may result in reduced growth rates during their first fall and the onset of their first winter. We also show that prey availability and the composition of brown trout diet changes from late summer to early winter and that FW has a small but significant effect on brown trout diet composition.”

Read the paper here, or contact any of the authors.

Den 8-9 Oktober arrangeras Kalamarkkinat 2014 – Finnish FishMarket i Helsinki, Finland. Precis som förra årets Fiskmarknad i Karlstad består marknaden av föreläsningar om vandrande fisk, ekologi och åtgärder samt spännande sidoaktiviteter och utställare.

Program och mycket mer kan läsas på fiskmarknadens hemsida.

Diskussion över en kopp kaffe

Idag fortsatte vår finsk-svenska workshop med forskare från Vilt och fiskeriforskningsinstitutet i Oulo. Från Karlstad Universitet pratade Johnny Norrgård om odlad smolt, smoltvandring, kraftverk och gäddor; Anders Andersson om Vänern, laxen och sportfisket; Olle Calles om nedströmspassage; Anna Hagelin om laxens lekvandring i Klarälven, Stina Gustafsson om biokanalen i Västerdalälven och Martin Österling om forskning och återintroduktion av tjockskalig målarmussla. 

Panu Orell, från Oulo, pratade om fiskvägar i Finland. Hur också de har många dammar men få fiskvägar samt tappat många migrerande fiskpopulationer och ersatt dem med kompensationsutsättningar. I Finland är det så illa ställt att de kollar på Sverige för att hitta erfarenheter om fiskvägar. Han visade resultat från undersökningar vid Merikoski Fishpass i Oulujoki River. Uppströmsvandrande lax hade studerats och de fann förseningar på runt 3 veckor (från att fisken nådde dammen till den hittade  fiskvägen) och endast 40-50% av de märkta fiskarna lyckades passera dammen via fiskvägen. Fiskgruppen som använde fiskvägen dominerades också fullständigt av 1SW hannar (det vill säga hannar som spenderat en vinter till havs – 1 Sea Winter – innan de återvänt till älven för att leka) och endast några få procent av de passerande fiskarna var honor. Orsaken var oklar och teoerier som framlades var en storleksselektiv fiskväg och/eller selektivt fiske. Vad gäller framtiden pekade Panu på en prioriteringsordning i fiskvägsprojekten och hoppades att åtgärder i Kymijoki River skulle bli en stor finsk fiskvägsframgång. Han avslutade sin presentation med att prata om hur telemetri och flödesmodeller kan samköras för att skapa en generell förståelse för fiskbeteende i olika flödessituationer.

Den andra finska presentationen kom från Maare Marttila och handlade om tvärvetenskapliga studier av restaurering av vattendrag. Att kombinera ekologiska och socioekonomiska metoder kan vara viktigt vid utvärderingar och beslut gällande åtgärder i vattendrag. Ett restaureringsprojekt kan utvärderas på flera olika sätt. Hon visade utvärderingar av på habitatets egenskaper, tex strömhastighet, substratstorlek, skuggning, heterogenitet – före, efter, långt senare åtgärden och i jämförelse med ett mera orört vattendrag. Fiskpopulationerna – före och efter en åtgärd – jämfördes genom att titta på elfiskedata. En tvärvetenskaplig utvärdering sker sedan genom att väga samman ekologiska data (tex. fiskpopulationer, salmonid reproduktion, macroinvertebrater), kostnader för åtgärden och den samhälleliga framgången – i form av ekosystemtjänster – åtgärden åstadkommit. Den samhälleliga framgången (“the societal success”) är svårmätt. Maare själv försöker mäta den med frågeformulär till fiskare, kanotister och lokalinvånare. Att väga samman alla olika aspekter kan möjliggöra en systematisk jämförelse av alternativa restaureringsmöjligheter.

Därefter hölls några korta presentationer förberedda av forskare som inte kunde närvara. Bland annat en kort presentation om en undersökning som visade att en mer komplex uppväxtmiljö ger livskraftigare odlade smolt – smolt med, bland annat, bättre simförmåga, fenkondition, anti-predator beteende, kapacitet att äta naturlig mat och högre överlevnad i odlingsmiljön.  Efteråt följde sedan innan någon timmes diskussion och ett studiebesök till Forshaga-fällan.

Årets laxfiskräkning i Troneälven slår alla rekord. 2009 ansågs vara ett bra år, när 30000 fiskar gick upp, men i år…

LÄS MER PÅ RKTL:s hemsida!