Nu har vi dragit igång vårens undersökning av sportfisket efter lax och öring i Vänern. Fisket kom igång tidigt i år p.g.a. den milda vintern som gjorde att många hamnar och ramper varit isfria. De rapporter vi fått tyder på att det varit ett mycket bra fiske efter lax och öring under vårvintern men blivit något trögare de sista veckorna, kanske p.g.a. det fina vädret som varit med mycket sol och svaga vindar. Helt klart är i alla fall att många fiskare passar på att bege sig ut på sjön i det vackra vårvädret. Även fiskare från andra länder besöker vår vackra insjö. Norrmän, holländare, finländare och danskar är nationaliteter vi träffat på som fiskar i Vänerns blå vatten.

Under våren kommer vi att vara tre personer som arbetar med studien, vars övergripande mål är att öka kunskapen om bestånden av lax och öring i sjön och ta reda på hur stort fisketrycket efter dessa arter är. Genom utdelade enkäter vill vi även jämföra om ”vanliga” fisketurer skiljer sig mot inrapporterade turer vid trollingtävlingar. Två av oss kommer att besöka hamnar runt sjön och dela ut fångstrapporteringsenkäter, och en student som skriver sitt examensarbete kommer att inrikta sig på att utföra fångstintervjuer.

Våren 2013 inkom rapporter från 63 enskilda fisketurer till oss, vilka innehöll fakta om bl.a. 132 laxar och 76 öringar. Under 2014 hoppas vi på ännu fler för att få ett ännu bättre underlag om fisken och fisket i sjön.

/Anders Andersson

Norsen leker i samband med islossningen på våren, då könsmogna fiskar i såväl Östersjön som de stora insjöarna söker sig upp i älvar och mindre vattendrag för att leka. I vissa sjöar sker leken längs långgrunda grusstränder eller i bäckmynningar. Den här veckan har norsen, eller slommen som den kallas här i Värmland, gått upp i Klarälven för att leka. För första gången på flera år har den nått så långt upp som till Forshaga. Norsen utgör där byte för rovfiskar, fåglar och en upprymd lokalbefolkning.

Under leken lägger honan upp till 50 000 ägg som omges av en klibbig hinna som spricker och förankrar äggen vid botten. Senare släpper äggen, driver nedströms och kläcks efter 3-5 veckor. Läs mer om nors på HAV:s hemsida eller på Fishbase.

Slom-fiske i Forshaga

En entusiastisk slomfiskare med laxhov.

Fisken (Osmerus eperlanus)

Norsen steks med fördel i smör, panerad med mjöl och kryddad med salt och peppar. Det går utmärkt att äta den med knäckebröd.

På SVT:s öppna arkiv finns en film om Vänern, fisken och fisket från 2003. I fillmen diskuterar fisk, stödutsättningar av lax, ekologi, yrkesfiske, sportfiske och sjöfart med folk runt sjön. Se filmen här: www.oppetarkiv.se/video/1871143/vanern-det-gomda-havet

Vänern från Hammarö sydspets

Så här i höstmörkret kan det passa bra att tänka på nästa sommar… I början av juni 2014 annordnar Värmlands Länsstyrelse Vänerns dag i Karlstad.

De beskriver själv eventet på sin hemsida:

Lördag den 7 juni 2014 anordnar Länsstyrelsen Värmland ”Vänerns dag” på Värmlandskajen i Karlstad. Dagen kommer att fyllas av aktiviteter både på land och i vatten och på plats kommer olika utställare, alla med någon koppling till Vänern, att vissa upp sina verksamheter.

Vänern är en insjö som många utnyttjar i någon form under hela året. Det kan vara för rekreation, turism eller som arbetsplats. Användningsområdena är många vilket visar på att samverkan mellan de olika aktörerna är viktig. Både för miljön, yrkesverksamheten och rekreationen.

Länsstyrelsen Värmland anordnar därför den 7 juni 2014 Vänerns dag. Men också för öka intresset och kunskapen om Vänern och alla dess användningsområden hos allmänheten. En konferencier kommer att hålla ihop dagen och det kommer bjudas underhållning för hela familjen och spännande aktiviteter både på land och i vatten.

Intresserade utställare och föreläsare kan skicka in intresseanmälan via länsstyrelsens hemsida.

Fältarbetaren Daniel Nilsson berättar: Jag har nu jobbat ungefär en månad som fältarbetare i projektet “Vänerlaxens fria gång”. Den här delen av projektet är ett led i att få lax och öring att kunna ta sig från Vänern och till sina lekplatser mellan Ekshärad och Höljes. Man vill i framtiden även få laxen att leka uppströms Höljes. Problemet består i alla kraftverk på vägen upp, där det första är placerat i Forshaga ca 2 mil norr om Karlstad.

När fiskarna kommer till Forshaga så är det stopp. Det finns ingen laxtrappa som hjälper de förbi kraftverket. Här har Fortum fått ålagt sig att bygga en fiskfälla. den fungerar då så att lekfisk (fisk som vill uppströms för att leka) själva vandrar in i fällan. Där sorteras de, mäts och transporteras senare upp med tankbil till vatten varifrån de själva kan vandra vidare mot sina lekplatser högre upp i systemet. Vissa laxar kommer sen simma upp och leka medans det finns vissa som vänder neråt och fastnar mellan kraftverken. När laxen har lekt så övervintrar den uppe i systemet och vänder sedan neråt mot Vänern igen. Det gör även de “smolt” (laxyngel) som ska ner och äta sig stora i 2 eller flera år innan de sen ska upp och leka i sin tur. Problemet uppkommer vid nedströmsvandringen där de måste gå genom turbinerna (om det inte spillls vatten vid kraftverken) ner. Turbiner på 7 kraftverk. Det är inte många procent av fiskarna som överlever. Mycket på grund av detta och frikostigt fiske tidigare så har laxfångster gått från 30 000 lekfisk på 1800-talet till ca 500 st idag.

Projektet ”Vänerlaxens fria gång” tar alla dessa delar i anspråk och söker lösningen på problemen. Den delen jag är med på handlar om att effektivisera fällan i Forshaga, det är doktorand Anna Hagelin på KAU som sköter denna delen , och jag är då fältarbetare åt henne och hjälper till med att utföra praktiskt arbete i fält så hon kan sköta andra viktiga delar.

På kraftverket i Forshaga så har vi placerat ut 4 loggrar. En logger är en apparat som registrerar när en speciell sändare passerar eller kommer nära, sändare som vi sätter på lax. Sen gjorde vi en signalkarta i vattnet nedströms kraftverket. Detta för att se vilken väg laxen tar när den närmar sig kraftverket.

Jag och Anna har märkt 28 laxar som kom upp tidigt till fällan, tidigt lekvandrande fiskar som vill upp och leka. Dessa ska då studeras hur de beter sig när de släpps upp mot lekomårdena så tidigt. Anna som satt sändare på 100-tals fiskar utför då själva proceduren medans jag antecknar och hjälper till som en sjuksyster. De laxar vi märker är oftast mellan 70-90 cm så i mina ögon sett inga småfiskar.

Vi har även ett samarbete med en yrkesfiskare på Vänern. Han fiskar bland annat med ryssjor. Stora fångstburar som har långa ledarmar som leder in fisk i buren. I dessa fångas bland annat lax. Lax som vi sätter sändare på . Det har monterats loggrar i varje älvmynning i Klarälven så vi kan se när, och via vilken väg, de märkta laxarna från Vänern stiger upp i älven. När dessa så småningom kommer upp till Forshaga så pejlas de in till fällan. Detta görs både med hjälp av signalkartan och med handpejling.

Karta över området nedströms Forshaga kraftverk. De svarta markeringarna är då signalpunkter. Där har vi haft en sändare som registrerats av loggrarna. Allt för att utröna var laxen vill gå. Till slut så kommer den förhoppningsvis gå in i fällan.

Här poserar Anna stolt med en laxhane som fått en radiosändare. Sändaren kan man se vid ryggfenan

Daniel Nilsson och yrkesfiskaren Måns Bagge på väg ut på Vänern. Märkränna i förgrunden.

/Daniel Nilsson, fältarbetare

Texten är, i något annorlunda utformning, även publicerad på bloggen Nesseman. 

En radiomärkt öring har rapporterats in som fångad och tillbakasläppt i trollingfiskets fångstrapportering i Vänern. Detta är alltså en fisk som märktes i Forshaga innan uppstransport förbi kraftverken i Klarälven förra sommaren och som därefter eventuellt lekt och sedan tagit sig ner förbi de åtta vattenkraftverken och ut i Vänern. Ingen från Kau var på plats och kunde scanna av radiosändaren, så exakt vilken fisk det handlar om är inte helt klart. Vi har sett två radiomärkta öringar passera kraftverket i Forshaga. En fisk som föll tillbaka redan innan lek och sedan Klarälvens Zlatan som vi tidigare berättat om på bloggen. Den senare skulle i sådana fall ha lekt i biflödet Höljan, under hösten vandrat förbi alla kraftverk, spenderat vintern i Vänern och sedan hälsat på uppe i trollingfiskarens båt.

Anders Andersson med en radiomärkt öring sommaren 2012

“Sportfiskarna driver sedan 2012 ett treårigt fångstdataprojekt för att öka kunskapen om sportfiskets fångster och om bestånden av lax och öring i Vänern. Alla rapporter som kommer in lämnas vidare till bland annat SLU, Havs- och Vattenmyndigheten och länsstyrelser för forskning och förvaltning vilket på sikt ger bättre fiskevård och sportfiske i sjön.”

“Sportfiskarnas projekt för ‘Fångstdata för Vänerlax och öring’ ger nu konkreta vinster för sportfisket då extra öring sätts ut i Vänern 25 maj som bonus för bra fångstrapportering.”

“Media och fiskeintresserade är välkomna att delta vid utsättningen i Åsfjorden lördag 25 maj. Representanter från fångstdataprojektet kommer att finnas på plats för att svara på frågor om fångstrapportering och fiskutsättningar, mm. Fångstdataprojektet drivs av Sportfiskarna, i projektets referensgrupp ingår Fortum, SLU, länsstyrelserna i Västra Götalands län och Värmlands län, samt Karlstads universitet, projektet finansieras med medel från Fortums Miljöfond.”

Det skriver Sportfiskarna på sin hemsida: http://www.sportfiskarna.se/artikelsida/tabid/78/smid/385/ArticleID/1467/reftab/37/Default.aspx

Nu finns äntligen rapporten “Lax och öring i Klarälven – möjligheter för vild fisk och kvalité på odlad fisk” tillgänglig online. Författare är Eva Bergman, Larry Greenberg, Johnny Norrgård och John Piccolo från Karlstads Universitet, samt Monika Schmitz – numera stationerad i Uppsala.

Abstractet lyder som följer:

“Data från 1800-talet visar att fångsterna av lax och öring i både älv och sjö varit mycket högre än idag. Storskaliga dämmen, kraftigt fiske i Dejeforsen, nio kraftverk i den svenska delen av Klarälvens huvudfåra, och användandet av älven för timmerflottning har bidragit till detta. Efter att utsättning av kompensationsodlad fisk startade ökade fångsten igen, även om den fortfarande är låg.

Fältundersökningar av vild laxsmolt visade att 16 % av smolten klarade sig hela vägen förbi de åtta kraftverken mellan Edebäck och Forshaga. Under studien var vattenföringen, och därmed spillet, lågt, vilket troligen bidragit till de höga förlusterna. Normalt spills det inte under hela smoltvandringsperioden, vilket är olyckligt.

Lax och öring uppfödda under normala odlingsförhållanden är oftast större och fetare än vild fisk. Vi födde upp lax med olika fodertyper och fodermängder. Mängden föda påverkade laxens tillväxt och smoltmognad, och lax som fått fettfattigt foder var mest ”naturlik”. Den klarade också vandringen bäst, 80 % tog sig till Vänern medan 55 % av laxen som fått normalt eller lite foder. Bara 20 % av tidigt könsmogna hanar tog sig till Vänern.

Rapporten avslutas med implikationer och förslag till åtgärder och fortsatta studier.”

Och den kan laddas ned i sin helhet här.

I lördags (27/4) besökte Karlstads universitet tillsammans med Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund samt SLU smoltutsättningarna i Dalbergså som inbjudna gäster, även Länsstyrelsen Västra Götaland fanns på plats. Huvudansvariga för arrangemanget var sportfiskeklubben Silverlaxen, som genom ett bra initiativ och med bidrag från sponsorer gjort det möjligt att plantera ut 4000 öringsmolt, med syfte att förbättra sportfisket i Vänern. Som ni kan se på bilderna var intresset stort och mycket folk fanns på plats. Nätkassen med smolt bogserades ut från Dalbergså en bit utanför mynningen i sjön där de frisläpptes (se bild). Förutom dagens höjdpunkt, utplanteringen av smolt, bjöd också dagen på guidat trollingfiske, god mat, underhållning och vackert väder. Fisket i sjön var också bra och flera fina fiskar landades.

Tack för ett trevligt arrangemang!

/Anders

Grisarna, Hammarö sydspets

Hej,

Mitt namn är Anders Andersson och jag började mina doktorandstudier vid Karlstads universitet under vintern. Jag kommer att arbeta mycket kring frågor om Vänerns fisksamhälle, och min första studie, vilken handlar om fisketrycket i sjön håller nu på att ta form.

Ekosystemet Vänern är stort och samtliga arter inom näringsväven kommer vara av intresse för mina studier även om lax och öring är extra intressanta. Detta till följd av att Karlstads universitet under ett antal år arbetat med forskning om lax och öring i Klarälven. Där finns fortfarande mycket intressant att studera men något vi idag saknar kunskap om är vad som händer under laxens levnadstid i Vänern.  För att få en helhetsbild över laxens levnadscykel är det därför viktigt att även studera vad som sker i sjön. Hur rör sig fisken? Vad äter den? Finns det skillnader mellan lax och öring, vild kontra odlad? Detta är bara några få av många frågor som kan ställas. En annan fråga är hur stor dödligheten är i sjön? Fisken kan dö av naturliga orsaker som följd av konkurrens eller predation men en hel del fisk tas också upp inom det populära fisket.

I Vänern råder fritt fiske med handredskap vilket innebär svårigheter att uppskatta hur många sportfiskarna är, hur mycket de fiskar och hur mycket fisk som dras upp. Jag fiskar själv en hel del till vardags och anser att vi behöver öka kunskapen om våra vatten för att på bästa sätt kunna förvalta naturresurserna väl, och även i framtiden ha ett bra fiske.

Därför söker jag efter intresserade sportfiskare som kan tänka sig att föra dagbok över sina fisketurer och fångster. Dessa data skulle vara oerhört värdefulla och bidra med viktig information om Vänerns fiskbestånd. Om du är intresserad, maila mig gärna på anders.andersson@kau.se.

Mer info om studien kommer.

/Hälsningar Anders