I onsdags, för snart en vecka sedan, kom telemetristudien igång (mer info om syftet med telemetristudien hittar du här!). Fem ålar, som fångats uppe i Gapernfällan, förseddes med radiosändare och släpptes därefter ut i Alstersälven ca 1,5 km norr om Alsters kraftverk. Jag har sedan dess pejlat in dessa ålar varje dag och sett hur mycket de förflyttat sig från ena dagen till den andra. Mycket intressant. En av dem återfångades i bottensumpen idag och en annan har knappt påbörjat sin resa. Imorgon kommer ett par nya ålar att förses med radiosändare.

Det har alstrats en del rapporter och artiklar från arbetet i Emån och ni får gärna ta del av dem om ni hör av er till oss:

• Brodin, M. (2004) Havsöringars och laxars lekvandring i anslutning till nybyggda omlöp i det reglerade vattendraget Emån. Master thesis, Karlstad University.
• Calles, E.O. & Greenberg, L.A. (2005) Evaluation of nature-like fishways for re-establishing connectivity in fragmented salmonid populations in the River Emån. River Research and Applications, 21, 951-960.
• Calles, E.O. & Greenberg, L.A. (2007) The use of two nature-like fishways by some fish species in the Swedish River Eman. Ecology of Freshwater Fish, 16, 183-190.
• Calles, O. (2006) Re-establishment of connectivity for fish populations in regulated rivers, Karlstad University Press, Karlstad.
• Calles, O. & Folkesson, J. (2003) Angående förhållandet mellan längd och höjd för öring i Emån. KARLSTADS UNIVERSITET. 5 pages.
• Calles, O. & Greenberg, L. (2009) Connectivity is a two-way street – the need for a holistic approach to fish passage problems in regulated rivers. River Research and Applications, 25, 1268-1286.
• Calles, O.E. & Greenberg, L. (2003) Use of PIT-tags in evaluating the effectiveness of fish by-pass channels in the regulated River Eman, Sweden. American Fisheries Society Annual Meeting, 133, 31.
• Danielsson, A. (2005) Hur påverkas öringens (Salmo trutta) lekvandring av manipulerat flöde? How do artificial freshets affect the upstream migration of brown trout? (In Swedish with English abstract).Candidate thesis, Karlstad University.
• Engqvist, T. (2009) Avledning av öringsmolt (Salmo trutta) från turbinintag. Guidance efficiency and mortality at power plant intakes. Master, Karlstad University, Karlstad.
• Greenberg, L. & Calles, O. (2010) Restoring ecological connectivity in rivers to improve conditions for anadromous brown trout Salmo trutta. In: Proceedings from Freshwater Habitat Management for Salmonid Fisheries conference. (Eds P. Kemp), Vol. Blackwell publishing, Southampton.
• Juhl, M. (2005) Passage efficiency for non-salmonid species in bypass channels in the River Emån. (In Swedish with English abstract). Master thesis, Karlstad University, Karlstad.
• Månsson, C.J. (2007) Färnans (Leuciscus cephalus) vandring och ekologi i ett reglerat vattendrag. Master thesis, Göteborg, Göteborg.
• Olson, M. (2005) Downstream migration of brown trout (Salmo trutta) smolts past hydropower plants in the River Emån. Master thesis, Karlstad University.

De har gått två dagar sedan Paolo åkte hem till Italien, de dagarna har varit jäktiga och de har varit fullt upp med både de ena och de andra. I första hand har det pejlats och jag  försökt att positionsbestämma var havsnejonögonen har befunnits sig. De som vi satte ut ovanför herting verkar göra sitt första stopp när de når Fors. En del av dem har nu kommit upp mot Ätrafors, fast de är ännu bara en av dem som har simmat upp i högvadsån. De som är utsatta nedanför herting, verkar simma runt vid utloppen till de båda kraftverken, i hopp om att hitta en väg vidare upp i systemet.

Som kanske nämnts tidigare har vi fortfarande den stora ryssjan ute, i hopp om att kunna få ett litet begrepp om hur många havsnejonögon de kommer upp i ätran för att lek. Detta är så klart svårt, när inte vet exakt hur bra ryssjan fångar.  Som de ser ut nu, är de så lite vatten vid laxbron att ledarmarna blir mer som ett nät, än som ledarmar och i dag hade vi noll fiskar i ryssjan.

Den lilla ryssjan har spänts upp mellan några träd i hopp om att kunna fånga några landkrabbor 😉

…tre av våra 21 havsnejonögon stod i dag inte längre kvar på sträckan Vessigebro-Högvadsån! Lasse båtpejlade från Högvadsån till Herting (se foto nedan) och  Jonas med Paolo sista biten till havet, men ingenstans fanns de.

Det blev till att bilpejla (foto nedan) vid Ätrafors och uppåt i Högvadsån och två stod direkt nedan Ätrafors kraftstation! Den sista då? Till slut hittade vi henne en liten bit nedanför Nydala kvarn (foto nedan). Starkt simmat!

Dagen började tidigt i morse, redan kl 6 var vi vid laxbron för att vittja ryssjorna. Vi hade förhoppningar på att de skulle vara många havsnejonögon i ryssjorna. Så var inte fallet, en massa ål, löjor, en stor lake var det i den stora ryssjan. I den lilla ryssjan hade vi turen att fånga ett havsnejonöga. Sedan var de dags för att radiomärka helgens och dagens fångst på havsnejonöga. Totalt märktes 12 stycken havsnejonögon, märkningen gick fint och alla var pigga vid utsättningen. De sattes ut fyra stycken ovan herting och åtta stycken vid laxbron. Totalt har nu fångats 20 stycken havsnejonögon och sju är utsatta ovan herting och 13 vid laxbron. Nu återstår de att försöka fånga och radiomärka tio havsnejonögon till.

Som jag hade hoppats på, kom det mera havsnejonöga och idag var det rekord, med hela sex stycken. Nu blir det 11 stycken som ska radiomärkas i morgon och med lite tur får vi fler i ryssjan även i morgon.

Nu när vi pejlat de radiomärkta havsnejonögonen i några veckor har följande hänt, De flesta av de  havsnejonögonen som släppts vid laxbron, har stått relativt stilla. Tills för några dagar sedan, då de som varit längre ner, vid vallarna och laxbron. De har nu simmat upp och ställt sig vid utloppet till de gamla kraftverket ( H1). Där står nu fyra av de fem radiomärkta havsnejonögonen, den femte har parkerat sig i nedre delen av laxtrappan. De ska bli mycket spännande och se om det lyckas komma igenom laxtrappan.

De tre som är utsatta ovan Hertings kraftstation, har alla rusat iväg och simmat ett längre sträcka direkt efter utsättningen. De simmade till följande platser efter utsättningen och har sedan dess befunnits sig på dessa platser. Den första som sattes ut gav järnet och simmade upp och ställde sig nedan fors. Den andra gjorde minst sagt en lika stor strapats och befinner sig i Vessigebro. Det tredje havsnejonögat gav upp lite tidigare och befinner sig nu mellan hertingen och Vessigebro. Vi får se vad de nya som ska radiomärkas kommer att ta vägen, antar att dessa är lika goda simmare som de som redan är radiomärkta.

Så kommer då berättelsen om nr 2…

Lax nr. 29 är en hane på 71 cm och 2,9 kg som märktes och sattes ut ovan laxbron 31 augusti.

Den väntade till 8 september innan den närmade sig laxtrappan och det krävdes 10 sådana besök innan den tog sig förbi 3 oktober. Knappt en dygn senare var den i Vessigebro och 2½ dygn efter den passerat Herting var den och rekade i Högvadsåns mynning. Sannolikt lekte den vid “Nannes öar” strax nedströms Högvadsåns mynning. Vid högflödena under hösten passade den på att vandra nedåt och förbi Herting, med det spillvatten som släpptes den 28 november. Nästa fisk får bli någon som inte haft det så lätt som nr. 44 och 29.

Ska börja med att berätta att igår hämtade vi ut den nya ryssjan. Ryssjan har ledarmar på ca 15 och tar upp ett stort område. Efter många hårda timmar och hårt bankande var den ute. Efter utsättningen av ryssjan, gjordes stora försök att leta radiomärkt lax. Det är många laxar som dör efter leken, ofta är de hanarna som utkämpat strider om honorna som dör, fast även honor dör efter leken. På bilden nedan är det förmodligen en lax som dött efter leken och denna lax hade ingen radiosändare.

Sveriges radio Halland var på besök idag och ville göra ett reportage om de laxar som vi försett med radiosändare. Hela reportagen kan höras på Sveriges radio Hallands Webbsida, reportaget börjar efter 8,56 minuter. Även Ingemar Alenäs från Falkenbergs kommun, Living North Sea var med och berättade om grumlighet och  de partiklar som åker med i Ätrans strömmande vatten. kika gärna in på Falkenbergs kommuns naturnytt där det går att läsa mer om reportagen.

Senaste två dagarna har vi haft massor av flodnejonöga i ryssjan, totalt 280 st! I dag fick vi dessutom det första havsnejonögat som var en 78 cm lång hona som nu simmar omkring med en radiosändare. Vi hoppas på fortsatt god fångst och en framgångsrik vandring för ögat i fråga!

Så klart har vi fått mer mört, idag hade vi fem stycken mörtar i ryssjan, Så nu har vi bestämt oss för att försöka märka ett gäng mörtar med radiosändare. De här kommer att bli grymt kul,  hur många har radiomärkt mört och följt deras lekvandring? Genom att radiomärka mörtarna får även in fler arter i förstudien och de kan bara ses som positivt.