Search Results for

21

JUN 2014

---

Vårens fältstudie av smoltvandringen i Winooski River, Vermont, USA närmar sig sitt slut. Vi har märkt 81 smolt, vild fångade och odlade, och sedan följt dem på deras vandring mot Lake Champlain. De vilda smolten (utsatta som yngel) har vi fångat med en screw-trap i Huntington River, ett biflöde till Winooski River. Men vi har inte bara fångat lax-smolt i fällan utan även en del andra fiskar som vandrar upp från huvudflödet till biflödet för att leka. Under början av maj fångade vi många White suckers (Catostomus commersonii). Dessa följdes sedan av några dagar med Fallfish (Luxilus cornutus) och Common shiner (Luxilus cornutus). Alla intressanta fiskar som egentligen hade varit värda sin egen studie! Common shiner (Luxilus cornutus). Fallfish (Luxilus cornutus) White sucker (Catostomus commersonii). Fisken på bilden är betydligt mindre än de flesta White suckers vi fångade, kanske en tidigt könsmogen hane?

17

MAY 2014

---

Vi har nu märkt över hälften av laxsmolten i projektet för att undersöka nedströmsvandringen hos landlocked lax i Winooski River, Vermont, USA. Vi märker både vilda (eller egentligen “fry-stocked” –  alltså utsatta på uppväxtplatser i älven som yngel) och odlade smolt. De vilda fiskarna fångas i en screw-trap i Huntington River, ett biflöde till Winooski River. Smolten förses med radiosändare, tillåts återhämta sig och släpps ut alldeles nedströms fällan. De odlade smolten förs direkt från odlingen till floden, märks, återhämtar sig och släpps sedan ut på samma plats som de vilda fiskarna. Vi följer sedan de märka fiskarna med hjälp av stationära loggrar under deras nedströmsvandring. Vi planerar att även pejla fisken från kanot och båt på olika sträckor av floden. De vilda smolten (fry-stocked) fångas i en screw-trap i Huntington River. Ett mindre snitt görs på buksida av en odlad fisk. I Winooski-systemt klipper de en bukfena på de odlade fiskarna som släpps ut i älven som smolt. Sändarens antenn förs ut genom ett separat utgångshål innan sändaren placeras i fisken. Snittet sys igen med ett stygn. Under operationen förses den sövda och bedövade fisken med ett konstant vattenflöde över gälarna (slang i fiskens mun). Efter operationen återmämtar sig fisken först i en behållare på land och sedan i en bur direkt i vattendraget.

11

MAY 2014

---

1

Jag har tidigare berättat om ett projekt för att undersöka nedströmsvandringen hos lax smolt i Winooski River, Vermont, USA med hjälp av radiotelemetri. För att övervaka de radiomärkta fiskarnas rörelser har vi antenner och loggrar utplacerade längs älven och runt kraftverken. Dessa tar emot och registerar radiosignaler som fiskens radiomärke sänder ut. Vid första kraftverket som smolten möter på sin nedströmsvandring har vi totalt 7 loggrar kopplade till 12 antenner (både vanliga antenner i luften och nedsänkta undervattensantenner). Målet är att se fiskens vägval och uppehållstider/delays vid olika delar av dammen. Vid de två övriga kraftverken som skiljer uppväxtområdena från sjön nöjer vi oss med att kolla på ankomst, passage-tid och överlevnad – och har alltså antenner-loggrar uppströms och nedströms kraftverken. Ytterliggare logger-stationer är utplacerade högre upp i systemet och vid älvens mynning. Vi använder loggrar som läser av flera frekvenser samtidigt och radiomärken som sänder ut en programmerad kod. Detta gör att vi, i bästa fall, kan registrera en närvarande radiomärkt fisks position (i form av signalstyrka) var tredje sekund. För att få en bättre uppfattning om relationen mellan signalstyrka och position, samt för att testa systemet, har vi fört runt ett radio-märke på olika platser i älven och registrerat signalstyrkor.. Vi har också utforskat störningsmiljön för att, om möjligt, undvika att programmera radiomärkena med koder som ändå flyger runt i luften. Mycket fixande och trixande har det varit men nu känns systemet relativt stabilt och vi är redo för fiskarnas ankomst. Förra veckan togs smoltfällan i drift och vi har redan märkt de första fiskarna. Mer om detta i en annan blogg-post… Ted Castro-Santos kastar ett radiomärke uppströms gallret framför turbin-intaget. Öppningen till en by-pass för nedströmsvandrande laxfisk anas vid gallret (som över vattnet är en vägg) och ytspill syns i bakgrunden. Elsa Goerig, doktorand vid Institut national de la recherche scientifique Centre – Eau Terre Environnement, Quebec, klockar och tar positionsangivelser med hjälpsam övervakning från Bob från Greeen Mountain Power. Lite rörigt kan det te sig i logger-boxen. Mottagare (loggrar), antennsladdar, sladdar för signalförstärkare (som vi använder när antennsladden mellan antenn och logger är så lång att vi annars riskerar att förlora signlaler), batteri och elkablar, Och till sist en radiomärkt smolt med antennen släpandes under kroppen.

22

APR 2014

---

3

Under våren kommer vi undersöka nedströmsvandring av landlocked lax i Winooski River, Vermont, USA. Vi ska under maj månad radiomärka smolt och följa deras migrationshastighet, vägval och överlevnad förbi de tre nedersta kraftverken i systemet. Det är dessa tre kraftverk som skiljer tillgängliga (via fisklift och transport) lekplatser från sjön, Lake Champlain. Det finns by-passes installerade vid kraftverken men kunskap om deras funktion saknas. Efter årets smoltvandring vet vi förhoppningsvis mer! Detta är ett delprojekt där U.S. Fish and Wildlife Service, the Conte Anadromous Fish Research Center i Turners Falls och the Vermont Fish and Wildlife Department deltar. Det är en del av ett större projekt där målet är att återfå ett livskraftigt vilt bestånd av Atlantlax lax i Winooski River och Lake Champlain. Hittills har vi varit upptagna med att installera och testa antenner och loggrar. Mer följer…

8

SEP 2017

---

I en rapport, och vid ett seminarium på måndag i Arlanda, presenterar Karlstads universitet nu resultaten från ett femårigt forskningsprojekt som undersökt möjligheter till att öka överlevnaden hos nedströmsvandrande laxfisk i Klarälven. I ett pressmeddelande i anslutning till seminariet skriver universitetet tillsammans med Fortum: “Sedan 1930-talet har lekvandrande lax och öring årligen infångats vid första vandringshindret i älven och åkt lastbil förbi den utbyggda delen för att släppas av och möjliggöra naturlig lek på platser ovanför det åttonde kraftverket, Edsforsen. Parallellt sker kompensationsutsättningar av odlad laxfisk nedströms det första vandringshindret för att möjliggöra ett fiske efter lax och öring i Vänern. Den vilda laxfisken skyddas samtidigt genom fredningsbestämmelser. Karlstad universitet och Fortum har bedrivit forskningssamarbete om lax och öring i Klarälven under många år. Den kumulativa dödligheten hos ung lax under nedströmsvandring och kraftverkspassager har visat sig vara hög. Bland de resultat som redovisas från det senaste projektet påvisades en ännu högre dödlighet för utlekt fisk, där endast enstaka märkta utlekta laxar framgångsrikt passerade alla dammar. Projektet – som riktat in sig på att ge underlag för att förbättra just överlevnaden för laxungar och utlekt lax på vägen från lek – visar också att spill vid kraftverken har stor betydelse för den utlekta laxens passagemöjligheter. Liknande resultat inhämtades, som en del av projektet, för ung lax i Winooski River i USA. – Kraftverken utgör de facto vandringshinder för fisken, både uppströms och nedströms. I detta forskningsprojekt har vi fokuserat på att få kunskap om laxens vandringsbeteende för att kunna förbättra möjligheterna för fiskens nedströmsvandring. Något som tidigare varit eftersatt, inte bara i Klarälven utan på många platser i världen, säger projektledaren Larry Greenberg på Karlstads universitet. Projektet föreslår att en ökad överlevnad bland nedströmsvandrande laxfisk skulle kunna åstadkommas genom att fisken leds av från Edsforsens turbinintag och samlas upp för transport förbi kraftverken och sätts ut nedströms Forshaga kraftverk. Eftersom det finns ytterst få exempel på avledare vid kraftverk av Edsforsens storlek och geografiska placering, är samtliga studerade åtgärdsalternativ att betrakta som experimentella och kommer att kräva utvärderingar och modifieringar under en försöksperiod som bör spänna över flera år. Av de sex olika åtgärdsförslag som studerats förordas två lösningar med s k. beta-avledare. Alternativet beräknas kosta ca. 130 milj kr som engångskostnad samt ca. 8,5 milj kr i årliga löpande kostnader. – Det är viktigt att hitta rätt lösning för rätt vattendrag. Ett exempel på detta är just Klarälven – ett vattendrag med åtta vattenkraftverk från första vandringshinder upp till laxens kvarvarande lek- och uppväxtområden – där vi under senare tid sett en positiv trend för den unika populationen av Klarälvslax. Projektets resultat har nu gett oss viktig kunskap om hur laxstammen i Klarälven ytterligare kan stärkas, säger Marco Blixt som är fiskeansvarig på Fortum. Av de cirka 8,3 miljoner kr som satsades i projektet mellan år 2012 och 2016 kommer 1,1 miljoner kr från Karlstads universitet, 2 miljoner kr från det EU-finansierade interregprojektet ”Vänerlaxens fria gång” samt ca 5,2 miljoner kr från Fortum: hälften från interna forskningsanslag och hälften från Fortums miljöfond, som finansieras genom försäljningen av Bra miljömärkt el.” Rapporten finns tillgänglig online här: Förbättrad nedströmspassage för vild laxfisk i Klarälven    

16

MAY 2017

---

Tracking smolts in Huntington River, a tributary to Winooski River. The accepted version of the scientific article “Downstream migration and multiple dam passage by Atlantic salmon smolts” by Daniel Nyqvist (Kau), Stephen McCormick (USGS), Larry Greenberg (Kau), William Ardren (US Fish and Wildlife), Eva Bergman (Kau), Olle Calles (Kau), and Theodore Castro-Santos (USGS) is available online at North American Journal of Fisheries Management. The paper presents a study on downstream migration and dam passage of landlocked Atlantic salmon smolts in the River Winooski, a tributary to Lake Champlain. In the abstract the authors write: “The purpose of this study was to investigate behavior and survival of radio-tagged wild- and hatchery-reared landlocked Atlantic salmon smolts as they migrated past three hydropower dams equipped with fish bypass solutions in the Winooski River, Vermont, USA. Among hatchery-released smolts, those released early were more likely to initiate migration and did so after less delay than those released late. Once migration was initiated, however, the late-released hatchery smolts migrated at greater speeds. Throughout the river system hatchery released fish performed similarly to wild fish. Dam passage rates varied between the three dams and was highest at the dam where unusually high spill levels occurred throughout the study period. Of the 50 fish that did migrate downstream, only 10% managed to reach the lake. Migration success was low despite the presence of bypass solutions, underscoring the need for evaluations of remedial measures; simply constructing a fishway is not synonymous with providing fish passage.” Access the paper here or contact the authors.

13

OCT 2016

---

The hydroelectric dam in the study. Turbine intakes and bypass entrances to the left, open spill gates to the right. Photo from Google Maps. The paper “Migratory delay leads to reduced passage success of Atlantic salmon smolts at a hydroelectric dam” by Daniel Nyqvist (Kau), Larry Greenberg (Kau), Elsa Goerig (INRS, Quebec) , Olle Calles (Kau) , Eva Bergman (Kau), William Ardren (US Fish and Wildlife), and Theodore Castro-Santos (USGS) was recently published in the journal Ecology of Freshwater Fish. The paper presents a study on the behavior of landlocked Atlantic salmon smolts in the Winooski River in Vermont, USA. In the abstract the authors write:“Passage of hydropower dams is associated with mortality, delay, increased energy expenditure and migratory failure for migrating fish and the need for remedial measures for both upstream and downstream migration is widely recognized. A functional fish passage must ensure safe and timely passage routes that a substantial portion of migrating fish will use. Passage solutions must address not only the number or percentage of fish that successfully pass a barrier, but also the time it takes to pass. Here we used radio telemetry to study the functionality of a fish bypass for downstream-migrating wild-caught and hatchery-released Atlantic salmon smolts. We used time to event analysis to model the influence of fish characteristics and environmental variables on the rates of a series of events associated with dam passage. Among the modeled events were approach rate to the bypass entry zone, retention rates in both the forebay and the entry zone and passage rates. Despite repeated attempts, only 65% of the tagged fish present in the forebay passed the dam. Fish passed via the bypass (33%), via spill (18%) and, via turbines (15%). Discharge was positively related to approach, passage, and retention rates. We did not detect any differences between wild and hatchery fish. Even though individual fish visited the forebay and the entry zone on multiple occasions, most fish passed during the first exposures to these zones. This study underscores the importance of timeliness to passage success and the usefulness of time to event analysis for understanding factors governing passage performance.” Read the abstract and access the paper here. If you don’t have access to the journal’s content, email any of the authors.

30

JUN 2016

---

3

I det senaste numret av Älvräddarnas tidning Älvräddaren skriver jag och Olle Calles om en del av vår forskning kring vattenkraft, fiskvägar och vandrande lax. Artikeln inleds med att  “Under de senaste hundra åren har utbyggnaden av vattenkraften blockerat många älvar vilket utrotat eller kraftigt minskat många fiskbestånd. Vattenkraften är idag mycket viktig för Sveriges ekonomi och står för ungefär hälften av landets elproduktion. Det enskilda vattenkraftverkets bidrag till den totala energiförsörjningen är dock väldigt skiftande. De tvåhundra största kraftverken står för över 90% av elproduktionen medan de minsta 1500 kraftverken bara producerar 1% av vattenkraftens elproduktion. Detta öppnar för skilda fiskpassagelösningar på olika platser. Genom att riva ut mindre betydelsefulla kraftverksdammar kan många vattendrag öppnas upp för vandrande fisk. Samtidigt kommer dock behovet av att utnyttja älvarna för elproduktion vara fortsatt högt under överskådlig framtid. Men livskraftiga bestånd av vandrande fiskar och vattenkraft behöver inte utesluta varandra. Med genomgripande fiskpassageåtgärder kan en stor andel fisk på kort tid passera vattenkraftverken i både uppströms och nedströms riktning. Det visar vår forskning från Karlstads Universitet.”. Artikeln har titeln  Tillbaka till framtiden – lax och vattenkraft i samma vattendrag? och behandlar vandrande lax och vattenkraft i Klarälven, Winooski River och Ätran. Den går att läsa i sin helhet i online-versionen av tidningen här.

22

MAY 2016

---

Ett radiomärkt smolt från Winooski River. Smolten i Dalälven märktes på ett liknande vis. Anna Hagelin, tjänstledig doktorand vid Karlstads Universitet, arbetar just nu på Länsstyrelsen i Gävleborg med laxen i Dalälven. Inom projektet “LIV – laxfisk i nedre Dalälven” undersöks möjligheten att återinföra ett vilt reproducerande laxbestånd älven. Även Olle Calles, forskare vid Karlstads Universitet är inblandad i projektet. Som en del av arbetet studeras med hjälp av radiotelemetri smoltens vandring och överlevnad genom fjärdarna uppströms det nedre kraftverket. Projektet beskriver sig själv: “Lax och havsöring förökar sig i sötvatten men tillbringar större delen av sitt vuxna liv i havet där förutsättningarna att växa sig stor är bättre. När laxen i havet blir mogen återvänder den till sin hemälv för att leka. Efter kläckning spenderar laxen sedan några år i älven innan den, som smolt, simmar ut till havet. Dödligheten hos nedströmsvandrande smolt varierar mycket beroende på vilka hinder och faror de möter. Under denna period är dock predationsrisken relativt hög eftersom smolten rör sig långa sträckor varav vissa är svårpasserade och/eller innehåller stora mängder predatorer. I Dalälven kan de många fjärdarna skapa ett problem då de innehåller höga tätheter av predatorer som t.ex. gädda och gös. Området är också känt för sin rika fågelfauna, vilket kan öka predationstrycket ytterligare. Sjöar och dammar fördröjer smoltens migration vilket ökar predationsrisken ytterligare. Anledningen till fördröjningen tros vara det ändrade flöde som uppstår när en älv flyter ut i ett mer sjölikt system. Smolten följer huvudströmmen och kan bli disorienterade i när vattenhastigheten minskar.  Smoltdödligheten förväntas vara högre i fjärdarna jämfört med mer strömmande partier, men faktum är att Dalälvens fjärdar fanns i systemet även innan kraftverksutbyggnaden och då förekom lek av lax och havsöring långt upp i systemet. Det är dock viktigt att få en uppfattning hur stor smoltdödligheten i fjärdarna är i dag för att få kunskap om hur många lekfiskar som måste reproducera sig i området för att skapa en hållbar population. För att kvantifiera smoltöverlevnaden i nedre Dalälven, samt identifiera flakshalsar för överlevnad, ska vi märka smolt med radiosändare och spåra dem under nedströmsvandringen genom Färnebofjärden. Detta kommer att ge information om vandringshastighet, vägval och överlevnad. I samband med utsättningarna av märkt smolt, som sker i mitten av Maj, sätts också ett större antal omärkt smolt för att mer efterlikna en naturlig situation” Intresset för projektet är stort och under helgen har det förekommit både på tv och på radio. Se ett inslag om projektet på SVT Gävleborg här. Anna Hagelin berättade även om prjektet i det senaste avsnittet av Sveriges Radios Naturmorgon. Lyssna på intervjun med Anna här. I samma avsnitt förekom också vandrande fisk, passage och tjockskaliga målarmusslor i Lillån i Emåns avrinningssystem. Lyssna på hela Naturmorgon-avsnittet här.

19

MAY 2015

---

För ungefär ett år sedan assisterade jag vid utsättning av laxyngel i Huntington River, ett biflöde till Winooski River, i Vermont, USA. Yngelutsättningen är en av flera ansträgningar som görs för att få tillbaka ett vilt bestånd av Atlantlax i älven. Laxen utrotades under sent 1800-tal som som ett resultat av dammbyggen, habitatförstöringar och fiske. Man tror att det historiska laxbeståndet migrerade via Lake Champlain och Saint Lawrencefloden ut till födosöksområden i Atlanten. På grund av vandringshinder på vägen till havet är restaureringen fokuserad på en landlåst lax-population i Lake Champlain. Förutom yngel sätts en hel del smolt ut i älven, fisken som sätts ut kommer genetiskt sett från Maine. Tre kraftverk skiljer yngelutsättningsplatsen, och potentiella lekområden i samma biflöde, från sjön. Passage-problemet är en del av restaureringsarbetet. En fisklift vid kraftverket närmast sjön kombineras med transport av uppströmsvandrande lekfisk (havsnejonögon anses invasiva och avlivas) medan by-passes är installerade vid alla tre kraftverk för nedströmsmigrerande fisk. Under förra våren studerade vi smoltens nedströmsmigration i systemet och sammanställer för närvarande resultaten från denna studie. Lax-yngel transporterades från odlingen till Hunington-River. Ett team sammankallat av Vermont Fish and Wildlife Department och bestående av ett dussintal personer – biologer, frivillga och praktikanter – delade sen upp sig längs biflödet för att sprida ut fisken. Yngel i en hink. En närmare titt på ynglen i hinken. Hinken, ynglen och älven. En biolog sprider ut yngel i älven.