April, 2015

Olle Calles, hemkommen till Karlstad sedan länge, slutför nu sin rapportering från sitt besök i Brasilien: “Rio Madeira ligger långt upp i Amazonflodens avrinningsområde, men någon bäck är det inte! Flödet kan nå över 60 000 m³/s och dammarnas avkodningsförmåga är mer än 80 000 m³/s. Som jämförelse kan nämnas att Göta älv har ett maxflöde på strax över 1000 m³/s, Donau 15 000 m³/s och Columbiafloden 35 000 m³/s. Två kraftverk, Jirau och Santo Antônio, är under uppförande och kommer vid färdigställandet ha en effekt på 3,6 TW respektive 3,8 TW. Ett normalår står vattenkraften för >80 % av energiförbrukningen i Brasilien och produktionen ökar ständigt i takt med ökad utbyggnad.

Båda kraftverken omgärdas av omfattande program för att kompensera  effekterna på miljön och lokalbefolkningen, så även om det är kontroversiellt att bygga vattenkraftverk i Amazonas djungler tror jag de flesta länder har mycket att lära av den brasilianska modellen. Man jobbar med fiskpassage vid båda kraftverken, vilket minst sagt är en utmaning med tanke på att Rio Madeira är enormt stor och man i dagsläget har identifierat mer än 1000 (!) fiskarter.

Vid Santo Antônio har man anlagt en enorm naturlik fiskväg, vars andra ingång är under färdigställande. Man hade tidigare placerat gabioner i fiskvägen, men dessbättre har man insett begränsningarna med ”ståltrådsstenkistor” och testar nu att ersätta dem med rundade stenblock.  Man provfiskar fiskvägen varannan vecka med hjälp av kastnät och har även genomfört telemetristudier och hydrauliska experiment för att optimera fiskpassagefunktionen. Rio Madeira har sitt namn efter att stora mängder träd transporteras med floden, vilket innebär att man med ytlänsar och stora yttappade luckor försöker styra träden bort från turbinintagen. Vi tipsade om att ytslänsen och ytspillet skulle kunna fylla en funktion för nedströmsvandrande fisk, vilket man inte reflekterat över tidigare.

San Antonio-kraftverk. Överst till vänster: fiskvägsingångar och fiskvägen med gabioner Överst till höger: fångst vid provfiske i fiskvägen Nederst: Våra värdar vid Santo Antônio.

Jirau kraftverk är det längst uppströms belägna kraftverket i Rio Madeira och man måste därför fånga och artbestämma alla fiskar för att inte släppa vidare sådana arter som historiskt inte kunnat passera de vattenfall osm låg mellan de två kraftverken.  Man har därför anlagt två ”falska fiskvägar” som leder fisken in i fångstsystem, med möjlighet till ”trap and transport”.  Den ena av dem är dessutom flyttbar (dock inte är gjort i en handvändning) och man kan således ändra dess placering vid behov. Det finns en del arbete kvar för att optimera placering och design av fiskvägarna vid Jirau, men det är sannerligen ingen enkel uppgift.

Jirau-kraftverk. Rad 1 – Den fasta fiskvägen med fälla och anläggning för att fånga och transportera fisk (T&T). Rad 2 – Den flyttbara fiskvägen samt spilluckor Rad 3 – Våra värdar vid Jirau samt pågående byggnation

Det ska bli mycket spännande att följa det fortsatta arbetet vid såväl Santo Antônio som Jirau kraftverk. Vi tackar för en fantastisk gästfrihet och hoppas på att få återgälda den!”

Hur mycket är stören i Donau värd? Foto från danube-sturgeons.org

Förra veckan presenterade vi en undersökning som uppskattade värdet av världshaven till  24 000 miljarder. Sådana värdeberäkningar av natur, ekosystem och organismer framförs ibland som instrument för att främja bevarandet av naturen. Alla håller inte med. I sin SPERI Annual Lecture vid University of Sheffield pratar George Monbiot om problem och faror med att försöka bevara natur och ekosystem genom att sätta ett pris på den. Till att börja med konstaterar han att det är mer eller mindre omöjligheten att korrekt värdera ekosystem och natur, hur mycket är tex en bevarad älv värd? Vidare, fortsättar han, knuffar filosofin bevarandearbetet ännu mer i samma riktning som orsakar katastrofen vi lever i, spekulation och kortsiktigt vinstintresse är inte troligt att leda till effektitvt bevarande arbete. Desstom, och ännu viktigare, tillkommer makt-relationer. Om en mangrove-skog (eller en älv) är värd £12 000 per hektar för lokalbefolkningen (hur det nu skulle beräknas) men bara £1 200 per hektar för en inflytelserik politiker (eller företag) är det inte det beräknade värdet som bestämmer naturens öde, utan den makt som de olika intressenterna kan uppbåda. Money talks, och då inte modellerade utan riktiga pengar. Slutligen, det enligt Monbiot viktigast argumentet mot ett miljöarbete som lutar sig mot prissättning av naturen – att det skiftar hela diskussionen och målet från hur vi vill leva och organisera våra liv till vad någon kan tjäna pengar på. Hans alternativ, mobilsering och visioner!

Föredraget finns på youtube men också transkriberat på The Guardian.

I mars arrangerade World Fish Migration Platform ett online-föredrag av Laura Wildman om Dam removal. Föredraget går nu att se eller ladda ner i efterhand här eller genom att klicka på bilden nedan.

Kvaliteten är sådär under inspelningens första minuter, men när föredraget väl sätter igång (efter ca: 8min) så funkar allt bra.

OECD har den här veckan givit ut en rapport om ekonomisk tillväxt och ekologisk hållbarhet inom fiske och vattenbruk. Rapporten går under titeln: “Green growth in Aquculture and Fisheries” och kan läsas online här. I Executive summary efterfrågas bland annat politiska och institutionella förändringar, liksom förbättrad övervakning, forskning och uppföljning av åtgärder: “Green growth means fostering economic growth and development while ensuring that natural assets continue to provide the resources and environmental services on which our well-being relies. The OECD green growth strategy sets out a five-step roadmap to establish sustainable pro-growth reforms. This begins with preparing the way for change, removing barriers to reform, establishing a new policy set and finally by measuring results and taking stock. Following this roadmap means that policies for the fisheries and aquaculture sectors must be more systematic in identifying risk, using market-based instruments and building accountable institutions. It also calls for a more expansive process, involving a broad reach of communities dependent on the fisheries and aquaculture sectors. This will, inter alia, require investing in better data and science to support managing a more complex system while building networks to ensure policy coherence and inclusiveness.”

I en annan rapport, Reviving the Ocean Economy, uppskattas havets produktiva värde till 24 000 miljarder vilket i en jämförelse skulle göra det till världens sjunde största ekonomi. Ove Hoegh-Guldberg, Unviersity of Queensland är en av författarna och förklarar för Nature att rapporten “comes up with a very large number despite the fact that we can’t value the many intangibles — production of sand along coastlines, the value of oceans in terms of their contribution to cultures, and so on. We don’t make any apologies for the fact that we can’t get the real value. But we can get a number which we know is the minimum, and in this case it is a very large number. If the ocean were a country it would be the seventh-largest economy on the planet. I don’t think that is surprising to any marine scientist, but it may come as a surprise to a lot of people outside marine science..” Rapportförfattaren anser att det är viktigt att sätta ett monetärt värde på havet som ett steg i att skydda lokala resurser och ekosystem från överfiske och habitatförstörelse men pekar också på nödvändigheten av att angripa globala klimatförändring och försurningen av havet: “If you protect marine areas and regulate fishing, you can help corals survive the impact of climate change… …If we solve these local problems we can buy some time while we deal with the global climate issue. But let’s not pretend here – if we don’t get off the current CO2-rich pathway we’re on now, all the attempts to control local factors won’t work. Coral reefs will become a distant memory and the ability to feed people will be severely degraded.”

Earth Day är en dag då stödet för och behovet av naturvård uppmärksammas världen över. Dagen organiseras den 22:e April varje år sedan 1970. Samorganiserationen presenterar årets Earth Day så här: “Earth Day’s 45th anniversary – could be the most exciting year in environmental history. The year in which economic growth and sustainability join hands. The year in which world leaders finally pass a binding climate change treaty. The year in which citizens and organizations divest from fossil fuels and put their money into renewable energy solutions. These are tough issues but we know what’s at stake is the future of our planet and the survival of life on earth. On Earth Day we need you to take a stand so that together, we can show the world a new direction. It’s our turn to lead. So our world leaders can follow by example.

Vi uppmärksammar dagen modest med tre kortfilmer från Freshwater Illustrated om naturvård och behov av den i rinnande vatten. En film om att Oregon Chub (Oregonichthys crameri) tagits bort från Endangered Species List, en film om återintroduktionen av Bäckröding (Salvelinus fontinalis) i Appalacherna och en film om stillahavsnejonögon (Entosphenus tridentatus) i Columbia River.

Bevarande av Oregon chub

Återintroducering av Bäckröding

Stillahavsnejonöga i Columbia River

Niklas B. Sjöberg, Stockholms Universitet, försvarade förra veckan sin doktorsavhandling “Eel migration – results from tagging studies with relevance to management”. Olle Calles närvarade som medlem i betygsnämnden och rapporterar att “Niklas gjorde en stabil insats och gav ett samlat intryck. Med 5 av 6 papper redan publicerade var det hög kvalitet på avhandlingen som spände från simblåsemask till ålar fast  i Mälaren (blankålar som återfångsas i sjön år efter år och således inte verkar hitta ut till havet) och spårningsförsök av ål i Atlanten mot Sargasso havet. Eftersom hälften av ålarna med satellitsändare var från Kau:s arbete i Ätran, var det kul att just de nådde längst!”

Handledare var Sture Hansson, Håkan Wickström och Erik Petersson medan Alan Walker från CEFAS (Centre for Environment, Fisheries and Aquaculture Science, UK) var opponent.

Avhandlingen abstract och en lista på inkluderade publikationer kan läsas här.

Seminariet “Quesnel Lake Sockeye Salmon: Large escapements, trophic surprises, and the consequences of density-dependence” ges av Daniel Selbie från Fisheries and Oceans Canada och är en del av Fisheries Centre Seminar Series från University of Brittish Columbia. Seminariet behandlar populationseffekter hos Sockey salmon i Quesnel Lake, en del av Fraser River systemet. Sockey salmon spenderar 1-3 år i  sjösystemet innan de vandrar ut till Stilla havet. Under senare år har rekordmånga Sockey salmon återvänt till sjön vilket skapar frågor om hur detta påverkar ekologin i sjön och mängden lax som produceras.

Många lekfiskar ger naturligtvis mycket ägg, och för upp marin näring till sjösystemet, vilket borde öka mängden smolt. Dock har lägre överlevnad och lägre tillväxt av unga laxara observerats under åren med väldigt mycket lekfisk. Detta kan bero på att den ökade mängden lekfisk leder tilll ökad konkurrensen mellan lekfisken (tex. äggförstörelse och högre andel misslyckad lek) och mellan de unga fiskarna vilket kan leda till täthetsberoende minskningar i både yngelproduktion, överlevnad och tillväxt. Men de ekologiska sambanden kan tänkas gå djupare än så. De unga laxarna i sjön lever främst av zooplankton och intressant nog påverkar de stora lekpopulationerna och näringen de för med sig från havet också planktonsammansättningen i sjön. Den ökade mängden näring (och sammansättningen av den) under topp-år av återvändande lax leder till ökad förekomst av kiselalgen Tabellaria som är mer motståndskraftig mot betning och innehåller lite näring per volymenhet än många andra växtplankton. Hög produktion av kiselalgen kan därför tänkas minska flödet av näring och energi från botten av näringskedjan upp till de unga laxarna. Vidare sammanfaller peaken av lekfisk med ett zooplanktonskifte bort från den effektiva betaren Daphnia till mer svårfångade copepoder. Copepoder är oftast mer rörliga med tydliga flyktbeteenden vilket kräver större ansträgningar hos de unga laxarna som vill äta dem.

Slutligen finns även belägg för att laxens tillväxt i sjön påverkar överlevnaden till havs. Stora lekpoluationer ett år kan alltså leda till små lekpopulationer under ett eller fler följande år…Se Daniel Selbie reda ut de ekologiska sambanden på Youtube:

Lea Schneider, doktorand vid Karlstads Universitet, har under månaden mars presenterat sin forskning vid vid möten i både Europa och USA. Först presenterade hon vid ett symposium för “freshwater mussel conservation” i Freising, Tyskland. På symposiumet deltog främst naturvårdare, förvaltare och forskare från Bayern. En vecka senare presenterade hon vid “the 2015 Joint Meeting of the Freshwater Mollusk Conservation Society (FMCS) and the Upper Mississippi River Conservation Committee (UMRCC)” i St.Charles, Missouri, USA. I USA finns en stor diversitet av sötvattensmusselarter och följdaktligen fördes en mängd intressanta och livliga diskussioner. Under mötet besökte deltagarna också Mississippi-floden. 

Lea Schneider presenterar sin forskning (foto: UCforLife.se)

Läs mer om presentationerna från Bayern och Missouri på UCforLifes hemsida.

Under förra veckan veckan gick årets NoWPaS – the European (formerly Nordic) Workshop of PhD and Post-Doctoral fellows on anadromous Salmonids – av stapeln i Galway, Irland. 18 doktorander och post-docs från Europa och Nordamerika presenterade sin egen forskning och diskuterade under tre dagar forskning om Atlantlax och migrerande öring (med några inslag av röding). Presentationerna handlade om allt från migration, passage och efffekten av invasiva arter i älvarna till överlevnad, födoval och tillväxt till havs och telomerer, simförmåga och odlingseffekter. Keynotes var Paul Kemp, Philip McGinnity, Ian Flemming och Dorte Bekkevold. Några av Irlands vackra floder, en fisketurism-orienterad fiskodling och spektakulära landskap visades också upp under workshopen.

Stina Gustafsson, doktorand vid Karlstads Universitet, presenterar “Compensatory stocking of brown trout (Salmo trutta) in a freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) stream – A serach for suitable fish hosts.” Foto: Carole-Anne Gillis

Imorgon, tisdagen den 14:e April, kommer Ian Fleming att ge ett seminarium med titeln ””Influence of environmental enrichment and transgenerational effects on salmon recovery”. Ian Flemming är till vardags verksam vid Memorial University, Kanada men är förnärvarande gästprofessor tid vid Göteborgs Universitet.

Seminariet ges klockan 13:15 i sal 5F416 på Karlstads Universitet. Alla är välkomna!